Jag och min spark....

Snön föll ner när jag vaknade.
Tänkte att näe nu ger jag upp.
Inte för att det snöade, men

för att den livsfarliga isen 

då hamnar under snön och kan göra

så att man halkar ikull rejält.
Så jag gick över åkern när jag hämtade posten

idag med. Det var tryggast.

Sjön såg ut som igår.
Men utan pimplare då.
Undrar hur de orkar sitta där ute

i blåst och kyla.

När jag skulle tillbaka från postkassa
så gick jag på vägen i snöremsan.
Då kunde jag snyggt kliva ut på

åkern om det för halt igen.
Men det gick bra, och bäst jag gick där

så hörde jag en av grannarna ropa på mig.
Han sa att jag skulle ha en spark på isen.
Jag har en som inte används, den ska du få

sa han, och hastade in i sin lada och

kom ut med....
TADDA...
Rultan.
Japp, det blev en Rultan.
Jag har ju en spark, men den står 

nere i ladan och dit kommer jag inte nu.
Där inne står Tultan. Hon har inte varit

ute i vinter ännu.
På handtaget hänger en postväska.
Ja inte en äkta postväska då...
Men det är en postväska för den har vi

när vi hämtar posten.
Vi fick den av Maria i julklapp.
Jag sa den skulle komma till användning Maria.

Rultan står nu parkerad vid köksfönstret så jag 

kan hålla kollen på henne.
Är så glad att vi har goa grannar.

Rultan har en del år på sparken 

tror jag, ska googla lite på det

som står på den.
Tack bäste granne för den fina presenten.

Nu är det strax tv.
Ska bli gött att kura ihop sig i

gostolen och glo lite på

burken. Sen blir det nog te och rostmacka

till kväll. Ha en fin afton vidare nu.
Kram....