Translate

lördag 26 mars 2011

En marsdag på Kongsvinger Festning.

När man har lite tid över är det 
spännande att ta en tur upp på 
Kongsvinger Festning. 
Jag tog mig upp där en riktigt härlig
vårvinterdag nu i mars.
Solen fullkomligt flödade över oss
som var ute och gick. 
Fåglarna sjöng, snön smälte och man
mötte små bifloder till Glomma 
när man gick uppför backarna.
Här ser man baksidan på 
Åmotgården.
Där är det museum som gärna tar emot besökare. 
Så kommer man upp till vaktbostaden.
Tror jag i alla fall.
Ska väl säga att här på
Kongsvinger festning är det inte längre 
någon militär verksamhet.
Men man känner historiens vingslag när
man går runt här uppe. 
Det kan jag lova dig.
När jag vänder mig om ser jag några
av det stora vackra träd som står i varje stjärnspets runt
Festningen. 
Här är det skönt att sitta på en bänk om sommaren.
Njuta en medhavd fika och bara se ut över stan.
 Sten och sten och åter sten...
Tänk att nästan alla stenar som finns i byggnaderna 
och murarna runt om har legat här sen
Festningen blev byggd, mellan 1673-1784.
Man tänker på de som slet för att bygga det här.
Det var nog inte det lättaste. Men man måste
ju säga att jobbet blev bra.
Den står ju där den dag idag.
Den som vill läsa mera om Festningen kan
göra det här på Kongsvinger Festning.
Då jag skrivit om det förut i några inlägg. 
Hit är det nog mest vanligt att man går om sommaren.
Men jag tycker Festningen förtjänar ett besök 
på vintern också.
Man kan enkelt föreställa sig hur det var häruppe 
när snön låg djup, vinden ven kring det
stora stenbygnaderna och kylan bet i kroppen.
Inte lätt att vara soldat då kan jag tro.
 När jag gick där uppe var det nästan folktomt.
Så när som på fyra personer som
gick där och skottade snö.
De såg till så att man kunde ta sig fram till utsiktspunkter
och gå runt den stjärnformade festningen.
Jag pratade med en av dem.
Det visade sig att de som gjorde jobbet 
däruppe den dagen var insatta på
Vardåsen fengsel som ligger en 
bit i från Festningen. 
 De gör ett formidabelt jobb med att klippa
gräsmattor sköta planteringar om sommaren.
Skotta snö, sopa bort snö från taken,
hålla öppet för oss få som tar oss
upp på vintern för att njuta av stillhet och utsikt.
Här gick jag ner.
En uppskottad gång som triggade min nyfikenhet....
 En trång gång, med snö och vatten som rann
efter väggarna var mer än nog för mig.
Jag tog mig ner där och gick igenom.....
 ....och kom ut här....
Långt där nere ser man Glomma.
Fast nu är Glomma frusen så man såg bara ett
vitt långt band.
Riksväg 2 mot Elverum går där nere med.
Vid bergskammen där borta ungefär,
där bor vi....
 Smala stigar var upptrampade så
det gick att gå runt. Men kom man
det minsta lilla utanför
så sjönk man fort ner en halvmeter i den våta snön.
 Vände mig om och där borta vid strålkastarstolpen ungefär,
där kom jag ut från den trånga gången.
 Utsikten ner över Kongsvinger.
Där nere vid parkeringen ligger 
Gyldenborg.
Där finner man idag några företag som håller till.
Det låg en restaurang och cafeteria där förut.
 När jag ser åt det hållet så ser
jag helt till Sverige.
Långt därborta bakom de blånande bergen 
ligger Värmland.
Inte långt alls, bara 4 mil.
 Här gick jag ner för att se på utsikten igen.
Några av murarna får man inte se just nu.
De håller på att renoveras, för de har efter
över 300 år börjat ge vika.
Gräs, jord, regn, snö, kyla och värme 
har gjort sitt för att det ska ske.
Men de gör ett makalöst jobb med att renovera detta.
Plockar ner sten för sten, märker med ett nummer
och lägger i en följd så att det ska vara enkelt.
De använder inte betong utan har under en 
tid letat efter samma typ av murputs som de
använde på 1600 talet när
Kongsvinger Festning blev byggd.
Det kommer ta tid, men sen kommer den nog
stå i 300 år till.
 Den här gången såg jag något jag inte 
lagt märke till tidigare.
En hundkoja i muren.
Den har inte funnits här sen 1600 talet, utan kom
till under andra världskriget.
Många som satt som krigsfångar
Grini fangeleir kom hit.
En av alla de som satt på Grini kom hit.
Han hette Olaus Aanesland och kom 
från en plats som heter Birkenes.
Han fick jobbet med att mura det här.
I det här hundhuset bodde kommendantens hund.
 Tog mig förbi hundhuset och ut här.
En våning ner gick jag förut. 
Taket man ser, det lilla spetsiga 
är taket på kruttornet.
 Himlen var blå, solen sken.
Det var varmt att stå där jag stod.
Kunde inte låta bli att tänka på hur det
var att bo och leva här uppe.
 Jag tog mig runt igen. 
Såg ner över Kongsvinger som låg där 
badande i sol....
 Här ligger en byggnad som kallas Arsenalet.
Det är den gula.
Den i rött tegel tror jag var officerskansern.
 Vi hade en fastboende kommendant här fram till 2010.
Det var en trevlig kvinna som
heter Grethe Bergersen.
Hon var chef här från 2005-2010.
Men så skulle allt militärt bort
från Festningen.
Här står jag i det som 
kallas kommendantens hage.
Alltså trädgård. 
En stol står där,
några kanoner står kvar där och de är riktade
mot gamla Sverige.
Men var lugn, de går inte att skjuta med dom.
Men det finns några stycken 
mai och
vid kungliga angelägeheter, som tex när det föds en 
prins eller prinsessa.


Arsenalet igen med en kanon framför.


Här är jag nedanför kommendantens hage.
Skulle väl inte ha något emot att
den trädgården, eller utsikten alltså...

Det var på tiden att dra sig ner mot
stan igen.
Skulle möta maken som varit på möte.
Men ännu var det gott om tid.
Ut genom huvudporten gick jag.
Här hänger det krokar i taket 
och jag vet inte helt vad de använts till. 

 Kom ut i ljuset innan jag närmade mig vaktens 
kalla rum som ligger i valvet.....
 In i valvet som leder mig ut i ljuset 
och när jag kommer ut så hör jag nästan de tunga 
portarna som slår igen bakom mig....
 När jag går genom valven och är på väg ut så 
hör jag nästan hur det kommer små kälkar
bakom mig.
Hör fnitter, skratt och någon som ropar
"Unna vei".
Så svisjar något förbi mig...
Hinner se en liten röd luva och några vackra
stickad tröjor. Allt detta på en träkälke som
kommer i full fart på väg ner mot Övrebyen....
Vem det var?
Ja säg det .......

Ha nu en strålande vacker helg.
Njut av våren, den är nog äntligen här.
Kram...

torsdag 24 mars 2011

Blommor och blader, lite snöyra och glass.....

.....och längst ner en dragning åt det vasiga hållet.
Satte ihop alla mina vackra blommor jag fick när jag 
fyllde år. Det blev en gigantiskt bukett.
Rosor och tulpaner...
Så vackert och vårliga färger.
Jag gjorde smörgåstårta på tisdagen.
Den blev så god. Så det kommer jag nog göra 
snart igen. Inte lika stor kanske.....
Det här är det som är kvar dagen efter...
Glöm Marit Björgen.....
.....glöm Petter Northug!
Här ser ni de två som nästa år kommer
knipa medaljer till Norge i langrenn hihi.....
Vi var ute och tog en tur i det vackra vädret en dag.
Åkningen var väl inte lika vacker som vädret då...
Men det spelar väl ingen roll så länge   man har skoj.
Ser inte ut som det skulle vara så mycket snö 
där ute på åkern. Men jisses att det var djupt alltså..
Stavarna gick igenom och plötsligt låg man där och sprattlade
och kunde inte komma upp.....
Erri var ju självklart med....
Blev en tur till Eidskog lys. en dag.
Klicka på länken så kommer du till
deras hemsida.
Här finner man massor av små mysiga saker.
Ljus förstås....
 Heminredningsprylar......
Så det skulle väl tillse att det fanns något för 
alla och en var här....
 Så ännu mera ljus förstås...
I alla storlekar, färger och fasonger.
Inte är det dyrt heller...
Så hit blir det flera turer kan jag lova.
Det här gula ljuset ångrar jag att jag inte köpte.
Kostade inte mer än 75 kr.
Tänk det på ljusbrickan till påsk...
Får nog bli en tur till...
Passerade en coop butik när vi åkte hem.
Fick nästan en liten chock när jag såg priset 
på det här. 
På andra sidan gränsen såg vi en butik som 
39,90 plus pant för samma...
Fick besök av grannkillen....
Men det var nog inte oss han ville hälsa på.
Han hade bestämt möte med Super Mario sa han...
Han spelade och jag drack kaffe och såg på.
En ny dag med sol och vit snö vaknade till liv.
Det blev pulkaåkning för hela slanten...
Så byggdes det snölyktor.....
Det blev tre lyktor som lös så vackert på kvällen sen. 
När vi sågs dagen efter ljuslyktornasomlöskvällen
så blev lite mys på verandan.
Jag hade gjort glass på natten som
fått stå och blivit riktigt glassig i
frysen tills vi skulle gotta oss.
Här sitter vi och ritar gubbar med skedarena 
i glassen för den var så hård.
Men när den fått tina lite så försvann den 
väldigt fort ner i fyra glupska magar.
Det är lätt att göra glassen.
3 dl grädde som vispas lagom hårt.
Ha i tre hela ägg.
 5 msk/ssk florsocker/melis
1 tsk vaniljsocker och vispa.
Sen är det bara att ha i valfri smak.
Den här gången blev det hallon.
De hade fått tina lite innan. Sen blir det
mera mosade när man vispar en stund
med elvispen. Ha upp i en form. In i frysen
i 2 timmar. Då rör man lite så inte all smak sitter i botten
av bunken. Sen i frysen i 2 timmar till.
Låt den stå framme i 15 minuter 
innan den ska ätas...
Smakar mycket bättre än köpeglass :))
Och naturligtvis var ju damen själv med......
Men någon glass fick hon inte.
Men hon tog lika gärna koppen med mjölk,
 vippade den snyggt på örat och slickade
i sig allt som var i koppen.
Kallas även självbetjäning.
 Vände det gamla ansiktet upp mot solen.
Det var så skönt att känna solen som värmde 
att när det sen plötsligt blev lite vind så frös man....
Även om man nu fått lite våraningar här så
är inte vintern färdiga med oss ännu.
Det är sagt det ska bli kallt igen. 
Ner mot 10 minus på nätterna...
Såg grannen som var ute och klöv ved.
Det går nog åt....
 Att tvätta är skönt.
Att kunna hänga ut är ännu skönare...
Det blåste som bara det den här dagen.
Torkvindan snurrade som en turboproppeller
där ute så jag trodde den skulle lyfta.
Snöskyffeln försvann bort, skulle väl skyffla 
hos någon annan tänker jag.
Pulkan drog en sväng
nerför backen ensam, men den kom tillbaka
igen när vinden vände, och fåglarna sjön...
 Hittade som tur var snöskoveln, för jag 
var tvungen att skotta mig fram till torkvindan
när jag skulle dit igen.
Tung, blöt snö....
Men man sjönk ju ner till knäna 
när man skulle hänga tvätten.
Idag (torsdag) är det mindre snö därute....
Skönt.
Satt med kaffekoppen vid den öppna
dörren ut mot verandan när man hörde.....
 Kloppetikloppetikloppetikloppeti....
Mitt södra öga ( det är söderut på bilden)
hade zoomat in en häst... Med någon på
ryggen som satt där i solskenet och njöt...
Efter en stund sa det kloppetikloppetikloppetikloppeti 
på vägen igen. Då kom de tillbaka...
En av våra grannar var ute på en vårtur med hästen.
Blev jag avis eller.....
I morse var det återigen en strålande vacker dag ute.
Det är så skarpt ljus så man borde sätta
solglasögon på kameran för säkerhetsskull...
Men så här var det hos mig i morse i alla fall....
Jag kan inte annat än njuta....
Utanför min öppna dörr har fåglarna 
vårkonsert. Gratis alla dagar.
Men de får mat som tack för den vackra sången.
Staren sjunger vackrast. Han kan många
olika drillar... Ett tag trodde jag
det var vår telefon som ringde...
Men det var alltså staren...
Så var det dags....
DRAGNINGEN.
Skulle ha dragit en vinnare för några dagar sen.
Men när man inte är helt på topp så blir 
det försenat som nu.
Men nu är det alltså klart....
Skriva lappar....
Vika ihop...
Ner i en skål....
Blanda....
Ner med en hand samtidigt som man blundar...
Röra runt och DÄR hittade jag en lapp....
Vecklade upp den och på den lappen stod det....
BLACK IRIS.
Grattis säger jag till henne och säger även
tusen tack till er andra för att ni ville
vara med i min utlottning. 
Är så tacksam över alla vänner man fått genom
att blogga. Tänk vad man är rik när man
har vänner så här.
Glad ni finns därute.

Ha en skön torsdagseftermiddag nu.
Ikväll blir det Antikrunda på tvn.
Med en god kopp te till.
Fortsätt njut av våren nu, ni som har fått den besök.
Kramen




Related Posts with Thumbnails