For det var Norge i rødt, hvitt og blått.
Flaggan till topps.
Solen sken och himlen var blå, med
några vackra vita moln bakom
den gröna hängbjörken.
Flaggan till topps.
Solen sken och himlen var blå, med
några vackra vita moln bakom
den gröna hängbjörken.

för att se 17 mai tåget i år.
Vi tänkte ta det med ro istället.
Så här ser mina gula tulpaner ut som kommer nu.
Härliga blommor.

Vi hade bestämt oss för att gå mot en plats som heter Galtebu.
Kaffe, några smörgåsar och lite vatten.
Kameror och objektiv.
Mobiltelefon och plåster.
Allt ner i en ryggsäck.
Fram med det rosa bandet.
För så klart ska Erri vara med.
Så gick vi.
Här har maken fångat mig och Erri på bild.
Sist vi gick här var det fullt av tjock is.
Jag tänkte på några bloggvänner när vi gick här.
Den ena är Ragnvi och den andra är Maggan.
Bägge dessa tjejer kämpar mot varsin illavarslande sjukdom.

Han var en bit bakom mig, för han
hade fotograferat något inne i skogen.

Rytjern.
För en månad sen var vi här.
Då låg isen ännu.
Men den var borta nu.

Här var hans/hennes fångstnät fullt av små insekter.
Även en liten spindel har rätt till varierad meny.

Man ser det är pollentid nu.
Ytan var full av gult pollen.

Men har inte en aning om vad det är för något.
Den växte precis vid vattenkanten.

Så vi gick mot Utsikten.
Stigen gick genom ganska fuktig mark.
Men när sommaren kommer för fullt blir det kruttort istället.
Vidare mellan vildhallonsnår.
Så blev den som en körstig.
Vägen här heter Kyrkjevegen.
Det gick uppför, nerför, den slingrade sig.

Där stod detta vackra djur och såg på oss.
Den såg rakt på oss....
Maken tar upp kameran för att ta bilder.
Plötsligt så hoppar den galant över stigen och vidare
ut på kalhygget och var borta.
En bild fick vi iallafall....

Vi som i Erri och jag.
Där framme öppnar sig en liten glänta.
Vet inte helt hur högt upp man är.

Maken tog en bild på Skasenån som rinner långt där nere....
Ser ju ganska nära ut nu tycker jag då...

Men en titt på klockan sa att det får bli en annan dag.
Vi mötte ett par som var ute och gick de med.
De bor på en plats som heter Torp.
Den finns med på skylten här.

Vi tänkte gå ner till Rytjern igen och
dricka upp vårt kaffe där.
Passerade en liten gångbro innan vi kom ner till gapahuken.
Vi satt där i ca 20 minuter och njöt vårt kaffe.
Erri var ganska uppjagad.
Troligtvis har det passerat en älg där nyligen
för hon var orolig, ivrig och pep.
Hon ville iväg...
Därför har vi henne alltid kopplad i skogen.
Får hon los så är hon borta.

Här kommer det bär väldans tidigt tror jag.
Förra året var inte karten så här förren i juni.
Tog en bild 4 juni i fjor.

Det är så vackert så man får ont i ögonen.
Det blommar för fullt nu.
Hoppas det blir massor av fina körsbär där i år med.
Det är bara ett problem....
Getingar....