tisdag 18 februari 2020

Igång igen....


Var på EU kontroll hos tandläkaren.
Men det var inga problem där. Passade på att ta 
en bild på den vackra tavlan i bakgrunden.
Älskar den. Njuter av den varje gång jag är hos tandläkaren. 
Tog en kopp kaffe en dag, såg den här skylten på
bordet. Tycker det är ganska dyrt för en glass och kaffe.
Var inom vår COOP extrabutik och handlade. Såg detta.
Jag kunde inte låta bli att fota.
Blev glad av den.
Gick förbi min rabatt en dag i januari, den 15 närmare bestämt.
Plötsligt hörde jag fnitter från backen. Kikade ner och vad såg jag?
Jodå mängder små, gröna toppar som stack upp... Det var
skillan det. Jag frågade om de visste vilken månad det var?
Jodå fnittrade dem, det är januari. Ja svarade jag. Men vad gör ni uppe NU? Fnittret avstannade lite, så säger en liten pipig stämma att
det var solen! Ja precis sa jag, skyll på den ni....Ni ska inte vara uppe NU! Kryp ner igen, med en gång. Fnittret ökade igen och jag fick svaret att det är så varmt och skönt här uppe.
Ja NU jag sa jag...Men det är vinter liksom.
Jag skakade på huvudet och gick därifrån...
Hörde dem fnittra och prata tyst med varandra när jag gick därifrån. 
Fem dagar senare så möttes jag av en soluppgång som var helt magisk. Isen låg blank på sjön så solen hade den stora spegeln
framme så hon kunde se sig själv. Men jag vet inte om hon blev skrämd, för hon försvann ganska fort. Men vackert var det.
Februari kom med barmark och några plussgrader.
Isen låg helt spegelblank men jag vågade inte helt ut på den. 
Några dagar senare vaknade vi till vit backe...
Ja vit och vit, några mm med nått vitt kalt och vått 
låg det där. 
Var tvugna att fara in till stan dagen efter och då låg det kvar.
Men det var vackert att åka på vestsiden. 
Man får njuta av det ljusa, vita medans det ligger där. 
När vi närmade oss Kongsvinger såg man allt med lite nya
ögon. Man ser det så ofta så man tänker inte på vad man ser.
Här är det Felleskjöpets korntork/silo man ser sticker upp. På toppen av den finns det några gula byggnader. De ljusare molnen
ner mot skogen, där går vägen mot Sverige. 
Kikar man mera mot höger så dyker Kongsvinger festning upp på höjden. Lite bakom den ligger Holtberget med masten. 

8 februari och ingen snö ännu....
ute på åkern är det lite otäckt att gå, tjälen ligger ju
men jorden ovan är ju ganska blöt. Så det är lerigt och väldigt halkigt att gå där. 
Ett par dagar senare fick vi besök.
Jo, titta så ser ni. Ett luftskepp dök upp över sjön.
Hade varit kul om det verkligen var ett riktigt. Det hade kunnat
landat på isen. Har sett folk som suttit ute på sjön/isen och pimplat
så den är tydligen ganska tjock. Luftskeppet seglade dock förbi och försvann i horisonten. 
Grönt är skönt säger dem ju.. jodå..
det är ju sant. Åkern är grön och fin, men sååå blöt och lerig.
Vattnet sjunker inte undan då tjälen ligger. 
De har gått ut och varnat för jordras då det regnar väldigt mycket.
Jag känner en liten oro för det, för när jag går ut och ska ner mot sjön, så är marken så mjuk och det gungar så otäckt. Men grönt är det ju då....
Syrenbuskarna har knoppat rejält. 
Rhododendronbusken har sina knoppar med.
Fast här slår dem nog inte ut på en stund. Annat är det i
Norrköping, min hemstad. Där har rhododenronbuskarna redan börjat blomma.
Maken och jag gick en sväng ner till sjön. Det var en solig och skön dag måste jag säga. Men det var geggigt och kletig och gungigt att gå ner. Isen ligger, men jag går inte ut. 
Är lite frestad dock, för att ta några bilder. Men
nej, jag låter allt bli. 
Maken gick ut några meter, isen bär.
Hockeyklubborna är välandvända för grannen är
nere ofta, och ute på isen för att spela hockey. 
Det var väldigt vackert när man stod där och såg. 
Kan inte låta bli att undra över hur sommaren blir i år.
Kommer det bli varmt så sjön sjunker undan som för några år sen....
Eller kommer det bli så mycket regn att den stiger över sina breddar och tar ett stort jafs av åkern....
Där inne i viken satt vi för några vintrar sen, med ett sprakande bål på isen. Grillade korv och drack kaffe....
Det är inte djupt här, så går man ut och går igenom isen så är det knappt 30 cm djupt. 
Gick inte över åkern upp. Vi tog vägen.
Gick nog lika fort.
Mitt paradis detta. 
Precis en månad efter att skillan stått i rabatten, (de står där ännu och fnittrar) så hörde jag ett fnitter från rabatten på kökssidan.
Vem kikade upp där då... jodå påskliljorna. Försökte skrämma ner dem igen, men det är ju lönlöst... de är envisa alltså....
Igår försökte solen att smita igenom sprickor i molnen. Till ingen nytta... Inte förren jag kommit och fått av mig kläder och satt med 
kaffet kikade den fram. Bara för att retas....Men jag fick i alla fall en bra bild. 
Nu har Enya snurrat klart i cd spelaren.
Ska ut med Oskar Hund. Blir en kort sväng. Han saknar sin päls.
Sen blir det en kopp kaffe igen.
Ha en fabelaktigt fin dag vidare til er som orkat läst så här långt.
Kram....

Bakgrund.

Related Posts with Thumbnails