torsdag 7 maj 2020

Från mandel till sparris.

Skulle mala mandel en dag. Men maken kom på att
det tar lite tid och man får många blåsor i händerna 
av att mala för hand. 
'
Maken kom på en fin ide. Skruvdragaren!
Fram med den, ta bort veven på kvarnen.
In med skruvdragaren och voila...
Malde nästan 1,5 kilo mandel på ca 20 minuter.
Har vi gjort det för hand har det tagit ett par timmar och 
många, många onda blåsor i händerna. 
Gick som en dans det här. 
Våren blir allt grönare och grönare hemma hos mig.
Det blir ljusare i vegetationen runt sjön.  Det är en 
härligt tid nu. Fast man snuffsar, nyser och det rinner i ögonen. 
Snart kan jag nog göra en god rabarberpaj, koka lite saft och
kanske lite kräm. Rabarbern har vaknat och kommer
mer och mer för varje dag. Härligt.
Så kom första ovädret med åska glidande in över
oss här. Det blev svart och mörkt. Började blåsa upp lite och man
såg regnet falla över vestsidan på Brandval.
Mörka moln spred sig över himlen.
Lite ruggigt, men samtidigt häftigt. 
Gillar färgen på himlen i alla fall. 
Kunde inte helt slita mig heller.
Väder är spännande. 
Magiskt på nått vis....
Drog mig inomhus för jag skulle baka ut en deg. Hinner nog 
inte mera än komma in, så kommer regnet här.
En blixt rullade över himlen och jag sa till maken, undrar
om jag har ström nu när jag ska baka. 
Strömmen stannade kvar.
Degen blev utbakad. Blev bullar med
mandelmjöl i degen. Degspad 5 dl juice av pressade apelsiner som jag haft i frysen. Fyllningen blev mandelmjöl, smör, lite socker och
lite florsocker. Blev sååå gott. 
Så kom dagen det var dags att ta fram trallen och lägga 
golvet på verandan. Vi tog in den i höstas och nu skulle den ut.
Förra året så var det jag och govännen Irene som la den. Det tog minst 3 timmar.... Maken la den här på 30 minuter....
Körsbärträdet är full av knoppar. Jag bara väntar
 tills dem slår ut! Det blir så vackert och vitt. 
Gick runt hörnet på huset och där stod den...
En sparris hade tittat opp, den stod där så fin med sin knopp.
Nu har det kommit flera, så de ska tas in och grillas i 
grillpannan till en god köttbit i helgen. Egenodlat är bäst. 
Med trallen på plats, åkte stolarna ut. Verandabordet upp. Kaffet bubblade i kaffebryggarn och till och med parasollet kom upp
fast solen var bakom de grå skyarna där bakom.
Men det spelar ingen roll. Det var mysigt i alla fall. 
Nu ska vi strax iväg in till stan.
Maken ska hämta några presenter. Så ska vi handla lite.
Inte ofta vi är inne i stan nu, under den här koronakrisen.
Hemma är bäst.
Vill bara förtydliga att bilderna som försvann i förra inlägget är det inte jag som tagit bort. Det är något galet med blogger tror jag.
Får se hur många bilder som blir kvar idag. Flera som upplevt det här?
Håll er hemma nu så gott det går. Det blir bättre.
Ha en fin torsdag vidare nu.
Kram











onsdag 8 april 2020

Engsö slott.

I dessa koronatider så passar jag på att blogga om gamla saker som vi sett och besökt.
En varm sommardag for vi iväg på äventyr hit.
En trägrind, en vacker allè med stora, gamla träd ledde oss in dit.
Du rasslade lite i grenarna när vi gick in.
Jag hörde nästan hovar och vagnshjul och såg ståtliga vagnar dragna av vackra hästar här. 
En vackert krattad gång förde oss vidare.
Här stod säkert någon för många hundra år sen och krattade dessa gånger lika fina då. Undrar vem....
Några träd var ganska ihåliga. Undrar varför?
Någon som vet? 
Ser ut som det bott några småväsen där. 
Det var avspärrat så man fick inte gå fram 
till trädet för att se. Undrar hur gamla dessa är. 
Så såg vi slottet. En ganska fyrkantig sak. Nästan kubisk och byggd av sten och tegel i fyra våningar.  Byggdes till och om på 1630 talet.  under 1740-1741 byggdes den översta våningen samt mansardtaket som kröntes av en kupol med fönster i. 
Ängsö slott och gods ägdes av släkten Piper från 1710 och fram till 1971. Den siste fidelikommissarien Eric Piper avled 1968.
Familjen Piper arrenderar och bebor ännu idag Ängsö,
Slottet används numera som museum och ingen har bott där sen 1959.
1965 blev slottet byggnadsminne och visas sommartid för allmänheten. 
Gården omnäms först som Engsev, i ett kungligt brev från
Knut Eriksson, utfärdat mellan 1167-1196. I brevet nämner Knut Eriksson att han ärvt Ängsö efter sin far Erik Jedvardsson. 
Innan dess ägdes slottet av Riseberga kloster före år 1272.
 Det var riksrådet Bengt Fadersson som byggde slottet på 1480 talet. Det byggdes i syfte att vara ett befäst slott. Bengt Fadersson och sonen Knut Bengtsson var riksråd hos kung Kristian II.  Knut Bengtsson blev skjuten i Västerås år 1521, när han försvarade staden mot Gustav Vasas män. 1522 föll även slottet efter en tids belägring, i Gustav Vasas ägo.
Ett och ett halv decenium senare fick Knut Bengtssons dotter Hillevi tillbaka slottet av kungen. 
 Hon gifte sig sen med Arvid Trolle som var riksråd,  och genom Elsa Trolle blev Arvid Posse, som då var hovjunkare hos Johan III, ny ägare av Ängsö. Han skänkte ägorna i morgongåva till sin maka Brita Bååt på Follnäs. 
 Även på Ängsö så finns det spökhistorier.  Men man ska nog ta dem med en nya salt.
Kung Karl XII:s puckelryggige hovnarr Anders Luxemburg sägs vandra på slottet än idag. Han var med i belägringen av Frediksstens fästning och vid kungens likfärd därifrån stannade man till vid Målhammar intill Sagån. Anders tog med sig kungens häst Brandklipparen och tog tjänst vid Ängsö slott. En natt år 1740 stod hästen i stallet och blev skrämd, varvid så den slet sig loss och sprang rakt in i muren och dog.  Anders Luxemburg dog vid Ängsö 1744 och sägs vandra runt  på ägorna än idag, iklädd en grå kappa. 
En kvinnlig skepnad, som sägs vara ägarinnan Brita Bååt, sägs vandra genom Kungarummen och in i stora balsalen klockan 8 på kvällen. Det sägs att hon var en väldigt elak person och ska ha överlevt två makar. En julaftonskväll bad Brita sin kammarpiga att väcka henne tidigt så hon skulle hinna till julottan dagen därpå.
När hon vaknade såg hon ut genom fönstret och märkte att det lyste i Ängsö kyrka.
Hon trodde att pigan glömt väcka henne så skyndade hon sig till kyrkan på egen hand.  När hon öppnade kyrkporten så mötte hon många benrangel som höll  mässa i kyrkan.
Två vålnader, som antas vara hennes döda män, anföll henne. Den ene högg med värjan som träffade hennes slöja och den andra slängde en stor sten, som missade henne.  Chockad svimmade hon och tre dagar senare var hon död.
Värjan hänger i kyrkan med ett stort tygstycke, och stenen är inmurad i kyrkogårdsmuren.  Stenen kallas blodstenen.
Nutida forskning visar dock att fru Bååt bara var gift en gång och troligen har spökhistorien fått en viss överlappning från tidigare frun Elsa Trolles liv. Hon var gift tre gånger och överlevde alla tre makarna. 
Det finns ett tredje spöke på Ängsö. Det är ett hundspöke. Det ger sig tillkänna genom ett raspande ljud i stora matsalens golv. Det är hunspöket Cottillion som går igen.
Den tillhörde Sophie Piper. Hon var änka efter Adolf Ludvig Piper och bodde på Löfstad slott, utanför Norrköping.  När hon en gång var på Ängsö så dog Cottillion. På gravstenen till hunden står det på franska "att den dog vid sin härskarinnas fötter".
Det berättas att slottes ägare Johan Sigismund Sparre en gång var ensam i slottet, men ville spela tärning.  När han ropat ut i mörkret efter en motspelare dök det upp en mörk skepnad.
När de spelat en stund fick Sparre en guldkedja av den främmande skepnaden, och blev förmanade honom att ta kedjan lämna slottet, för då skulle slottet brinna.
Kedjan förvaras i en monter i trapphuset på slottet.
Det är vackra byggnader på egendommen. Tyvärr var det stängt för allmänheten när vi var där. 
Vackra stora fönster på kyrkan. Jag kan nästan se för mig 
när fru Bååt far in genom porten i tron att det var julotta här. Måste ha varit ett bra ljus i fönstren. 
Tornspiran och korset stack hål på molnen när jag såg efter på bilden. 
Den öppna och ljusa slottsparken var så skön att vandra runt i. Det var några besökare här. Kafeèt var öppet, men vi hade druckit 
kaffe innan så det blev inte någon fika den här gången.
Känslan jag hade när vi gick härifrån var lite blandad.
Nästan så jag kände blickarna från de som en gång bott och verkat här på slottet. De stod i några av de många fönstrena och tittade ner på oss och de andra som vandrade runt här.
Undrar vad de skulle ha tyckt om dagens situation.
Det var dagens blogg. Hoppas ni orkade läsa hela vägen hit ner.
Sänder er alla en goklem och ber er vara rädda om er i dagens koronatider.
Stor kram.....










tisdag 3 mars 2020

Bröllopsdag och nått vitt från ovan....


Gott vin kan man inte få för mycket av.
Vi har smakat på två från Australien.
Hope och....
Gentlemans collection.  Goda att bara njuta ett glas av men
också till mat eller ost. Priset ligger på mellan 79-99 kr per flaska. 
Funderar på det här med kryddväxter...
Fina, gröna och goda i butiken. Men så fort man får hem dem....
Ja bilden talar för sig själv!
Någon som vet varför det blir så?
Den 24 februari hade vi vår bröllopsdag. Den 24 i ordningen.
Vi firade lite med att fika på Promenaden Kafè först. Det ligger fint vid Glommas strand. 
Inte grönt, det var ju bara februari... Men ingen snö...
inga isiga promenadvägar...
Blå himmel och fågelkvitter. 
Snart är det grönt i träden, grönt på backen och varmt och skönt så man kan sitta ute här med kaffekoppen. 
Vi for över bron nere på Brandval.
Måste erkänna.... jag har ÄNNU inte efter 17 år här nere, 
inte vågat GÅ över den här bron.... 
Vi var hundvakt en dag åt charmtrollet Oskar.
Jo det är faktiskt han. Han blev sjuk för några månader sen, och för att vetrinären skulle kunna hjälpa honom fick de raka av honom all päls. Han fick diarrè så det var inget annat väl än att
till rakmaskinen. Men han är söt så här med. 
Bakat gott bröd har jag gjort med. Klicka på ordet bakat
så får ni receptet. 
Var över till Charlottenberg och handlade.
Köpte med mig två semlor hem. Tänkte mig att nu
ska jag njuta... Det här är allt jag INTE åt...
Såg på skidskyttet på tvn, kaffe och semla...
Satt och väntade på den goda mandelmassesmaken....
Som aldrig kom.... sen såg jag... det var vaniljkräm.
Något av det värsta jag vet... blev så besviken! Den här åkte i soporna. Den andra semlan satt jag ut till fåglarna. 
Vi gottade oss med jordgubbar i stället...
Röda och stora. Från Belgien dock. Men de var goda. 
En liten bit dajmkaka, jordgubbar och kaffe...
Det var mums det. 
Bröllopsdag ja...
Fick 24 vackra rosor av maken. Helt underbara färger. 
Vi fikade med kanelknutar och bara satt vid bordet och pratade. 
Så dök goda vännen Maria upp. Med en bukett vita, vackra rosor.
En blomkruka med en vacker planta. Just nu kommer jag inte på vad dem heter. Så hade hon med sig en kartong med chokladhjärtan och en dajmtårta. Hon och Synnöve hade konspirerat så 
Maria ordnade present från dem med. Goa vänner man har.
Så otroligt glada i er. 
Jag har en undran när det gäller tulpaner.
Jag älskar dessa blommor. Men varför slår dem inte ut?
De ser ut som de torkar, men inte heller det sker. 
Se här....
och här....
I år kom vinter på en söndag...
Inte mycket snö då...
Behövde inte skotta alls....
Funderade på att göra en snöängel...
Men gav upp tanken... Jag hade inte kommit upp igen tror jag. 
Stubbarna var vita och vackra..
Det var vackert....
Men idag (måndag) så var allt normalt igen.
Inget vitt kvar...
Nu har jag lyssnat klart på radion.
Så det är dags att krypa en trappa upp 
och dra täcket över huvudet några timmar.
Sov gott och en stor nattkram kommer från....


Bakgrund.

Related Posts with Thumbnails