Translate

onsdag 24 mars 2010

Fika på kondis och Pay it forward.

Vi gjorde vårrullar
här hemma en dag.
Gissa att de blev goda.
Vi köpte degen 
som vårrullen ska ligga
i, i den nya butiken i Kongsvinger.
Frusen var den så man 
fick ta fram den någon timme
innan man skulle göra rullarna.
Vi hade köttfärssås i.
Den var ganska torr, annars
har det inte gått.
Men man kan nästan ha i vad
som helst.
Maken var kock.
Han rullade och så friterade jag.
Vi har en fritös hemma.
Där går det lekande lätt att
göra egna smarriga vårrullar.
Bilderna är klickbara.
Till dessert så skalade
vi en pomelo och delade på.
Stor, god och lite sötsur...
Vi har varit och påskhandlat lite.
Man får passa på när
man har tid.
Vi for till Arvika en sväng.
Tog en fika på
favoritkondiset.
Konditori City.
Klicka på namnet.
Smarrig budapest till maken
och semla len som silke till mig.
Varsin nybryggd kopp kaffe...
Kan man få en bättre start på dagen?
Titta på tårtorna och bakelserna 
som finns där....
På väggarna hänger
James Dean, Elivs och
Coca cola...
Det är riktiga skyltar som
hänger där på väggarna.
Visst blir man törstig....
Efter att ha strosat runt i Arvika,
handlat på torget, bokhandeln 
lite annat smått gott, 
så for vi vidare.
Mot Charlottenberg.
Skulle handla klart det sista 
innan vi for hem.
Storhandel var det visserligen
men detta var lite väl stora 
bärkassar för mig.
Kände mig lite som Teskedsgumman/Teskjekjerringa.
Hemma igen många timmar senare.
Det är alltid kul att fara iväg 
på en tripp så där.
Får se vart det bär iväg nästa gång.
Så en spännande sak.
Pay it forward.
Var på besök hos Lynetmor 
och blev med på Pay it forward.
Då får jag en gåva från henne inom
loppet av 365 dagar.
Spännande.
Nu har du möjlighet att följa med vidare.
De tre första som kommenterar det 
här inlägget vill motta en överraskning
av mig innom 365 dagar.
Reglerna är som följer
*De tre första som skriver en
kommentar på det här inlägget
vill inom 365 dagar få
en överraskning av mig i posten.
*Det du måste göra är att 
skriva ett motsvarande inlägg och
så sända överraskningar till 
de tre första som kommenterar 
ditt inlägg.
Visst hänger du på :-)

Nu blir det slappa en stund...
Hatsågött.




måndag 22 mars 2010

Huller om buller och ditt och datt.....



Nej, vi skulle inte flyga.
Vi hämtade lite folk på
Gardermoen en dag.
Då passade jag på att ta lite
bilder igen.
När jag var yngre köpte jag varenda flyg
tidning som fanns tror jag. 
När jag bodde i Stockholm for
jag upp till Arlanda och 
satt på fiket där och tittade på
flygplan från alla världens hörn.
Man var nog lite tokig.
Tokigheten har väl hållit i sig tror jag.
När vi for hemmifrån
så var det fullt av folk 
på Nugursisen.
Det var pimpeltävling.
Vem som vann?
Inte en aning.
Men det kom nog mycket folk 
som tog sikte på den
lilla röda fiskskylten.
För det var fullt av bilar 
som parkerat hos grannen 
bort i vägen.
Så fick jag lust att hänga ut 
tvätten på tork en dag.
Solen sken och fåglarna sjöng.
Grannbarnen var ute i snön.
De hade skottat fram en gång
i den djupa snön.
Lillkillen satte upp en spade i 
snön och sa till mig att nu 
Synne, kan du hoppa....
Hoppa???
Ja, på skidor, det går bra nu.
Men jag har inga skidor sa jag...
Det går bra i alla fall sa han, han hade ju 
spaden...
Nej jag hoppade inte, och vad han 
skulle ha spaden till åt mig, det 
är jag inte säker på att jag vill veta, fniss
Efter en stund gick jag in 
och gjorde oss middag.
Hemmagjord pizza.
Med strandamör, paprika 
och champinjoner.
Ost och jalapeno, stark är den
men god.
Det var gott.
Till och med djuren var ute 
och njöt i solen.
Först fick vi besök av
katten Winnie.
Så kom Erri och la sig
på sin dyna.
Sen var hon med ut i snön och
fixade hoppbacken som jag
skulle hoppa i, hmmm...

Solen hade tagit så bra på
snön som låg på taket så det rann
smältvatten ner på verandan.
En istapp lång som jag 
vet inte vad hängde ner och killade
mig i håret när jag gick
upp på verandan
för att ta bort den.
Helt klart livsfarligt!
Utöver klippan 
Cabo Girào på Madeira hängde det 
ett träd ner över kanten.
Lika vackert, men lika farligt
som en istapp...

Till och med på fågelbordet
hänger det istappar.
Så jag som hyresvärd får
väl se till att de försvinner
innan staren eller koltrasten 
får de i skallen när de 
äter på backen....
Medans jag gör det så kan jag ju
alltid tänka tillbaka på stranden
som ligger i Machico.
Lyssnar jag ritigt noga kan 
jag höra vågorna som
slår mot stenarna där....

Häromdagen var vi inne i Kongsvinger
en kort sväng.
Till vår stora glädje 
har det öppnats en ny butik 
på sydsidan av Glomma.
En Asisa mat butik.
Vi gick in och såg först runt lite.
Blev bjudna på kaffe och
massor av vietnamesiskt snadder.
När vi gick ut från butiken hade
vi med oss många olika saker i
påsarna vi bar på.
Så bor du i Kongsvinger
eller i närheten så tar turen in.
Här finner man mycket fin frukt 
och grönsaker. 
Massor av annat snadder som gärna
följer med hem.
Du blir bemött med ett leènde när
du kommer in genom dörren och
har du frågor så hjälper de dig gärna.
Jag önskar Tran Tho och Alma Tran 
lycka till med butiken.
Har en mycket trevlig
bloggvän som heter Daniel.
Daniel, den här är till dig.
Kramen.
Så kommer dagens färskaste bilder.
De tog jag vid 06:25 tiden i morse.
Det var så vackert så jag 
var tvungen att gå ut.
Men INTE i pyjamas eller
morgonrock. Det var lite
för kallt för det. 
Gradestocken stod på 13 minus när 
jag klev i stövlar och jacka 
med kamera runt halsen.
Dimman låg som en lång
böljande silkeshalsduk över
Nugursisen.
Solen klättrade sakta och försiktigt
upp över bergskammen och det
var helt magiskt.
Vet många av er är så trötta på
snö och vinter, men jag kan inte
låta bli att tycka det här är vackert.
För det är det...
Nu ska jag ut och ge de nyinflyttade
lite mera mat. Det är
herr och fru Koltrast/Svarttrost.
Familjen Bofink/bokfink.
Hela släkten Stare, samt 
familjerna Pilfink, Grönsparp, Talgoxe och
Blåmes.
Paret Flaggspett och Grönspett får numera
inte ha skinksvålen ensamma.
Vi väntar på familjen Linärla/Säderärla
och familjen Vipa.
Med andra ord, det är ett yrande
fågelliv med tillhörande sång
på Digernes numera.
Jag njuter...

torsdag 18 mars 2010

Ålesund igen.


När man kör mellan Lesja och Bjorli
så kommer man till en gammal
stenbro.
Raumabanen kör över den.
Har lånat den här filmen.
Tåget alltså.
Den heter Kylling bru.
Vackert och vilt.
Här stannar faktiskt tåget
så passagerarna får tid att ta några
bilder från resan.
Tåget mellan Dombås och Åndalsnes 
gör faktiskt flera stopp 
längst med vägen.
En sevärd resa kan jag lova.
(bilderna är klickbara och de rödmarkerade orden är länkar.)

Eftersom jag inte kan se mig
mätt på bilder från byen i mitt hjerte 
så blir det några till 
från vår resa upp dit.
När man kommer upp till Dombås och 
svänger av på vägen mot Åndalsnes
då börjar jag få pirr i magen.
Det är ett stycke väg som
är så otroligt vacker.
Det skiftar mellan djupa dalar 
och höga fjäll.
Väldans höga fjäll....
Här är det bilder från Lesja och ner till Romsdalen.
Lesja ja,
Grattis till dig Tora Berger 
på din födelsedag.
Hon är ju från Lesja.
När vi kom ner till Åndalsnes
så var det så skönt att se vattnet igen.
Fjorden är isfri och fjellen
är vita av snö.
Den här dagen var det grått
väder, det var lite synd. 
Det är så mycket vackrare med
solen som skiner.
Men man kan inte få allt...
Mellan Åndalsnes och Vestnes
är det en resa som innebär att
man kör fjord ut och fjord in.
När man ser bilarna på andra 
sidan av fjorden och vet att man ska 
in längst in i fjordarmen,
så vända och köra ut igen
känns det lite tradigt.
Men det är en vacker resa så 
man tänker inte så mycket på det.
Här har de byggt tunnlar för en del 
år sen. Anledningen till
det var att det gick en del
stora och otäcka ras.
Det största tog med sig några
bilar ner i fjorden
och de som satt i omkom.
Efter det blev det ferje över
fjorden i några år
medans bygget av tunnlarna 
fortskred. Den längsta heter
är 6,6 km lång.
Det går mycket tung trafik här,
för det är huvudvägen
mellan Ålesund och Dombås.
Vid Dombås börjar E6.
Nu den här veckan har det
kommit så mycket snö, gått
så många ras, så vägen är
stängt i perioder.
Men det finns alltid någon/några 
som måste bryta mot lagen.
De tar bort avspärrningar och kör 
i alla fall. De riskerar 
inte bara sig själva, utan även 
hjälpemanskapet som måste in och
gräva fram dom om ett nytt ras 
skulle gå.
Hur sjutton tänker man då?
Nu börjar vi närma oss Ørskogfjellet.
Men först blir det Vestnes.
Där kan man ta ferja til Molde, 
eller fortsätta upp på fjellet
mot Sjøholt och Ålesund.
På Ørskogfjellet
har det gått många ras den
här vintern. En del små och många
väldigt stora.
Vi har en bekant som skulle
köra där för några år sen.
Vinterstid då.
vi sa att han skulle ta med sig
varma skor, en extra filt och 
nått varmt att dricka och äta.
Men nix, det var inte nödvändigt, sa han.
Han skulle hem till nordnorge och fira jul.
När han kommer upp på Ørskogfjellet
går det ett ras framför honom.
Kön bakom växer. Men de försökte 
vända och köra ner till Sjøholt
några stycken. 
De kom inte så långt!
För plötsligt går det ett ras bakom
dem med. De är fångade i snön!
Räddningsmanskapet kommer fort 
på plats. Men det är två stora 
ras som gått. Det tar många timmar 
att få vägen farbar igen.
Efter 8 timmar kan trafiken
börja gå igen.
Då är tanken tom, nästan.
För han har fått haft den på tomgång
för att inte frysa ihjäl.
Hungrig, törstig och frusen kommer
han ner till Vestnes.
Där tankar han både sig och bilen.
Tänk om han tagit lite förbehållsregler
innan han gav sig iväg...
Det kunde slutat illa.
Nästan nere i Vestnes ligger 
det en lantbruksmuseum.
Här finns det mesta av det bästa.
Även fyrbenta trivs här uppe.
Här går det två och har det skönt.
Tjejen är ute på en Dølahest
och rider. Det såg så skönt ut.
Innan man kommer helt in till Ålesund
kommer man till en liten knutpunkt 
som heter Skodje.
Här kör man vidare mot Søvik, Brattvåg 
och Vatne.
Bussen har hållplats här så
många blir hämtade med bil härifrån.
Det finns  en bro här som heter Skodjebrua.
En gammal vacker stenbro.
Inne i Ålesund kommer vi först till
kajen där hurtigbåten går till
Langevåg i Sula kommune.
Där bodde vi först när vi kom till Norge.
Hurtigbåten är den lilla som ligger längst in.
Den stora röda är en fisketrålare.
Det lilla halvrunda fjellet i bakgrunden
heter Sukkertoppen.
Dit kan må gå på turen längst med
märkta stigar.
Trånga branta gator som den här
vintern varit nästan omöjliga 
att parkera på.
Men man gör så gott man kan...
En vägvisare talar om för alla vart
sevärdheterna finns.
Men kan lova att det finns
nått att se på bakom varje knut.
Det är inte för intet som
Ålesund kallas Jugendbyen.
Jag tog inte så många bilder 
Så jag har lånat några på nätet.

Den här är det jag som tagit.
Blev inte så bra.
Just där och då var det inte lätt
att ta bilder.
Än är det länge till Jonsok/midsommar.
Men ute på den här lilla ön
bygger man varje år upp ett
av träpallar och annat.
Sen på jonsokaften/midsommarafton 
sätter man fyr på det.
Då är det några modiga ena som 
klättrar upp i tornet och tänder på.
Tornet kan bli upp mot 30 meter högt.
Men idag var det inget bål
på gång där ute.
Sulafjell ruvar i bakgrunden.
Vit, vacker och härligt.
Sykkylven med sina vackra vyer
är värt ett besök
om man kommer upp hit.
Här finns det bland annat
möbelindustri som är väldans stor.
Ekornes, Hjellegjerde,
Stordal, Formfin 
är bland några av de stora.
På Ørsneset ligger
en annan stor industri.
Møre Trafo.
Där gör man trafostationer som
finns överallt.
Själva centrum av Sykkylven,
eller Aure som någon bestämt
att det skulle heta, 
är ett litet samhälle.
Men här finns det mesta.
Utsikt inte minst.
Pizzeria Milano som
faktiskt ligger i samma hus 
som vi bodde i.
Bankplassen, eller Basse som alla säger.
Spar, Mega, banker, minipol,
polis, post, bibliotek och mycket mera.

Det var det jag hade att bjuda på idag.

Här hos oss på Digernes
är det grått och trist idag.
Ingen sol, men heller ingen snö 
som faller och lägger sig.
Men det går mot vår.
Utan tvivel.


Related Posts with Thumbnails