Snöängeln har landat.

 

Soluppgångar är alltid vackra. 
Den här var för två dagaren.
Det var nästan 20 blå ute, dimman skapade ett otroligt ljus ihop med solen. 

Så vackert....

På vägen in till stan fotade jag lite ifrån bilen. 
Vår väg. Får en låt av Family four i skallen här...

"Vita vidder" Melodifestivalen 1971. Det är några år sen det. 

Man fick faktiskt lite vårkänslor den här dagen....
Inte här än... men snart är den här....

Kongsvinger Festning låg där på höjden och solade sig den här kalla, glittrande soliga dagen.

Tog en promenad ut när vi kom hem. 

Solen leker i björkarna och fåglarn sjunger och kvittrar.... Föraning om vår? Ja så absolut.

Försökte närma mig stabburet, men då flög alla iväg. Ja fåglarna alltså.... Korre var där med. Såg spåren efter henne eller honom. 

Kan inte bli mycket vackrare en sån här dag. 

Jo när vi var inne i stan så väntade jag i bilen när maken gjorde ett ärende. Kände mig iaktagen....
Tittade på bilen vid sidan om...
Vad ser jag där... Jo ett litet bi som vaktar bilen. Den kikade på mig och jag vet nog vad den tänkte...
Jag kan inte äta eller ens lukta på honung... blir illamående av det... det visste nog den här filuren tror jag. Men jag tyckte den var söt.

Står hemma vid köksbänken. Ska sätta på kaffet och så säger Jimmy, jag tror det är en katt på åkern...
Jag kikar ut och säger att näääe  tror mera räv. Den är för stor för att vara katt.  Han hämtar sin kamera med store objektivet och går ut.
Visst var det räv. Den ser frisk och fin ut.

 Idag när vi vaknade så vräkte snön ner....
Jag tänkte att näää inte nu..vill inte ha mera. Men jag vet ju vart jag kan gå utan att riskera att sätta mig på rumpan. Det slutade snöa på eftermiddag och då kom solen fram.

Var bara några minusgrader ute, som faktiskt övergick i plusgrader. 
Kramsnö och jag tänkte....

Jo jag ska...

Nä det går inte... 

Ner kommer jag...

Men jag kommer inte upp...
Men jag kom både upp och ner...
Vinterns första och kanske enda snöängel blev ett faktum. 
Jag låg där på rygg och stirrade rakt upp...
Snöflingorna dansade ner mot mig och jag tänkte att får man vara så här barnsligt lycklig  att man kan ligga där i snön och bara må gott.
Klart man får sa jag högt.
Jo jag kom upp, men inte utan problem. Får vi mera snö ska jag banne mig göra en snöängel till.

Gick ut en gång till och solen var på väg ner.
Den sände sina sista varma strålar mot mig där jag stog. Vintern ÄR vacker. 
Och kall..

och hal....
Men alldeles underbart vacker....

Nu är det mörkt ute... temperaturen har sjunkit ner till minus 6 grader. Ska bli kallare vartefter kvällen blir senare. 
Mera snö ska det visst bli med. Inte säker om det blir i morgon. Det märker jag.

Nu önskar jag er en fortsatt fin kväll. 
Var rädda om er.
Kram

*Synne*