RIMFROST.

Vaknade i tisdagsmorse och såg

ut. Trodde jag hade flyttat till en 

annan planet.
Ja hallonbusken var fotad några dagar innan.
Men det börjar komma gröna små blad

på dem, lite väl tidigt tycker jag.

Trots feber och hosta var jag bara tvungen att gå 

ut en sväng med kameran.
Det här som ser ut som en kaktus, det är

faktiskt en rabarber.

Nu ångrar jag inte att jag lät den här

stå kvar när vi gjorde höst ute.

Helt otroligt vackert är det. 

Här är det mängder av frön.
Undrar om de går att så?
Jag menar efter en vinter med snö och kyla.

Solen var framme och det var nästan 

vår ute. Helt underbart.

Så kallt och fruset, ändå så skört...

Fattigmanskristall vill jag kalla det här.
Det var så otroligt vackert. 

Visste att det skulle vara borta dagen efter, 

eller redan samma dag.

Naturen tillsammans med Kong Vinter

kan skapa vackra konstverk.

När jag ser den här bilden så bestämmer jag

mig för att inte ta bort den sista stammen, 

eller säger man stjälken när det gäller 

rabarber, efter att den sista rabarbern 

är inne i höst. Önskar få se det här igen.

Stubbåkern ville inte vara sämre...

Eller ska jag säga kaktusplanteringen?

Snön var alldeles kristallig...
Vet att det inte finns nått ord som heter så, men

så var i alla fall snön..

På något vis påminner den här om ett djur...
Ett litet man bara ser med mikroskåp, 

eller något som lever nere i de 

stora mörka, kalla havsdjupen.

Har en känsla av att stå i en skog

av kaktusar.  Som jag skrev längre upp, 

så skört och och så kallt.
Räcker med att man kommer åt med foten så 

är det här vackra borta.

Körsbärsträdet ville inte vara sämre det.
En föraning om att trädet snart är vitt igen.
Av blommor.

Ser för mig hur dessa kristaller bildas och 

inne i mitt huvud hör jag Sir David Attenborougts 

röst när han förklara hur dessa kristaller blir till.
Vet inte om han någonsin berättat det i

något program, men det är hans röst jag hör.

Jag ser även en film framför mig där man

visar hur sånt här bildas, hör hur et knakar och

knäpper och ser dessa taggformationer bildas.

Fast först och främst så tycker jag det

är så vackert. Är så glad att naturen kan

bjuda oss på sånt här.
Vintern är inte bara snökaos och eländigt

plogade vägar, kyla och hutter.
Vinter är VACKERT!

Till och med spindelnätet långt inne

i busken har fått en vit spets på sig. 

Vi matar ju fåglarna här.
Det här är bara en bråkdel av

alla flygande vänner som är här.
Till min stora glädje så har även

herr och fru Hackspett dykt upp.
Men jag kan inte ta sådana bilder ute, utan

står i köksfönstret. 

Vi var inramade i ett vackert, vitt landskap och

det var så trollskt.

Kände mig som jag var med i Narnia.

När jag tittar ut genom fönstret idag så ser

det inte riktigt likadant ut som här.

Det blir så skirt och skört på något vis.

Jag älskar dessa milda vinterfärger.

Är glad jag har den här utsikten varje dag.

Ska försöka komma ut på isen någon 

gång nu i vinter med. Är 

så häftigt att stå mitt ute på sjön och veta

att under mig är det en halv meter is, minst, 

och 25 meter med vatten. 

Har sett ett ljussken här från andra sidan många 

kvällar och har kommit på vad det är.
Det är skogsmaskinen som tagit ut skog.

Som ni ser så har vi inte mycket snö på bilderna.

Men det är vackert så här med.

Idag ser det inte ut så här alls.
Det är bart, isigt och livsfarligt att ge sig ut på

vägarna. Man ser inte den tunna ishinna 

som ligger på asfalten. Så här gäller det att gå 

varsamt så man inte far i backen. 

Nu ska jag dricka en kopp kaffe, 

vänta på att ugnen blir ledig

så jag kan börja laga lite mat.
Önskar er en trevlig fredag vidare.
Ha det gott och håll er friska.
Kram....