Sommarstatus.....

Doften av lavendel får

starta dagens inlägg.
Det är mitten på augusti och

det är väl snart dags att göra

upp status efter sommaren.
Även om det kommer många fina

sensommardagar framöver tänker jag.

På något vis ser jag fram till hösten.
Ska bli skönt att slippa sommarstressen.

Stressen med att grilla, bada, åka på semester osv...

Det kallas semester säger någon...

Vaddå semester säger jag...
Att stressa runt som en galning för att hinna mest

möjligt under några veckor på sommaren...

Sitta i en varm bil, gnälliga barn, klaga på regnet,

klaga för att det är för varm, ja ni vet...
Näe jag sätter mig på grannens veranda och 

njuter av doften av lavendel istället....

 Tog mig en tur ut i skogen...

Där stod familjen Kantarell

och hälsade mig välkommen.

  Hela släkten var samlad.

 Nu bor de i min frys...

Där har de det bra.

Tills det är dags att 

ta fram dem för att de ska 

få förgylla våran middag med sin närvaro.
Det var väl ca 3 liter jag hittade.

 Tog en promenad ner till sjön.

Nu när det är klippt går det att gå ner hur 

lätt som helst.
Solsken, 24 grader varmt den dagen, och

en blå himmel med vita moln på.

Spegelblank...

 Vindstilla....

 Vackert...

 Vände mig om och tog bild på gården där jag bor...

Kan man bo vackrare?
Jo det kan man säkert.

Men just här, här trivs jag bäst.

 Vårt vita hus ligger där uppe....

Rågen är snart mogen och 

då är det dags att tröska.

 Jag vidgade mina vyer en dag.
Reste iväg, ca 4 mil.

Till ett litet samhälle som heter Flisa.

Det är ungefär 4 mil från oss.

Där besökte jag en utsiktsplats för

att kunna njuta av den vackra älven Glomma.

 Den kommer norrifrån. Kan väl säga

att den kommer närmast från Elverum.

Men den startar mycket längre norrut än så.

 Vid den här platsen finns även en minnesbauta.
Det är ett minne över de som föll under 

andra världskriget.
Det är en vacker plats det här.

Finns bord så man kan dricka sitt medhavda kaffe

och sitta ner och njuta av utsikten.

 Glomma är fortfarande väldigt stor.

Det har kommit så mycket 

regn och många småälvar rinner ut 

i Glomma och fyller på.

 Nästan samma bild.

Men jag försöker utnyttja närområdet runt

mig, för det finns så oerhört mycket

att se här.

Vilket jag hade svårt att se de första åren 

efter att vi flytta ner från Sunnmøre.

 Här fortsätter Glomma på sin väg 

söderut och mot Kongsvinger.

 Var på en annan tur en dag.

Plötsligt stod trafiken helt stilla..

Man trodde att en olycka skett.

Främst i kön stod det en utländsk husbil....

Ingen olycka, men en älg...

De i husbilen ville se och fota detta ståtliga djur, 

som stod helt stilla vid vägkanten och 

åt av den saftiga vegetationen.

Helt oberörd över att det ringlade sig en 

bilkö sakta förbi.

Kan säga att på tillbaka turen stod samme älg

ute i rågåkern på andra sidan och åt.

Tror det är en fjorårskalv.

 Lite besök har vi haft här med i sommar.

Här sitter gubben, Inger Anne och Ola Petter på

en bänk i Arvika...

 Hon skulle hämta hem sin häst som

hon köpt här nere.

Passade då på att besöka oss några dagar.

Det var så roligt att ses...
Har inte setts på 6-7 år.
Gör om det snart va?
De bor i Sykkylven där vi bodde förut.

 Det här åkdonet har jag sett några gånger nu.

Den bor efter vägen när man kör mot Kongsvinger.
Gillar sådana här gamla bilar.

 Det är dags för en kopp fika...

Får det vara en kopp?

 Så var det dags för nästa besök.

Det var Herr Nilsson med fru  som kom på visit.

Här är vi på festningen.
Gubben, frun själv och de två fyrbenta.

  Vi satt ute och njöt av goda drinkar...

Det blev suddigt efter tag...

Så här kan jag inte minnas att du såg 

ut när du kom Anki?

 Då är det bra att ha en stadig hund

att vila sig emot.
Lillan finns alltid till hands...

Eller hunds heter det kanske...

 En av de godaste vi drack hette

AVLOPPSRÖR.....
Just det...

 Så när herr och fru Nilsson rest 

dröjde det inte länge innan nästa gäster

anlände hit till gården.

En av mina allra bästa skolkamrater med make

dök upp. Med kaffebröd och en fin present.

Vi har inte setts på många, många år.
Det var så roligt att sitta vid bordet och prata

gamla minnen, gå en kort runda runt gården,

för hennes man var opererad i ena foten 

och hoppade inte direkt runt, men

han kämpade på.
Vi måste ses oftare nu.

 Ett annat besök som var välkommet

var te-generalen med sina barn.

Te VDn var hemma tyvärr...

Jag pratar då om Lena som har tebutik på nätet.
Det var så kul att mötas, synd det inte kunde bli 

längre och att alla var med.

Men det kommer flera gånger.
Här ser vi i alla fall

Pansarvagnen... En stilig BMW som är 18 år,

Dotra som åt blåbärscockies på löpande band.
Sonen som var så intresserad av fjälltoppar i Norge.

Ett arv av far kanske?

Snälla familjen Te, kom snart igen...

 Mina riddarsporrar har sagt adjö för i år.

Nu finns bara bilderna kvar.

Vackert blå blommor. Som kommer

igen år efter år...

Finns de i flera färger?

Nu ska jag sätta på kaffet...
Ser samtidigt en liten försiktig solstråle på verandan.
Maken på hemväg.

Tanden är fixad.
Tack snälla tandläkare för att

du är så tålmodig med mig.

Ska ta en liten bloggrunda under dagen, måste ju se vad ni haft för er.

Ha det bäst.