Brandval och kan man få en kopp kaffe......

Brandval.

Ja det ser ut som platsen jag bor på 

verkligen gör själ för första delen i namnet.

Brand!

Så här såg det ut  när jag såg solen gå

upp över sjön en morgon för några dagar sen.

Känslan av blixtlås var det jag kände först.

Mörk himmel, så drar man

upp dragkedjan, och solljuset kommer fram.

Intensivt orange!

När man sen vänder sig om

ser man månen på väg ner bland granarna.

Hade varit helt fantastiskt att få med 

på samma bild, men det är nog en omöjlighet.

Brandval.

Här går tåget förbi.

Men inga persontåg längre.

Bara godståg.

Stationsbyggnaden på Brandval station

ligger där övergiven.

Brandval var förr ett stopp på Solörbanan.

Vi har en butik här.
Där kan vi även hämta paket som kommer

med posten.  Där finns även sen några år 

tillbaka möjlighet att fylla 

bensin och diesel. Innan dess var man 

tvungen att åka 2 mil till Kongsvinger,

eller 1,5 mil till Kirkenär för

att få fyllt drivmedel.  Det är ingen 

stor kedja som driver den här lilla stationen.

Vi har också en bilverkstad som ligger här.

Det är bra att ha nära till hands när man 

bor lite utanför som vi gör.
Mellan butiken och bilverkstan går

riksväg 20 norrut mot Elverum och 

söderut till Kongsvinger.

Vår kyrka är en gammal byggnad.

Den är från 1651.

Här ett litet fönster från en liten 

förådsbyggnad som hör till kyrkan.

Brandval kirke är Glåmdals äldsta kyrka.

Den är en nygotiskt korskyrka.

Jag har ännu inte varit inne i den för

att se hur det ser ut, men lusten finns där.

Just när jag var här den här dagen 

så var det något som hände i kyrkan.

Det stod en begravningsbil utanför

så jag ville inte gå in.
Men jag ska in och se hur den ser ut en dag.

Så har vi en bro.

En hängbro. 
Den är vacker att se på.
Jag har åkt över den många gånger.
Men aldrig gått över på den.
Jag törs inte!
Är höjdrädd!

Har varit ute en bit på bron.
Men när broräcket plötsligt får större 

mellanrum mellan stolpar och slanor,

bilar av olika slag kör över samtidigt som jag går,

så blir jag helt stel!

Har försökt ett par gånger.

Bron är inte bred.

Det går inte att mötas två bilar på den.

På höger sida är det gångväg.

Det enda som markerar det är en vita 

sträck i asfalten.

Den här årstiden så är det smalt,

halt och otäckt att gå.

Trafiken styrs av trafikljus.
Just för att gående ska kunna gå över.

Jag skulle ta mig över en gång.

Fick möte med två fullastade betongbilar.

Under bron strömmade Glomma,

ström och stark.

Bron är ju en hängbro så

det började gunga rejält.

Jag kände det som jag hade valet mellan att

ramla ut i vägbanan framför bilarna,

eller rasa ner i Glomma under mig.

Jag gick tillbaka.

Skolan ligger på andra sidan bron.

Dit ska alltså barnen gå över bron.

Många är som jag rädda.

Men de har inget val.

Den är runt 300 meter lång, och jag lovar, 

det är världens längsta 300 meter.

Även här så pyntar man upp lite med lyktor

och annat till jul och den mörka tiden.

Det hänger röda lyktor på varje stolpe.

Kan tänka mig det är vackert på

kvällarna när ljusen är tända i dom.

Gick bort till verkstan och då ser man

kyrkan från den här vinkeln.

Mat!

Ett viktigt kapitel för många av oss.

Vi hittade ett recept på en god soppa.

Soppa con carne.

Prova den!

God, enkel att laga och mättande och värmande.

En klar favorit här.

Med en knäckemacka med ost till så är det en

kanonmiddag som går hem hos alla 

skulle jag tro.

Kaffe är en annan viktigt sak här i livet.

Här i nabolandet är det väl så

att nästan alla de stora bensinkedjorna har

ett kaffeavtal.
Vi har vårt avtal med Statoil.

Man köper en mugg för 149 kr.

Sen har du gratis kaffe, cappochino, 

te, chocklad, espresso, caffe latte under ett 

helt år!

Nu är det omgjort. Man köper bara ett nytt lock

till koppen, och det är bra. För man får en hel

del koppar i skåpen efter hand. Speciellt om man

är några stycken i familjen.

Det kaffet som bjuds på i deras kaffemaskiner

är Lövbergs Lila.

Det är gott ska jag säga.

Men jag förstår inte att det inte finns

något liknande i Sverige?

Blå himmel.

Vit snö.

Moln som far förbi.

Vad gör man då?

Jo, granntjejen och jag la oss ner på rygg 

och låg och tittade upp.

Vi såg det här molnet...

Ser ni vad det liknar?

Det gjorde granntjejen nästan med en gång....

Ser ni nu då?

Vår bil tar oss ju med jämna och ojämna mellanrum

ut på korta utlandsturer.

Då passerar vi bland annat den här sjön.

Svårt att se det är en sjö, när isen ligger.

Men den heter Sigernessjöen.

Ligger vid riksväg 2 mellan

Kongsvinger och gränsen.

Just den här bilen är fin,

för man ser inte en enda bil.

Annars är trafiken tät här.

Det ligger även en campingplats 

till vänster på bilden.
Kan tänka mig att det är fint där på sommaren.

Det var detta om detta.

Nu är det snart sängdax igen.

Det är kallt ute.

20 minusgrader står det på termometern.

Stjärnklart ute.

Tänk om man fick se lite norrsken/nordlys....

Önskar er en trevlig helt.

Var rädda om varandra.

Kram