Och åskan gick.......

Men innan den gick så
tog vi en promenad.
Det var så skönt.
Lagom varmt och lagom med lagom sol....
Men för en stackare var livet slut,
nästan innan det börjat.
Det var den här lilla ormen.
Den första jag sett sen vi flyttade hit.
Jag tror det är en huggorm.
Det är nog en fågel som tagit den först.
Så har en traktor kört över den när
fågeln varit klar med den.

Himlen var blå.
Molnen var ulliga och gulliga.
Åkern var grön och skön.

Vi kom upp i skogen.
Där som grusvägen går.
Vi ska få en ny och bättre väg till nästa år.
Då får en del ge vika.
De här stammarna hör till
de träd som gett mig svalka och skugga
när jag gått på den solvarma vägen.
Nu ger de säkert värme
till hösten och vintern.
Det är väl det man kan kalla återvinning....

Hemma igen, gick jag ner till jordgubbslandet.
Men det var tomt där.
Går ju under äppleträdet ner.
Plötsligt får jag något tungt och hårt i skallen....
Det var ett litet äpple
som inte orkade hänga kvar längre.
Men träden är så fulla av frukt så
det spelar inte så stor roll
om ett eller annat släpper taget
lite för tidigt för att försöka
komma sig ut i världen.
Eller kanske var det en förvarning om kvällens oväder....

Några timmar senare rullade mörka skyar in över huset.
Jag gick ut på verandan och tog det här kortet.

Regnet vräkte ner.
Det märkliga var att solen var framme samtidigt.
Så regnbågen var framme.
Eller det var faktiskt två.
Men jag var lite fundersam över ljuset.
Det är ljusare innanför regnbågen än utanför.
Har inte tänkt på om det brukar vara så....
Funderade på att ta spaden och springa ner
på åkern och gräva upp skatten.
Men jag avstod. För det blixtrade och small
så mycket.
Så jag väntar tills det är dags att plöja upp
åkern igen. Då ska jag hämta skatten som ligger där.
Jag har ju kartan.

På framsidan var det inte så mörkt.
Men det plaskade rejält.
Det blev påfyll i hundarnas vattenskål.
Prästkragarna doppade sina vita
kragsnippar i vattnet.
Klart de behövde en dusch och en tvätt de med.

Stemorsblomsten /pensèn tog
tacksamt emot de varma dropparna som föll
som pärlor ner på backen.

Trädgårdstomtarna såg däremot inte så lyckliga ut
där de försökte spela och dansa
runt de två midsommarstängerna som står i krukan.

Solens strålar skänkte guldkant till björklöven.
Björkgrenen hängde ner och var tung
av de gyllne regndropparna.
Det var väl ungefär här som det small....
Jag hoppade högt där jag stod på trappan.
Det small inne någonstans.
Erri började pipa och gömde sig i hallen.
Vad det var som small tror jag att jag kommit på.
Min knappt ett år gamla tvättmaskin
fick sig en smäll av herr Tor och Oden.
Nu vill den inte alls ha tjänst i Synnerska hemmet längre.
Så i morgon blir det att ringa till en maskinreparatör.
Synd, för jag hade blivit väldans glad i min AEG maskin...

Vaknade tidigt på morgonen dagen efter
det kraftiga åskvädret.
Dimman låg tät och tjock över sjön.
Om det var älvorna som var ute på dans, så
måste det ha samlats väldigt många just här.
Eller så hade de som var här väldigt vida tyllklänningar....

Somnade om efter en stund.
När jag sen vaknade och gick ut på verandan
hade dimman gett vika.
Solen var på väg upp.
I blommorna i balkonglådan hade regndropparna
inte försvunnit.
Det glittrade av droppar på de gröna växterna.

Jag gick in och satte på lite te.
Öppnade datorn för att se lite nyheter.
Då fick jag sällskap.
Erri kom in på sin godmorgonrunda.
Hon kommer alltid in för att hälsa.
Så går hon ut efter en stund.
Det är mysigt det.

Regnet har inte gett sig ännu.
Det är söndagsmorgon och klockan är snart 07:00.
Det regnar och smäller ute.
Funderar på att dra ut alla kontakter.
Har inte lust att få flera maskiner förstörda av
herrarna Tor och Oden.
Så jag säger tack för nu.
Tar mig en bloggpromenad senare sen, när vädret
förhoppningsvis blivit aningens bättre....