De här stövlarna är gjorda för att gå i.....

Jag stoppade ner fossingarna
i de här varma stövlarna och gjorde mig klar att gå.
Jag gick ner till sjön.
Det blåste småjäklar och var kallt om öronen.
Men fötterna var varma.....

När jag kom ner till strandkanten såg jag en
välkänd figur där.
De som bor i Norge vet nog vad jag tänker på.
Vet inte om Nidars Laban seigmenn finns i Sverige.
Röda, grön och gula med socker på.
Sega goa gubbar.
Den här var täckt med snö....

Det var ganska rofyllt där nere trots vinden.
Vassen som stack upp hade ett tjockt täcke av snö över sig.
Vackert.....

Isen var blank under den lilla snö som låg där.
Det frestade lite att gå ut på isen.
Men jag vågade inte när jag var ensam.

Vinden låg på,men just här var det ganska vindstilla.
Det var skönt att stå där och se.

Just här har en liten bäck sitt utlopp.
Den var ganska frusen nu.

Sist jag gick här var det blött och sa swoop när jag
satte ner fötterna.
Ganska vått skulle jag vilja säga.
Nu var det bara halt...

Medans jag står där och kikar, så ser jag nått som rör sig
där ute på isen.
Dit jag inte vågade gå ensam.
Det sitter en person där och pimplar.
I den kalla blåsten sitter han (antar det är en han)
och hoppas på att få fisk.
Han flyttade sig en bit när jag såg honom.
Isen måste vara tjock antar jag.
Undrar om han fick napp...

Stenarna vid strandkanten såg ut som semlor.
Ja alltså locket på semlan.
Fullt med pudersocker...

Så här såg det ut på håll.
Vinden flyttade runt på pudersnön som den ville.

Tittar man riktigt noga så ser man hur snön blåser över isen.
Vinden och snön polerar den blank och slät.

Det är nu man skulle haft skridskor.
Fast man skulle kanske haft fötter som
man kunde ha i skridskorna med då.....

Längre bort i isen sticker det upp två
stolpar och något jag antar är rester av ett staket.

Vid den lilla stenpiren har snön blåst ihop ordentligt.
Snövallarna ändrade form hela tiden när jag stod där och såg på.

Här en sten med snö på som ser ut som en stjärna.

Den blankslipade isen påminner om en
figur ur Mumintrollet.....
Kan det vara Snusmumriken?

Här ser man snön som virvlar över isen igen.

Ser ni påven?
Mörkt ansikte, vit mössa och den vita schalen?
Eller är det bara jag som har livlig fantasi....

En bit ut har två stenar kravlat sig upp på
isen och tar sig en välförtjänt vila.

Två frusna småstenar ligger och söker ly för vinden
och snön bland vassen.....

Hajfena eller Napoleonhatt?
Välj själv.
Det är ögat som ser.

Hade tänkt gå ut en bit på stenarna.
Men avstog.
Såg halt ut.
Var inte säker på att det
var land under all vass heller.
Hade inte så stor lust att drulla i.....

Fotografen.

När jag till slut bestämde mig för att
klättra upp och hem igen så satt den här
damen på åkern och väntade på mig.
Hon var inte ute när jag gick ner, så hon måste hört eller
känt på sig att jag var där nere.
Hon kom mig glatt i möte och följde med in för
att hälsa på maken.

Det var gårdagens äventyr.
Nu sitter jag och ser ut genom fönstret.
Det snöar och grannarna har varit ute med sina traktorer
för att ploga.
Maken for iväg för en stund sen.
Så när han kommer om en timme är det nyplogat.
Nu önskar jag er en förträfflig afton.
Ska ta mig en kik in till er vartefter.
Chipchip på er.