Skogstur och.........DEL 2

Så var det dax för del två om vår skogstur.
Vi gick här förra året för första gången.
Då letade vi efter en gapahuk som heter Galtebu.
Den gången fann vi den inte.
Vi svängde av i den här korsningenMot Kjensmo (pilen till vänster)
för det började blåsa och regna och
det knakade misstänkt i träden.

Vad vi inte visste då var att ca hundra meter från skylten,
upp för backen (förra inlägget) så
finns den.....

Har vi alltså fortsatt har vi kommit fram till det här.....

Mitt i skogen möter man
Galteburius Rex...

Hans okände följeslagare,
Vet inte vad han heter men jag tror av bilden att dömma
att han försöker skrämma den
store grå Galteburius Rex.
Tror på nått vis att det inte funkar....

Här ser man dom två tillsammans.

Får jag lov att presentera Julius.
En staselig kar fast han bara är ett år.
Föddes i juli 2007.

Midgårdsormen håller till här med.
Men han ser ganska snäll ut tycker jag.

Så vår snälle lille Alva.
Som hälsar oss välkomna med öppna armar.

Så har vi buspojken Raptuss.
Som föddes 2004.

Han har tydligen retat upp den här ilskna damen.
Som tagit fram riset....
Tror hon heter Bragtora.

Det här har jag ingen aning om vad det är.
Men det står
Sempre Avanti
på den ialla fall.

Detta är resterna av en stor staselig björk.
Man ser inte på bilden att det växer solrosor på toppen.

På den här skylten står det....

En fordums storhet.
Dette er den andre stokken av ei kjempebjörk
som blev feldt med ett veldigt brak den 24-2-95.
Uskyldigt henrettet misstänkt för råte
og feilaktig vurdert farlig for omgivelserne
under höst og vinterstormer.

Den blev födt i ein stor steinröys på en törr og karrig haug
på Årsta (Bråten) för lenge siden.
I trange kår vokste den opp til en majestet,
ei riktig dronning med ei mektig krone
og fotsid kjole av lisseaktige greiner
som svingte og smaug seg rundt den omfangsrike stammen
i milde og kjäre sommervinder.

Den förste delen-den 5 meter lange kvistfria rotstokken
som holdt 110 cm i tverrmål nederst, blev gitt til
Erling Vestli fra Eidskog/Bärum. (han med den berömte
lenkebjörka). Under hans kreativa hender
er den etter hvert blitt til to hjörneskap.
Den tredje delen er, i tilegg til "bord" her i gapahuken
blitt til portstolper.
Resten er gått opp i röyk.
Av toppstokken og greinene ble det 50 sekker 30 cm ved
og en favn 60 cm ved.

Nyttiggjöring til tross- et sorgeligt endelikt.
Derfor har restene av denne storheten fått denne form for
"lit de parade" i opphöyet posisjon
på toppen av berget.
Forsynt med rötter av stål forankret i Moder fjell.

Så visst kan man utläsa att de fick dåligt samvete när de högg ner den björken.

Så här ser gapahuken ut "inne".
Där finns nästan allt.
Längst in ser man en liten trälåda. Där finns det kaffe,
socker och te.
Kanske nått att bita i, som det står på skylten.
Det är bara att förse sig.

En kaffikjel som står på hyllan.
Flitigt använd och svart av sot från bålet.

Bilder på väggarna som de runt om har fotat tror jag.

Karta på väggen, kalender och annan nyttig information.
Det här är sånt som finns till för alla som vandrar i skogen.
Men det är skogägarna och andra personer som bor här som
ser till gapahukerna och fixar allt som hör till.

Så har vi lådan med gästboken.
Glasögon och penna
ligger det där med.
Som vanligt.

Det finns en bålplats utanför.
Den är gjord av sten och byggd rejält.
Men inte alla fattar att de ska använda sig av den.
Därav skylten.

Till och med de små bevingade vännerna har eget hus.
Så får man bröd eller annat över, eller
om man går hit om vintern så
kan man ge de små lite mat så de klarar sig.
Kolla tjädern på taket hehe....

Den är byggd med snedtak och bakom
under taket ligger det ved som skogsägarn och de andra
släpat upp så att alla som går här ska kunna elda.
Den här gapahuken har stått sen 1995.

Här har jag just skrivit våra namn i gästboken.
Ska bara lägga ner den i lådan bakom ryggen så ska vi fortsätta
vår vandring hem.

När vi lämnar Galtebu bakom oss är det nästan så man
kan höra Alva och Julius ropa efter oss.
"Go tur heimat og kom snart igjen....."
Klart vi gjör det.
Kanske det finns någon som vill följa med?

Vi slår in på stigen mot Kjensmo.
Här gick vi för mindre än ett år sen.
Allt var grönt och fint.
Men föga anade vi vad som väntade bakom kröken.....

Jajjamensan, här har de stora monstren med sina stora käftar varit.
Tagit ner massor av fin skog, förstört undervegetation och kört
sönder stigar.
Här var stigen lika smal som på bilden ovan.
Se hur det ser ut nu.....
Rena rama autobahn mitt i skogen!!!!!

Här växte det stolta granar och tallar.
Blåbärsris och lingoris.
Vad växer det nu?
I de djupa spåren efter maskinerna så
finns det massor av regnvatten.
Gissa vad som frodas i de vattenpölarna?
MYGG!!

Här växte det så tät skog så man såg nästan inte skogen för bara träd.
Men se nu....

När vi äntligen kommit in i GRÖN skog igen så kom jag på mig med att vara arg.
Inte bara för att skogen var borta.
Det är en naturlig process idag.
Men att de så hänsynslöst tar alla träd. De kan väl låta några träd få vara kvar
för att skogen ska se någolunda "hel" ut.
Tänka på djuren. På backen som ska ta emot allt
regn som faller.
Vad händer när det inte finns träd som suger upp regnet?
Det jag reagerade mest på var nog att de tagit ner alla träd med
stigmarkeringen på.
Nu visste vi vart vi skulle gå, men alla de som kanske aldrig
har varit här och gått, hur ska dom hitta?
Sen får de heller inte köra på markerade stigar.
Vilket de alltså gjort här.
Med besked.

Sista bilden idag visar maken som strår nedanför just en sånt markerat träd.
Skyltarna finns ju, men det står oftast där stigar möts
bara för att man ska veta vart man ska.

Men så långt så bra.
Det här var andra delen av vår tur.
Tredje delen tar vi i morgon.
Då får ni veta hur långt vi gått hehe...

Nu ska jag hänga tvätten
och sätta mig på verandan och njuta solen en stund.
Ha en fin tisdag på er.