Så här ser det ut.

Här där vi bor.

Vaknade mitt inatten av att telefon ringde. Attans oxå, försovit mig igen......

Undrar varför man inte hör väckarklockan ibland. Är det hjärnan som kopplar ur ledningen till örat för att man behöver vila kanske?
Skulle ju jobba och hjärnan vill kanske vila från alla idioter mitt i natten.
Nåväl nu sitter man här ialla fall.

Tänkte berätta lite om platsen där vi bor.
Vi bor långt ute på landet, ca 2 mil norr om Kongsvinger.
På en vacker plats med skog, åkermark och en liten facinerande sjö.

Vi bor på en stor gård, fast vi hyr bara ett hus på gården. Det är så skönt.Ingen stress, ingen trafik inte en massa folk som stressar och är uppjagade.
Kan sätta mig på verandan en sommarmorgon med kaffet och bara njuta utsikten över sjön, höra fåglarna kvittra och kanske om jag har tur se en älg eller rådjur på åkern ibland.
Jag kallar det för livskvalitet......

Var i Stockholm i början av december och jag får nästan panik när det är mycket folk som knuffas och ska fram.
Då har jag bott i Stockholm i 5 år tidigare :)

Jag har inte körkort så jag är hänvisad till en snäll make som har tid och lust att köra mig, har 5 km till närmaste busshållplats. På vintern går jag inte gärna, för det är så halt och mörkt. Men sommaren går eller cycklar jag om det går.
Har bara skolbussen som kör förbi här två gånger om dagen.
Vi har en massa snälla grannar som sagt dom ställer upp om det är så att man behöver hjälp med att ta sig från a till b.
Jag var mörkrädd tidigare. Men sen vi flyttade ut till det här huset så är den rädslan borta. Jag känner mig så trygg här.
Men vi har någon som går och hittar på lite skojiga saker i huset. Första året här så släckte jag utelampan varje morgon. Det slog aldrig fel, någon timme senare var den tänd igen.Ingen av oss hade varit på lysknappen. Det här fortgick under hela hösten och vintern. På våren slutade det plötsligt.
Hade besök från Västerås.Jag var nere, satt och halvsov i en fåtölj, maken och styvsonen sov och snarkade. Gästerna sov i gästrummet.
Hör hur de kommer ner i köket, ropar på dom, så frågar dom vart maken är. Han sover säger jag. Nej det trodde dom inte på.Bägge två hade hört steg i trappan.
Men både make och grabben sov.
Vi har kvar dörrskylten till de som bodde här förut.Det var vår hyresvärds föräldrar. Bägge är borta sen många år.
Men vi har fått en del kommentarer för att deras fina emaljerade skylt sitter kvar.
Jag har sagt att den får sitta, för de bor här änn. Jag tror det är dom som går igen. Inte för att ställa till problem utan helt enkelt för att passa på huset och kanske på oss med.
Så de får gärna vara kvar.

Nu ska jag pröva att göra lite nytta mitt inatten. Har en hel hög med papper som ska in i en pärm, som ska arkiveras. Det är alla betalda räkningar från i fjor hehe.
Så kanske tiden går lite fortare när man är vaken.

Ska ta min goda julmust, med julnougat smak (gott) och sätta mig vid bordet.
Får sova några timmar senare på dagen.

Klems fra ett regnigt naboland :)