Så firade vi 17 mai i år.

For det var Norge i rødt, hvitt og blått.
Flaggan till topps.
Solen sken och himlen var blå, med
några vackra vita moln bakom
den gröna hängbjörken.

Men vi hade bestämt oss för att inte åka in till stan
för att se 17 mai tåget i år.
Vi tänkte ta det med ro istället.

Så här ser mina gula tulpaner ut som kommer nu.
Härliga blommor.

Påskliljan som växer har fått en hyresgäst.
En hyresgäst som inte är speciellt vänlig
mot de som kommer på besök tror jag.
Men den är fin på något vis iallafall.

Skogspromenad ja...
Vi hade bestämt oss för att gå mot en plats som heter Galtebu.
Kaffe, några smörgåsar och lite vatten.
Kameror och objektiv.
Mobiltelefon och plåster.
Allt ner i en ryggsäck.
Fram med det rosa bandet.
För så klart ska Erri vara med.
Så gick vi.
Här har maken fångat mig och Erri på bild.
Sist vi gick här var det fullt av tjock is.
Jag tänkte på några bloggvänner när vi gick här.
Den ena är Ragnvi och den andra är Maggan.
Bägge dessa tjejer kämpar mot varsin illavarslande sjukdom.

Jag vände mig och tog en bild på maken.
Han var en bit bakom mig, för han
hade fotograferat något inne i skogen.

Så kom vi till första stopp.
Rytjern.
För en månad sen var vi här.
Då låg isen ännu.
Men den var borta nu.

Det var en skir grönska på lövträden runt om.
Allt andades stillhet och ro.

Mannen med kameran fann en som inte legat på latsidan direkt.
Här var hans/hennes fångstnät fullt av små insekter.
Även en liten spindel har rätt till varierad meny.

Det blåste lite lätt så vattnet i tjärnen kluckade mot strandkanten.
Man ser det är pollentid nu.
Ytan var full av gult pollen.

Jag såg en rosa liten blomma.
Men har inte en aning om vad det är för något.
Den växte precis vid vattenkanten.

Solen speglade sig i den nästan blanka vattenytan.
Så skönt det var att sitta här och njuta....

Men vi skulle vidare.
Så vi gick mot Utsikten.
Stigen gick genom ganska fuktig mark.
Men när sommaren kommer för fullt blir det kruttort istället.
Vidare mellan vildhallonsnår.
Så blev den som en körstig.
Vägen här heter Kyrkjevegen.
Det gick uppför, nerför, den slingrade sig.

Vi kom till ett vägskäl mitt i skogen.
Där stod detta vackra djur och såg på oss.
Den såg rakt på oss....
Maken tar upp kameran för att ta bilder.
Plötsligt så hoppar den galant över stigen och vidare
ut på kalhygget och var borta.
En bild fick vi iallafall....

Vi mötte en murkla.
Den hoppade inte iväg då...
Men den står kvar.
Det var bara en.

Så till sist kom vi fram hit.
Eller dit....
Vi skulle gå vidare ett litet stycke.

Maken först och vi efter.
Vi som i Erri och jag.
Där framme öppnar sig en liten glänta.
Vet inte helt hur högt upp man är.

Vi hade teleobjektivet med oss.
Maken tog en bild på Skasenån som rinner långt där nere....
Ser ju ganska nära ut nu tycker jag då...

Ett hustak sticker upp.
Träden grönskar.
Åkern är nysådd.
Tänk när den börjar bli grön med....

Långt där nere skymtar Nuguren.
Det är ena änden.
Mot Hokåsen för den som vill se på en karta.

Så ser mot Sverige som finns bakom fjällen där i horisonten....

Så skulle vi fortsätta mot Galtebu.
Men en titt på klockan sa att det får bli en annan dag.
Vi mötte ett par som var ute och gick de med.
De bor på en plats som heter Torp.
Den finns med på skylten här.

Efter en pratstund så gick vi vidare.
Vi tänkte gå ner till Rytjern igen och
dricka upp vårt kaffe där.
Passerade en liten gångbro innan vi kom ner till gapahuken.
Vi satt där i ca 20 minuter och njöt vårt kaffe.
Erri var ganska uppjagad.
Troligtvis har det passerat en älg där nyligen
för hon var orolig, ivrig och pep.
Hon ville iväg...
Därför har vi henne alltid kopplad i skogen.
Får hon los så är hon borta.

Så såg jag ner på blåbärsriset.
Här kommer det bär väldans tidigt tror jag.
Förra året var inte karten så här förren i juni.
Tog en bild 4 juni i fjor.

Avslutar dagens inlägg med en bild på vårt körsbärsträd.
Det är så vackert så man får ont i ögonen.
Det blommar för fullt nu.
Hoppas det blir massor av fina körsbär där i år med.
Det är bara ett problem....
Getingar....

Nu ska jag sätta på lite kaffe.
Det regnar ute.
Solen tog ledigt idag. Den jobbade nog för fullt igår.
Så den behöver nog ta igen sig idag.
Tjipp på er.

***** ´VI VANN *****

GRATTIS
ALEXANDER.

DU ER DEN BESTE....
Hurra, hurra, hurra....

Så sier eg gratulerer med dagen til
ALLE NORDMENN idag.
Det er 17 mai....
For det er Norge i rödt, kvitt og blått....

Ett dygn i Oslo....

Efter en busstur som var ganska behaglig,
trots att det tog en timme
genom Oslo för att det var kö,
kom jag fram och kunde checka in på
Thon Hotel Opera i Björvika.

Mötte mina arbetskamrater och det var kul.
När man jobbar hemma som jag så
är man ganska glad när man äntligen får mötas.
Så var det dax för mötet.
Men jag hann ta lite bilder först.
Ser att bilden blev lite suddig,
men det här är iallafall där
vi åt både lunch och frukost.

Det här utanför matsalen där vi åt middag på kvällen.
Det vara många fina tavlor på
väggarna runt om.
Det ser ut som det är plancher som har med opera att göra.
Olika uppsättningar av stora operor.
Var väldig fina kan jag säga.

Där nere är baren.
Där satt vi och diskuterade vid en god drink
efter middagen.

En strawberry daquirie.
När jag fick den trodde jag det var en slush.
Det tog en stund innan den var slut.
Men nog sjutton var det en god drink alltid.

Efter att mötet var slut så hade vi några timmar för oss själva.
Jag gick en tur ut.
Passerade Akerselva på min väg mot
Grønland.
Många har gått där innan mig.
Men jag var där utan skidor...

Såg ett gäng dykare på väg med huvudet först
på väg ner i djupet i Akerselva.....

Akerselva igen.
Det går promenadvägar vid älven,
men jag hade inte så mycket tid
så jag kunde gå där.
Det får bli nästa gång...

Här är beviset för att jag gick över Grönland.
Som synes behövdes inga skidor....

Här finns det massor av butiker.
Kaféer och restauranger, och andra mysiga
ställen att upptäcka.
Butikerna som säljer livsmedel
bågnar av färska grönsaker.
Tänk om det fanns sådana butiker här....

Här finns det äldre bebyggelse som jag tycker är så vacker.

Fastnade framför en butik som hade
så vackra kläder i fönstret.
Vackra tyger som bara väntade på
att bli sålda till någon som kan hantera en symaskin....
Därför så gick jag rakt förbi....

Sen träffade jag på The Tinnman från

Trollkarlen från Oz.
Men jag tycker det ser ut som han
har fått ny uniform....

Strosade vidare.
Kom till ett cykelställ. Där kan man låna cykel,
trampa stan runt för att
sen ställa den i ett nytt cykelställ när man
kommit fram dit man skall.
Tror det är gratis att låna till och med....

En bit av tegelväggen på
Oslo Spectrum.
Tror det är huvudingången.

Så tog jag mig över en tungt trafikerad väg.
Gick över en gångbro för att komma till
Oslos senaste turistattraktion.
Den Norske Opera.

Den är byggd i vit marmor.
De som ritade hela operan heter Snöhetta..
Operan ligger där som en vit fjälltopp som
sticker upp ur vattnet.

Solen, himlen och molnen speglar sig
i den stora glasväggen som egentligen är
ett stort fönster.
Ett fönster mot havet......

Man får gärna gå upp på taket på operan.
Utsikten är fabelaktig.
Se så små människorna är där nere....

Där mitt i bild är hotellet jag bodde på.
Precis bakom hotellet har du Oslo jernbanestasjon.
Det kan liksom inte bli mera centralt....

Man behöver inte vara rädd för höjden när man
går upp på taket.
Det är lätt att gå och man blir knappt andfådd....

Jag la kameran på taket och tröck av...
Det ser ut som snö....
Men det är marmor...
Kranarna som man ser i bakgrunden är från bygget
av Björvika tunnelen.
Den ska gå under vattnet i Björvika.
Vete sjutton om jag törs åka där när den är klar...

Så tog jag med mig kameran in i operan.
Den är inte mindre fin där alltså.
Se bara här...

Det är öppet och ljust inne.
Man ser träverket.
Jag ser en panflöjt framför mig på nått vis....

Det stora fönstret från insidan.
Där är det en restaurang dessutom.
Man behöver inte vara hungrig och törstig när
man går på operan minsann....

Efter det besöket inne, så tackar
jag för mig och går ut.
Vänder mig om och ser hotellet och de
andra byggnaderna som speglar sig i
det stora fönstret.
Ser två män som
spolar av den öppna plattan framför entrén
Marmorn är vit och skall så förbli.
Tror det var föreställning på kvällen dessutom.

Så en lite sak som förundrade mig ganska mycket.
Bakom statyn av Norges störste dramatiska sopran,
Kirsten Flagstaf är det en stege upp från vattnet.
Kan nästan känna det som om det vore en reklamsnutt för
Gevalia kaffe....
"När du får oväntade gäster."
Men varför bakom Statyn av Kirsten Flagstaf.

Nog hade jag valt att förtöja framför operan istället.

Så var det dax att bege sig tillbaka till hotellet.
Middagen väntade.
Vår matsal hade så fina möbler så jag kunde
inte låta bli att ta bilder.
På bänken ser man vinerna vi fick till maten.
I lådorna fanns det pasta av alla varianter.
Vet inte om de i köket använde den vid matlagningen.

Se på de här då....

När maten var slut, vinet urdrucket och ljusen nästan brunnit ut
tog jag farväl av Oslo för den här gången.
Men jag kommer nog snart tillbaka...

Jag tog farväl av Oslo när solen sken.
Vattnet i Oslofjorden var blått.
Och operan låg där som en stor vit snöhög i värmen
som inte smälte av solen....

Nu ska jag se röstningen på
MGP 2009.
Det var blandad kompott där i kväll tycker jag.
Men jag tror att Alexander Rybak vinner.
Håller även en knapp på Malena.
Ha nu en spännande väntan.
Tjipp på er.

Borta bra, men hemma bäst.....

Hemma igen.
Det kommer bilder under morgondagen.

Nu väntar min egen säng.
Borta bra,
men hemma bäst.
Vill samtidigt tacka för alla
era kommentarer.
Ni är guldvärda allihopa.

Kick off!

Godmorgon.
Nu drar jag till Oslo.
Hemma i morgon.

Vi hörs!
Tjipp på er.

Fullmånesoppa.

Ja så heter en bok
som styvsonen har uppe på sitt rum.

Just nu så känner jag mig lika seg som
Erri där hon ligger på sin dyna och snarkar.
Skulle nog lagt mig där jag med en stund.

Var ju uppe och jobbade natt till igår.
Månen var full och det gled förbi en massa moln.
Jag stod på verandan med kameran och
hade sällskap av katten Vesslepus som
kom som ett skott när hon hörde dörren öppnas.
Inte det lättaste att stå på verandan med kameran,
ett objektiv som väger ett kilo.
En katt som snor sig kring benen på en
och ett kamerastativ som inte vill stå stilla.
Men bilder blev det till slut.
Kanske inte så bra då...

Strax efter klockan fem var jag ute med kameran igen.
Då hade solen kommit fram och månen gått och lagt sig.
Det var så fabelaktigt fint över sjön.

Ytterligare ett par timmar senare.
Jag går för att hämta posten.
Ser en röda vinbärsbuske som ser ut så här...
Tror det kommer bli massor av bär i år med...
Lika bra att börja tömma frysen.....

Idag var jag ute vid kvart i åtta på morgonkvisten.
Hängde ut tvätt på tork.
Solen sken och det var så skönt.
Så här ser sjön ut sett genom äpplegrenar.

På himlen var det inte ett moln.....

Knopparna är svullna och snart slår de ut...
Tyvärr har jag idag även sett getingar...
Är ju väldans allergisk så i år fasar jag för getingarna.

På stabbursbron ligger nyckeln och väntar
på att få sättas i nyckelhålet.
Vet inte om det är någon slags symbolik.
Men styvsonen har kanske fått sin första lägenhet.
Så nu ska han verkligen ut och pröva sina vingar.

Jag ska också ut.
Men inte för att prova mina vingar, utan
för att hämta in tvätten.
Tjing på er.

VECKANS PORT.

Jag är alltid ute sist tror jag.
Men det går nog bra.
Här kommer mitt bidrag till veckans port iallafall.
Nu var den inte stängd, men porten bredvid är ju det.
Där inne finns det mesta som hör till på en gård.
Nu pågår ju våronna/vårbruket för fullt så det är
inte ofta den porten är stängd just för tillfället.
Den stora ladan finns på gården där jag bor.

Går vi närmare så ser vi vad som finns i dörröppningen.
Där står en av arbetshästarna på gården.
Den röda case traktorn.
Eller kaysern som vi säger.
Den har fått påhäng idag.
Nu ska den ut på åkern och bespruta mot skadedjur tror jag.

Vill du se in genom flera portar så kika in här.
Det har jag gjort.
Tjipp på er.

Kongsvinger vaknar.

Morgonrodnaden sprider sig på himlen,
när vi rullar in i Kongsvinger
vid halv fem på morgonkvisten.
De mörka molnen får ge sig för solen som är
på väg upp.
Det är stilla.
Inte en bil, inte ett ljud.
Bara vår bil som hörs ihop
med de morgonpigga fåglarna.
bilden tagen genom frontruntan på bilen.
Därav den dåliga kvaliteten.

När vi parkera hemma är
klockan strax efter halv sex.
Solen har klättrat upp över kammen på
Rafjellet och den speglar sig
lite försiktigt i vattnet.
Det doftar fuktigt gräs och jord.
Det är stilla. Fåglarna sjunger
sin morgonsång för oss där vi
går sakta på grusgången upp till dörren.

Efter att vi sovit några timmar är man
vaken och uppe.
Förmiddagskaffet rinner går ner utan problem.
Ute pågår våronna/vårbruket för fullt.
Idag ska det visst gödslas.
Jag sätter mig ner och ser på lite bilder.
Hittar den här som jag tog häromdagen
när solen lekte tafatt med vattnet på Nuguren.
Det glittrade och blänkte så man fick ont i
ögonen efter att ha stått där och tittat en stund.
Så är det just nu med.
Men solen får inte helt visa sig.
Jag tror molnen är svartsjuka.
För de släpper inte in solen helt.

Tittar lite mera på äppelträdet.
Knopparna kommer mer för varje dag.
Snart spricker de.
Då fylls luften av den ljuvliga doften av äppelblom.
Humlorna kommer för att hämta pollen.

Vår när den är på sitt bästa.
Kan väl erkänna att man är lite trött i ögonen just nu.
Men det tar jag.

Har börjat jobba igen nu efter en lång sjukskrivning.
Det är skönt ska jag säga.
Har snart jobbar klart idag.
Men det blir en nattrunda i natt då...
Då går jag en bloggrunda och besöker er igen.

Så vill jag bara visa att det är många som är glada i
våra gula spårvagnar i Norrköping.
Titta bara här.
Fann den på nätet för några dagar sen.
Den ormen visste vad han ville...
Spårvagn är bäst.
Ingen protest.

Resenärerna på treans spårvagn i Norrköping spärrade upp ögonen när de under en tur på torsdagen fick syn på en ovanlig fripassagerare på golvet.

– Plötsligt började folk skrika och stirra på mig och när jag tittade ner såg jag en orm vid mina fötter, berättar 16-åriga Sabina De Mhérn för NT.se.

Hon fångade tillsammans med spårvagnsföraren in ormen, en ofarlig majsorm, och bar den själv till en akvarieaffär som kunde ta hand om den.

– Folk tittade lite underligt på mig när jag kom och bar ormen, säger Sabina De Mhérn som är djurvän och har egna djur.

– Men det är hamstrar så de går inte så bra ihop med en orm.

Polisen har kontaktats men tillsvidare får ormen bo kvar i akvarieaffären i väntan på att en eventuell ägare hör av sig.

Undrar när vi får se nästa vilddjur ta spårvagnen.....