Lakrisblomma och älgbajs.

Våren kommer allt mer även hos mig.

Den lilla flickan i fontänen 

syns nu helt.
Sist jag såg henne såg jag bara huvudet.

Blåsippan är här med.

Härligt med vårens alla blommor.

Vi ska få ordning på vår väg.

Det ska bli härligt.

Men för att få det 

så innebär det att 

de må ta ner massor av skog.

Tre meter på varje sida.

Så man får passa sig här.

Men Winnie bryr sig inte om vägen.

Hon sitter bland scillan och pratar

med oss för fullt när 

vi är ute på gården i solen.

Skasenån slingrar sig

genom landskapet innan

den rinner ut i Nuguren.
Här kan man sitta på en 

bänk och njuta om man vill.

De som äger båten bor precis 

bredvid ån, och när

snön smälter brukar

de få vatten långt upp på gräsmattan.

Men de bor vackert....

Skogsmaskinen som

tar ner träd jobbar

snabbt och effektivt.

Här ligger det ett träd över vägen.

De är två som jobbar.

En i maskinen och en som

varnar trafiken för fallande träd.

Lakrisblomman har redan 

kommit upp med.

Det är ett sällsynt exemplar.

Växer oftast en och en.

Nuguren är lika fin 

oavsett vilken vinkel

man tar bilder ifrån.

Inramad av vackra byggnader 

gör sig Nuguren så bra.

Erri var ju naturligtvis med på

min långa promenad.

Innan vi gick låg hon på verandan

och sov.

Så skulle jag ta bild på en vitsippa.

Då ville hon vara med.

Så här ser ena örat ut.

Det var det som kom på bild.

Som den älghund hon är så

hittade vi naturligtvis älgbajs.

Nu skulle man vara smart och

plocka upp dessa dyrgripar.

Tyska turister är som galna i 

smycken och annat lagat av torkat älgbajs.

"Allt går att sälja med mördande reklam."

Blommor.

Blåsippa.

Tussilago.

Vitsippa.

Våren i ett nötskal.

Mera blått.

Och en gul jag inte ved vad den heter.

Men den var lika fin som de

jag kan namnet på.

Visst gör det ont

när knoppar brister.
En gul fin sak.

Så är det rödavinbär/rips under.

Blåsippan ute i backarna står.

Niger och säger att nu är det vår.

Här var det backe ska jag säga.

Svårt att komma nära.

Men blått var det!

Om ni tror att det här är en

vanlig gullviva/Mari nøkkelblom så tror ni fel.

Det är det inte!

Det är en Skerikegullviva.

Finns bara i dessa exemplar.

Så den är ovanlig.

Ni som bor i Västerås vet

vart Skerike är.

Har fått den av god vän 

som bor där.

Tack Lena.

Maken och jag ska försöka 

tömma barskåpet lite.

Det går trögt vill jag lova.

Men igår (lördag) 

gjorde vi vårt bästa.

Jag mixade två drinkar 

med ingredienser som jag

tillfälligt valde ut ur skåpet.

Den ena rosa och den andra ljusblå.

Om de blev goda?

Jodå, det var inget fel på dom.

Problemet är att jag inte kommer 

ihåg hur mycket jag tog

av varje sort.

Glömde mäta upp innan jag hällde i glasen.

Det var mest av sockerdrickan i alla fall.

Idag så svängde jag ihop en kladdkaka.

Gott blev det.

Hittade receptet här

i Pialottas Kakomaten. 

Men jag hade inte grädden

och kokosen på hela kakan

då gubben reagerar på mjölkprodukter.

Men god blev den.

Mindre aptitretande är 

det här.

Vi åt pizza ute en dag.

Det skulle vara fläskfilè på

min. Men jag måste säga

att jag inte tror på att det 

här är det...
Vad tror ni?

Det blev lite oklara bilder ser jag.

Men man ser i alla fall....

Detta avslutar röstningen...

Visst ja, det är inte MGP

utan en blogg.

Säger slut för idag och

tack för idag.

Ha det....