Nog är det väl märkligt....

Sommaren är över.
Bara inse det. Men nog är det är

det väl märkligt att man liksom inte vill 

ta in det i skallen.
Gick en tur ner till sjön den 1 september.
Nog kändes det som sommar....
Den här blomman såg jag på min väg.
Någon som vet vad den heter?

Blå himmel, vackra moln.
Fullmogen havre. 

Havre i motljus.
Var så vackert. Men bilden gör inte rättvisa

åt det ljus som var. Tyvärr.

Morgonen var vacker.
Dimman flög över sjön och solen

som letade sig ner mellan dimtussarna.
Lite magiskt och trollskt.

Men för att återgå till min promenad ner till sjön...
Spegelblankt vatten, moln som speglar sig.
Det ÄR vackert. 

En liten bit av mitt paradis.

Det landade några svanar längre bort.
De tutade rejält.
Sjöfågeln börjar göra sig klar för att

flyga söderut, det är mera stillsamt nere på

sjön i september än tex augusti.

Det var så skönt att gå därnere.
Tyst och stilla.
Ja förutom svanarna då...

De ligger på vattnet till höger.
Man ser små vita prickar.
Det finns säkert mycket mat åt 

dem ännu här. Men snart får de nog ge sig iväg 

till öppet vatten någon annanstans de med. 

1 september och det har gulnat bra på träden.

Bara för skojs skull så

testade jag ett nytt sätt att plantera frö i våras.
I äggskal. Sparade några skal när jag knäckt äggen.
Fyllde dem med jord, pressade ner ett frö i varje skal.
Satte 4 solrosfrö och det här är ett av alla 

fyra som kom upp.
Du gör så här.
Tar ett äggskal. Fyller med jord. Pressar ner

ett frö av valfri sort. Vattnar försiktigt.
Sätter äggskalen ljust och varmt. Nej det kommer 

inte att lukta ruttna ägg!
När fröet växt till sig så flyttar du hela skalet med frö

och jord över i en kruka. Men krossa skalet

i botten först, så rötterna kan leta sig ut i jorden.
Skalet innehåller alla bra gödninsmedel som 

finns för en liten växt. Skalet ger fröet/växten näring och kalk. Jag ska göra så här i vår igen. 

Satt ute en dag i solen och värmen.
Satt och sjöng på en låt.
Bakom mina solglasögon....
Med Docenterna. Från 1980.
Fast då hette de Docent Död.
En himla bra låt.

Var ute och hälsade på hästarna som gått på bete 

på andra sidan sjön.
När de fått lite klappar, gos och några äpplen

så ville de inte prata med mig mera.
Vände sig om och gick!
Äldst går först. Farah på 24 år.
Bakom kommer Singing på 18.
Nu är dem hemma efter en lång skön sommar med

massor av bete här. De kommer nog tillbaka

nästa sommar med tror jag.

Mycket mat har de haft.
Utsikten har de fått på köpet.
Vattnet från Nuguren.
Skog att söka skydd i.
Tror de haft det bra här.
Man ser lite av ett rött tak på bilden.
Där bor vi.

Trots skogen så ser man väldigt bra över till andra

sidan. Ja om man fuskar lite och klättrar upp i

jakttornet som står där förstås.

Det gjorde som synes INTE jag.
Jag sände upp gubben i stället.

Mina sommarblommor var fortfarande

lika vackra. Köpte två små margueriter i våras.
De blev STORA ska jag säga.
Har nu tagit bort allt från verandan, men

dessa två har jag satt ner i en låda ute, så

jag får se om de kommer i vår. 

Den här vackra köpte guben åt mig 

på Skarstad gartneri i våras. Där handlar vi

massor av grönt under sommaren och hösten.
Den här vackra står inne nu. Hade inte 

hjärta att kasta den på komposten.

Min Black Velvet petunia överraskade mig 

med en mörkröd blomma.
Alla andra var svarta.
Den har jag grävt ner vid verandan.
Inte heller den hamnade på komposten.
Mina lavendel står i källaren.

Äpplena är mogna nu.
Ska plocka in och göra must.
Men man får passa sig....
När man går under trädet så får man 

ofta ett äpple i skallen.
Det gör ont det!

Vi äter mycket bönor av ymse slag.
Här är en näve.
Tycker dem är så vackra.
Någon som vet om man kan sätta dem för

att få en planta?

La humla suse...
Den här stackarn susade nog på sista versen 

när jag såg den. Så långsam i sina rörelser, men

instinkten att samla nektar var där.
Vet inte om den dog, eller om den kröp in 

någonstans för att sova över vintern.

Mitt ena äppleträd.

Det är halvdött faktist. Men den här stammen...
Jag bara älskar den....

Se bara på mönstret på den.
Den är så skön att ta på.
Gammal och knotig. Men ack vilket

naturens konstverk det är.

Andra konstverk är växterna.
Här en ärtblomst.
Inte en luktärt alltså, utan en sockerärt.

En ljuvligt rosa cosmos, eller
rosenskära. De växer i rabatten.
Så vackra. Jag samlar frön. Ska ha MASSOR nästa vår.

Det är verkligen svampår i år.
Den här och många flera växer i vår gräsmatta....
Jag vill bo i en svamp...
jo jag tänker på den låten nu.
Nog är det väl märkligt....

Jo, så har jag ju bakat förstås...

Har ju sagt att det inte blir så många äpplen i år

som i fjor. Men några får vi alla fall. 

11 September.....
DÅ kom hösten. Den körde sakta förbi, stannade till och 

satte sina spår rejält i backen.
Den stånkade och vevade.
Hösten alltså.
Eller kanske mera den här bilen.
För den satte ner reflexpinnarna vid vägkanten.
HÖST alltså.

Vi gick även till valurnorna den här dagen.
Vad jag röstade på?
Helsepartiet heter det. 

Hösten har bjudit på några vackra dagar, 

mellan alla regnskurar.
Nu börjar man kunna se färgskiftningarna i träden.

Just här, säger jag att bor vid en fjord.
Vackert, spegelblankt vatten, berget med skogen

som speglar sig i vattnet. Allt jag saknar här, 

är Hurtigruta....

Vi har även fått några vackra solnedgångar så här långt in i halva september månad.

Det kan bli flera. Hoppas på det.

Ja, så har jag ju bakat igen då...
En fyrstekaka, med hallon och marsipan i.
Den blev såååå god. Har recept om någon vill ha.

När man åker bil från Kongsvinger och hem, 

så kommer man hit där det är ganska öppet. Då brukar jag passa på

 att fota. Men det är från bilen, i fart, 

så det blir inte alltid så rakt. Men vackert är

det i alla fall.

Dagens datum, 27 september.

Här har det tröskats. Men både tröskan och traktorn 

som hämtar spannmålet har haft det tufft här idag.
Det har regnat så mycket så backen är så

geggig. De hade stora problem med att ta sig upp.
Men det gick till slut.
Solsken, vackra färger och nästan 17 grader varmt. 

Så vad passar då bättre än att tvätta fönster.
Vi hjälps åt. Här står guben på stegen och tar

dem utvändigt. Jag har för korta ben och armar

för att nå och tvätta här.

Här fick han hänga ut genom fönstret i 

vardagsrummet för att kunna tvätta 

på utsidan. Jag hade inte nått här heller kan

jag säga. Inte utan att ramla ut.
Så nu är alla fönster tagna, alla utom ett och

det är på övervåningen. Men det blir tid för det med.

Med det så säger jag godnatt.
Ute är det svart som i en säck.
Det blåser lite, är 10 grader.
Vet inte hur det blir med vädret i morgon, 

får hoppas det blir fint.
Sov gott mina vänner.
Kram