Tiden går.

Ja visst går tiden....
Var vid Gjölstafossen för nästan ett år sen.
Hösten hade kommit för att stanna.
Bron låg där.... 

Lite vatten i Glomma...
såg man ser ju hur grunt det är just här.

Träden hade börjat skifta i olika nyanser.
Mest gult... så där en 50 olika nyanser tror jag.

Här var det i våras en stor älv med

full fart och mycket strömmar...
Svårt att tro nu...

Jag funderade på hur de tog sig över förr....
Ja alltså för LÄNGE sedan.
När inga broar fanns....
Med båt ja, men alla hade nog inte båt.
På vintern låg ju isen så då var det nog inga

problem. Fick de ta sig över när det var lågt 

vattenstånd? Kom de över med livet i behåll?

Bakom det utstickande  grundet, 

där ligger det en fin sandstrand.
Där kan man bada.
Men det är kallt vatten i Glomma.
Det är ju smältvatten från fjällen som rinner förbi här!

Man kan sitta här och fundera.
Njuta en termos kaffe, höra på suset från träden.
Höra vattnet som forsar över stenarna i älven.

Bron ja... skulle inte rekomdera att gå över här...

Det är vackert...och snart är vi där igen...

Älskar dessa höstfärger.

När man står mellan två trädstammar

så ser man utsikten med andra glasögon, fniss.....

Fotade ju här en vinter. Minus 25 grader.
Snön låg djup. Det steg upp froströk

från vattnet... Nästan så jag längtar lite nu....

Näe bron får ligga där....
Jag går på vägen.

Samma plats fast  7 månader senare...
Grönt, mera vatten....

Bron är där....

Jo det är nog en av mina favoritplatser

längst med denna vackra älv.
GLOMMA.

Sommar ja, som oftast innebär besök.
Det här besöket var ett av de allra käraste besöken

vi haft i sommar.
Vi har inte setts på 8 år!
Så det var så roligt att han kom.
Han heter Harry och bor

i Sykkylen. Vi bodde där förut.
Vet inte vad maken och han står och pratar om här....

Självklart med mobilen i handen, hihi....

Jag fixade till en god drink åt oss som

vi njöt på verandan....
Men jag kommer inte ihåg vad som var i den....

Men god var den.
SKÅL!

Dagen efter skulle vi till Gardermoen.
Ja vi skulle inte ut och flaxa...
Men Harry skulle...
Mauritius väntade.....

Vi var ute i god tid. Jag passade på att fota

lite när vi gick runt där.

Var en del folk i rörelse.

Det var väskor med hjul, väskor utan hjul,

väskor som drogs bakom ryggen, väskor 

som trillades vid sidan om... Väskor som 

fick bäras, de var nog helt utslitna de väskortna....

Vi blev lite utslitna av det med.
Så vi fikade....
Två färska, stora skolebröd och två koppar kaffe....

136 kronor! Det är dyrt på Gardermoen.
Det är visst en av världens 

dyraste flygplatser sägs det.....

Gubben och Harry lät sig väl smaka....

Joda, jag med. När jag kom upp på

den höga stolen....hihi...

Här ser det ju ut som det är folktomt

på Gardermoen, men det kan jag försäkra att så var det inte!

Det ska visst vara enda stället på just det vångingsplanet du kan få dig en fika.
Det här var nytt för mig. Ett trevligt ställe 

i alla fall. Gott fikabröd och förvånansvärt 

gott kaffe.
Harry står där och väntar, men vet inte på vad.

Tror det var dags att säga hej då!

Han skulle igenom säkerhetskontroll och 

passkontroll. Sen var det bara att vänta.
Tror första stopp var London. Byte av flyg 

för vidare färd över haven.

Vi såg att han kom igenom, så gick vi ut till bilen.
Här reagerade jag på att det var uppsatt 

avspärrningsband....
Var tvungen att gå dit och titta!

Det jag såg gjorde mig lite förvånad och arg!
Innanför bandet är det parkeringar. Handikapparkeringar!
För att de som behöver dessa platser ska ha 

en chans att parkera där så är det uppsatt 

plastband och skylt! För att folk som har friska

ben, armar och resten av kroppen INTE ska parkera

där....Vad är det med folk egentligen?

Så hörde en god vän av sig.
NU var hallonen klara....
Ett helt flak med goda, stora hallon

blev levererade direkt hem på trappen.
Sorten heter Glenn Ampel och är såååååå god!

Citroner är också gott.
Om man gör Limoncello av dom smakar

det ännu bättre.
Vad sa du?
Vill du ha receptet?
Klart det...
Det kommer här....
13 citroner.

13 citroner.

7,5 dl brännvin.

2 dl vatten.
1,5 dl socker.

1:  Skölj citronerna väl. Skala dem med en potatiskalare, men var noggran med att

så lite av det vita skalet följer med som möjligt, 

då det ger en besk smak. Lägg skalen i en burk med lock.

2: När citronerna är skalade, dem på mitten och pressa ur all saft ner i burken med skalet.
Häll sedan över brännvinet.

3: Låt blandningen stå en vecka, gärna i ett

mörkt rum. Blandningen kan stå praktiskt taget hur 

länge man vill, dock ska man sila bort skalen

efter en tid.

4: Efter första lagringen, koka upp vatten

och socker och låt sockerlagen svalna helt. Häll sedan

ihop sockerlagen med citron-och brännvinsblandningen och blanda väl.
Låt stå ytterligare en vecka.

5: Sila av limoncellon och häll upp

på väl rengjorda flaskor.

Har lärt mig att det smakar så gott med 7Up och is.
Då blandar jag i ett glas som rymmer 0,5 liter.
4-6 cl limoncello, 7Up och is...
Smakar gott kan jag lova.

Man kan inte låta bli att finurla lite 

över vintern som kommer snart...
Ja, snart och snart då, men den kommer, det 

vet vi...
Så här såg det ut den 29 december 2013.
Ingen is på Nuguren... Ingen snö.....
Visst, det var skönt, men i alla fall...

Dagen efter, ungefär 8:30

på morgon. Ingen snö, men en otrolig

vacker himmel....

Mars 2014, ingen is och ingen snö...
Isen brukar lägga sig i slutet av november, början

av december... och ligga fram till slutet av april, 

början på maj... så det här var helkonstigt!

Tänker tillbaka på junimånad.
Vi var i bröllop.
Jag som ALDRIG har klänning...
Puss på er, hihi.

Och det var alltså INTE vi som gifte oss.

Utan vår hyresvärd som tog steget

över till de giftas klubb. 

Sommaren var ju varm och skön.
Det tror jag dessa fyrbenta höll med om också.

Nej det är inte Erri.
Utan Mats Hund.
Han är en fin älghundskille som 

verkligen sätter stor pris på att bli klappad 

och gosad med.
Han är vår kosebamse.

Jag bakade kex en dag.
Vilket jag inte gör om!

Dessa här såg så enkla ut i 

bakboken, ack vad jag bedrog mig!

Receptet finns i en av
Kyrkkaffeböckerna. Den heter Nybakat, hembakat.
Här kommer receptet:

12 dl havregryn.

5 dl mjölk.

150 gram smör.

2 tsk salt.

3/4 dl socker.
2 tsk hjorthornsalt.
ev en msk kummin.
ca 5 dl vetemjöl.

Gör så här:
Blanda havregryn och mjölk i en degbunke

och låt det svälla en stund.
Smält under tiden smöret. Rör ner alla ingredienser -vetemjölet, i lite i taget och arbeta ihop till 

en jämn deg.
Dela den på mitten och kavla ut bitarna på varsitt 

bakplåtspapper. Degen ska täcka hela pappret.
Skär dem i bitar, gärna ojämna, med sporre

eller degskrapa.
Grädda kexwn i 225 grader ugnsvärme i 5-10 

minuter. Passa noga, låt dem kallna på

plåt, bryt isär dom och dom i en 

lufttät burk, så dem inte blir mjuka.
Servera som de är, eller ha smör och ost på!

Vi struntade i kexen och tog en gofika på verandan

istället. Med nygräddad Brunsviger istället.

Det var allt för den här gången.
Önskar er alla en fin kväll.

Kram....