Blåbär och annat snadder.

lördag 8 mars 2014

En dag eller ett par i Juli sommaren 2013.

Då var det dags för lite

sommarminnen igen då!
Cyklade ner till affären och skulle

handla, då såg jag det här.
Dockhus vet jag vad det är, men

bokhus? Näe det måste undersökas....

Där satt minsann ett litet hus

på väggen där.
Med gladörrar och allt. En skylt
med bruksanvisning satt vid sidan om.
Där står:
Ta med en bok hemifrån och

byt med en som ligger här.
Kom ihåg att stämpla med bokhusstämpeln.
Vi uppskattar om huset behandlas snällt
så att den här möjligheten kan få finnas kvar.
Kongsvinger Bibliotek.

Det sitter precis vid ingången

till våran närbutik här på Brandval.
Tycker det var ett himla bra sätt

att få folk att läsa böcker på.
Finns det kvar i sommar, så

ska jag nog ner och lämna några

böcker där.

När jag for därifrån så såg jag ut

över de blommande potatisåkrarna.
Så vackert med kyrktornet där i bakgrunden.

Så min fasa varje sommar!
GETINGAR!
Sommaren 2013 kommer nog

gå till historien som en av de mest

getingtäta somrarna jag kan minnas.
Kunde inte förstå att det var

så mycket getingar vid torkvindan

när jag skulle hänga tvätten!
Tills jag såg boet i fågelholken!
Hyresvärden fick ut det.
Men inte utan blodvite tror jag.
Getingarna försvarade nog sitt hus!
Visst gör de ett otroligt jobb när de bygger

sina bon. Vackert är det med.
Här ligger det äntligen nere på backen,

innevånarna är nog både bortflugna

och döda tror jag.

Det är ett vackert bo de får till de

små rackarna!

Tror det där är insidan.

Här ser man både puppor och larver.

Tycker det är trist att förstöra

det, men när jag är allergisk

så vill jag inte ha dom så nära...
Men, det skulle bli värre....
Såg bara några dagar senare

att getingar börjat bygga bo INNE

i husväggen precis vid vår veranda....
Där ville jag definitivt INTE ha dom!
Så vi tog bort det med.
Veckan därefter skulle hyresvärdan

leta efter mask, och gissa vad han hittade

efter första spadtaget?
Rätt gissat....
Jordgetingbo!

Nere på Brandval försökte jag

att tvinga mig gå över bron.
Det är en hängbro som gungar

rejält när det kör över bilar.Finns ingen

direkt gångväg med räcke heller,

utan det är bara en målad vit

linje som delar vägbanan med gångbanan.
Kom bara några meter ut, sen vågade

jag inte gå längre!
Men Glomma söderut var blå och vacker.

Glomma norrut likaså.

Gick en sväng ner under bron i stället.
Det vågar jag. Innan jag kom ner till vattnet

såg det ut så här. Här ligger badplatsen.

Nu står jag under bron.
Hör hur bilarna kör ovanför mig.
Ser hur bron gungar när

en lastbil åker över.

Kikar norrut igen. Det ÄR bara så

vackert här nere.

Tittar söderut igen, och hör röster ifrån

badplatsen en bit bort.

När jag närmade mig såg att det

var några flickor som badade.

Vände mig mot bron igen,

sandstranden fortsätter bort och under

bron. Nu det var ganska vattensjukt efter

en lång vårflom med mycket vatten.

Mycket rusk som låg kvar

på land efter att vattnet sjönk undan.

När jag gick därifrån så hörde jag

hur de pratade och skrattade

och skulle fika.
En skön dag vid Glommas strand.
I juli. År 2013.

Dagen efter var det dags för en av de

mest spektakulära solnedgångar jag någonsin sett faktiskt. Jag kallade den för
Solnedgången det gyllne ögat!
Man förstår det när man ser bilderna.

Visst är det vackert!

På eftermiddagen fick jag besök.
En god vän kom med hallon.
Stora, saftiga hallon!
Åt en hel korg, grannen fick ett par,

och resten for in i frysen!
Ska nog koka sylt tror jag.
Det är ju bara så gott!

Så fick besök från Nacka.
En flygande Martin dök upp!
Att han inte slog ihjäl sig förundrar mig

varje gång jag ser de här bilderna!

Flygande Martin....

Flygande Marting igen.
Jodå, han överlevde.
Han och pappa Claes skulle

vidare mot Sykkylven och

gå i fjellen där.
Här har Sykkylven och Sunnmörsalpene

verkligen en stor vän och beundrare.
Med det slänger jag ut en liten trevare....
Claes och Martin skulle övernatta där uppe

och letade efter campingen som fanns

i Sykkylven. Men nu är den visst stängd!
Så är det någon däruppe som läser det

här och vet om en bra camping i närheten

så säg till! För de här ska dit i sommar med!

På nerturen stannade de på Brandval och

gick på Joker och handlade färska jordgubbar.
Med vispgrädde och gott te på

verandan försvann det fort kan jag säga.

Här ser man hur en av herrarna

njuter bären, den andra har ätit färdigt.
Att vi drack te förstår ni när ni ser vad som

står på den vita t-shirten.

Så var det hemfärd till Nacka igen då.
Men de kom inte så långt förren telefonen

ringde, då hade de glömt en del saker

som de kom och hämtade.
Men trots det, så glömde de flera saker.

Så är vi plötsligt i mars månad

år 2014.
Det går fort när man har roligt.
jag har bakat en del, som vanligt.
Här är det hönökakor som ligger

för att svalna. Blev jättegoda.
Här kommer receptet för den som vill ha.
50 gram jäst. 5 dl mjölk. 2 msk/ss ljus sirap.

75 gram rumsvarmt smör. 1,5 tsk brödkryddor.
1 tsk salt, 0,5 tsk hjorthornsalt, 4 dl rågsikt,

ca 8 dl vetemjöl.
Smula jästen och blanda med

fingervarm mjölk. Tillsätt sirapen, och klicka ner

smöret. Blanda ner brödkryddor och salt.
Rör ner hjorthornsaltet med rågsikten

och så ner i degbunken. Tillsätt vetemjölet och

arbeta degen slät och smidig. Jäs 30-50 minuter.
Ut med den på mjölat bakbord.
Knåda den och dela den i 6 delar.
Kavla ut runda kakor, ca 23 cm i diameter.
Lägg på bakplåtpappersklädda plåtar. Nagga

dom VÄL och jäs i 30 minuter under handduk.
Grädda sen i 250 grader.
I mitten av ugnen i 5-6 minuter.
Eller tills de fått gyllenbrun färg.
Tiden är olika från ugn till ugn.

Tänk på

Efter besöket vi hade så blev det kvar MASSOR

av god ost.
Den njöt jag när jag var vaken en natt.
Det är bara sååååå gott med ost.
Så det ska bli mer av det hädanefter.
Mätt blev man kan jag säga.

Vi skriver mars 2014.
Redan den 4 mars, alltså i tisdags så

såg jag att rabarbern var på väg upp.
Det är tidigt det.

6 Mars då såg jag tulpanerna sticka upp sina

spetsiga knoppar ur myllan.

Den 7 mars såg jag Skerikevivan sträcka

sina blad mot ljuset.
Ja det är en gullviva alltså. Men den är barnafödd

på Skerike i Västerås.

Idag den 8 mars så såg jag att

påskliljorna vågat sticka

upp sina knoppar ur backen med.
Första mars hörde vi tofsvipan/vipa.
Den andra mars såg rödhaken/rödstrupen.
Den 5 mars såg vi koltrasten.
Så nog är det vår alltid.