* OVÄDER *

Och några vackra dagar i maj....
Visst gör det ont när knoppar brister.
Känns som en evighet sedan, men det är bara 

lite drygt en månad sen.
Doften när man öppnade 

verandadörren var mild och mjuk.

Det var doften av sommar.....

Gick en promenad längst med Glomma

en dag i maj.
Ut mot Tråstad heter det.
Här ligger det minnen sen

Festningen byggdes.
Den skulle försvara Kongsvinger 

mot "svensken". 

Samma sak här...
Tänk att det känns så länge sen, inget

hade riktigt slagit ut ännu.
Festningen ruvar högt där uppe.
Flaggan vajar i vinden....

Nedanför rinner Glomma.
Här var hon lugn och fin...
Annat blev det en knapp månad senare!

Längst med stigen här gick man och 

njöt av vattnet, solen och vinden.
Det var en vårdag, tidigt i maj.

Det brusade lite i det här

lilla vattenfallet i älven. 

På andra sidan av älven ligger

virkesdepån här.
Det är Hedmarks, ja inte bara

Hedmarks utan faktiskt Norges största 

virkesdepåt tror jag.

Där över ser man Hov eldresenter.
Där fick man verkligen känna av

vattnets krafter en månad senare än 

den här bilden är tagen!

Riksvei 2 på andra sidan är

en huvudpulsåder mellan Elverum

och Kongsvinger.
Och när Glomma med god hjälp

av vattnets makter steg upp

över vägen blev det totalstopp!
Det var stängt ett par veckor. Först

för att vattnet inte gick tillbaka

som det skulle ha gjort, så för

att de var tvungna att repare vägen

efter allt vatten!

Här ser man den GRÄDDIGASTE

av gräddhyllor här i stan.
Tre herrgårdsliknande hus, eller

inte hus, egendommar blev

byggt här uppe!
Det är mycket pengar i de här husen!
Pengar, summor som en annan bara 

kan drömma om!
Men fin utsikt har dom!

Gångvägen snirklar sig fram genom 

landskapet och jag ska gå här en

dag nu i sommar. När allt är grönt,

vackert är det ju liksom alltid.

Rätt över där ser man en bit av

den stora rastplatsen. Den heter, eller

alla säger väl mer eller mindre 

bara Norsenga. Där finns det en skans till,

den hör ihop med Festningen den med.
Någon sa att det gick färja över här

för länge, länge sen.....

På väg tillbaka mot centrum.
Stigen tar oss fram nära Glommas 

strandkant. Vattnet ser kallt ut!
Undrar hur högt det gick här 

månaden senare.....

Man kan tro vi är ute i skogen.

Men vi är om inte mitt i stan, så i 

utkanten av stan. Vackert är det.

Fanns bänkar att slå sig ner på här.
Skönt att sitta här och njuta en stund.
På andra sidan ser man vägen som går mot Torsby. Den "nya" E 16.
Undergången var stängd även där under

översvämningen som härjade en månad senare!
Men folk har svårt att acceptera avspärrningarna. De var flyttade på så

alla kunde köra under där. Ska säga

att det finns en annan väg över järnvägen ett 

par hundra meter bortanför här. Men

det är precis som att folk inte

orkar köra den biten!
De riskerar heller bilarna och passagerarna!
För när vattnet sjunkit undan så visade

det sig att det tagit med sig en bit av 

vägkanten när det drog sig tillbaka...
Vad hade hänt om någon 

kört ner där och drunknat?

Nu är vi tillbaka i juli.
Närmare bestämt igår, 9 juli.
Solen sken, det blåste en del och plötsligt.....
Det blev svart....

När naturen bjuder upp till skådespel

och man får biljett på första parkett

är det bara att njuta!

Mäktigt...

Man hörde hur de härjade där uppe....

Såg blixtar, men hann inte ta bild....

När man tittade sig runt, så kände

man sig liten....

Det rullade in över sjön....

Någon sa att det såg ut som

himlen kokade!

När man står här och tittar på himlen,

känder vinder som drar i kläder och hår,

hör ljudet och känner naturens makt,

så förstår man vad det tänkte och varför

för några hundra år sen....

Det är magiskt, det är starkt, 

det är skrämmande....
Och sist men inte minst...

Det är vackert!
MITT paradis på jorden...

Nu ska jag plocka ur diskmaskinen.
Så ska jag sätta mig ner och läsa lite.

Ska dra igen verandadörren, för

nu kommer MYGGEN!

Ha en fin kväll där ute....
kram...