ÄNTLIGEN!

Ja, äntligen kom den...
Jo, ja, äntligen och äntligen...
Lite tidigt då kan tyckas, med tanke på att förra året, 

då kom första snön 8 december.
Men nu är den alltså här....29 oktober 2012

kom första snön!

Vackert är det och jag fullkomligt ÄLSKAR

den här blåfärgen....

Påskkärringen i fönstret funderar väl

på som händer utanför rutan.
Snart får hon nog krypa ner i kartongen

i alla fall. Hon har varit ett trevligt sällskap ska jag säga.

Igår, 30 oktober var det så vackert ute.
Fick på vinterdäck på bilen. Men

vi måste köpa nya. De som följde med var

inte de bästa. Dessutom var det dubbfria/piggfria.

Nu blir det med dubb/piggar istället.
Utsikten är helt vidunderlig..
Ledsnar aldrig...

Blev lite kallt om fötterna då!
Gick ut i gummistövlar och inga strumpor!

Idag var persiljan färdigfrusen.
bara att ta in och stoppa i frysen.

 Fast det nu regnar så ligger snön.
Men det är halt som attans ute...

Arvika ja, det har på något vis blivit vår närmsta stad.
Det är hit vi åker för att hitta böcker, få fika på ett riktigt kondis,

strosa runt i gatorna och bara vara.
Nedanför backen ligger Kyrkviken blå.

Kyrktornet syns långa vägar när vi

sakta går genom stan.
Det är så stillsamt här.
Skönt!

Kommer fram till målet!

Konditori City.
Här inne har tiden stått stilla...

50-tals stuk på allt...
Goda smörgåsar, gott kaffe....
Billigt och alla smörgåsar görs på beställning!

 Tårtor i långa banor.
Men jag börjar bli lite less på marsinpantårtor nu.

Efter kaffet går vi vidare upp genom stan.
Kommer till "mitt" blåa hus...

På balkonräcket ser man den franska liljan...
Och den underbara blåa färgen...

Ruslar vidare ner till parken i staden.
Här porlar fortfarande vattnet i fontänen,

fast det är mitt i oktober.
Blommornas färger är skarpa och

lyser upp i det gröna.

Under den gröna, ja nu är den inte så grön i och för sig, 

pergolan är det lite skydd för regndropparna som letar 

sig ner och landar på med ett litet plask på jackorna.

Bladen på träden börjar att dala ner på backen, 

och nu, idag kan jag tro att träden

är helt nakna i parken.

På torget är det lite kommers på gång, 

i de breda gångarna ligger gula löv.

Maken ser lite fundersam ut, tror han funderade

på att kika på de böcker som låg där....
På torget är det mycket loppisar, så det finns en del att 

välja mellan om man skulle vilja det.

Här handlar vi varje gång det är torghandel

när vi är i stan.
Den här damen och hennes man, som är

böjd bakom bordet, säljer böcker....
Hittar alltid ett par stycken som får följa med hem.

10-20 kr för en bok, det är brukbart det.

Utanför konsthallen står den här damen.

Tycker hon ser lite frusen ut.
Inte bara det, hon saknar ju underkropp med...

Ett nytt fik har vaknat till liv här med.

Vi upptäckte det lite sent, men nu har vi ju 

något att se fram emot, nästa gång

vi styr kosan mot Arvika.

Den knallröda skönheten här, hade hittat en bra 

plats att parkera på. Här fick den stå

i fred. Utom för min kamera.
Det här är bil det...

När vi var små, jag och mina systrar, 

så var det en tävling om vem som kom 

över gränsen först, när vi for till mormor 

i Norge. Det gällde att sträcka sig så långt

fram med armarna man bara kunde när det här gula 

mittsträcket närmade sig.
Bussen har inte kommit in i Norge ännu...
Några få hundra meter till, bakom oss, ligger

den norska tullstationen.
Där kan de skanna igenom en lastbil på 20 minuter.

Det är ofta kontroller här, och 

de tar smugglare, storsmugglare då, varje vecka.

Hittade en ny restaurang i Charlottenberg 

när vi var över sist.
Mycket god mat, god service och bra priser.

Det heter Huset, restaurang och pizza.
Ligger nere vid Charlottenberg station.
Kan rekomenderas.

Sånt här gör mig glad!
Att se kor ute på bete är så sällsynt numera att

man faktiskt hajjar till när man ser det.
De här korna går strax innan avfarten till Matrand.

De har stort uteområde att mysa på.

Sigernessjöen  ligger där som en lång arm.
När vi var små och kom in i Norge här så

trodde vi att vi såg en fjord.
Norge var synonymt med fjord för oss.
Eftersom vi växte upp på sommrarna utanför Ålesund.
Med fjord och fjäll.

Mat måste man ha.
Vi hittade en påse pasta en dag.
I påsen låg det något som såg ut

som godis...
Det var gröna, röda, oranga och vita pastasnäckor...
Vackra var de att se på, smakade gott gjorde dem med.

När man har ytterdörren öppen så får

man vara förbered på att man får besök.
Plötsligt satt fröken Winnie Katt på golvet och såg 

på mig och jamade....
Vi hade ett trevligt samtal i en kvart ungefär, 

sen tackade hon för sig och gick ut igen.
Alltid trevligt med besök.

För någon vecka sedan var vi ute och gick

en promenad jag och gubben.
Himlens färg, solen på himlen och 

luften var så speciell.
Det doftade snö...

Himlen var verkligen grå...
Stubbåkern och träden lyste gul....

Molnen rörde sig och bildade formationer

som gjorde att mina tankar gick till

Ringarnas Herre filmerna.

Vackert var det, och förnimmelsen av snö 

blev starkare.....

Intensiva färger som verkligen 

gjorde hösten till ett fyrverkeri av färger 

både på träd, växter och himlen.

På Rafjellet såg man tornet och masten.
Där uppe har vi varit några gånger...
Molnen blev hotfulla och man drog sig hemmåt...
Men det kom ingen snö... 

Hemma hade grannbarnen och deras besök

krattat ihop en lövhög.
Och det är så kul med torra, prasslande löv, att man 

man inte kan låta bli att slänga upp dom

högt i luften....

Inte ens jag kunde låta bli....
Visst är det roligt att ha barnasinnet kvar...

Så var det kvällens ämne då...

Halloween!
Kan väl säga att jag inte är någon älskare av den här

traditionen direkt. Tycker inte den platsar här hos oss!

Det är ju en tradition som de irländare som for 

över till USA under svälten i 1840 åren, tog med sig

dit. Så har den blivit kvar och säkerligen utvecklats en

stor del.
Nåväl, hade hört rykten om att vi ämnade få besök av

några gastar. Så vi köpte hem lite snask...
Och tur var väl det...

För plötsligt när jag satt vid datorn och skrev

så dansade en grön prick genom fönstret...
Såg ut, och där stog faktiskt det här gänget...
Tre grannbarn på besök...

Tur man hade en godisburk att förtolla dem med.
Efter en stund så for de vidare till nästa granne...
Ska säga med en gång att här gick den inte!
För långt mellan husen, för mörk och vått,

så en av föräldrarna körde dem.
Mycket förnuftigt!
Törs inte tänka på hur många 

småtroll, häxor och spöken som är

ute längst med våra vägar och gator i kväll

och inte  har reflex på sig!
Använd det!

Vi har inga häxpor, spöken, smådjävlar eller andra 

gastar att förlora!

Nu ska jag njuta en kopp te, fortsätta att

brodera lite, och samtal med maken.
Se på tvn en stund, sen blir det nog sängen.
I morgon ska jag på tuttröntgen!
Hoppas innerligt att allt är som det ska!
Ha en helt fabelaktig, ghostlig halloween 

alla där ute...

Och glöm inte reflexen!