Oktober är här!

Oktober är en dryg vecka gammal.

Vart tar tiden vägen?
Inte länge sen vi gick här och såg fram emot en skön vår.
Men den kommer tillbaka...
Våren alltså!
Vi har haft en del vackra solnedgångar sista 

tiden. Kunde inte låta bli att fånga den

i spegelbilden i ett av våra fönster.

Hembakat fikabröd är alltid det bästa man 

kan ha hemma tycker jag.
Jag bakade Sockerkringlor en dag 

och dukade till fika här hemma.

Våra vänner flyttfåglarna har påbörjat 

den långa resan söderut.
Tranorna ropade ett farväl till mig

när de flög over mig där jag stod på

hemma på gården.

Var på en liten tur till Töcksfors för en

stund sen.  En plats vi inte besöker så ofta.

Vi såg den här fina brandbilen, som gjorde 

reklam för grus.

Vi var på ett nytt köpscenter där som

hette Töcksfors handelspark....
Dit far vi inte flera gånger!
Var mest sportbutiker där.

Så de Thon köpcenter i Töcksfors behöver nog inte känna

sig specielt oroade för att mista kunder dit!

På vägen ner mötte vi de här två...

Säkert hårdträning för vinterns kommade skidlöp!

Finns många sorters rosor.
Här är en...
En utblommad maskros, eller lövetann som

den heter på norska...
Spelar ingen roll vad den heter...

För vacker är den!

En annan, lite större ros är solrosen, eller solsikken

som den heter på norska.
De får stå kvar så småfåglarna får 

lite solrosfrön till vintern.

Stammen på äppleträdet har plötsligt

fått massor av grön mossa på sig.

Visst är det vackert, men jag undrar...

är det bra för trädet?
Till och med våran gröna matta på verandan har

fått mossa på sig...
Kan det ha varit en regning sommar här eller....

På väg hem från stan en dag 

så var himlen helt svart....
Var så vackert mot träden som stod där i sin höstrock...

Strax efter Skarstad Gård var det dags för nästa 

tryck på kameran. Kontrasten mellan

den gråblå himlen, de höstklädda träden, 

de vintergröna träden och åkerjorden var 

bara helt fantastiskt!

När vi passerade Roverud var det

dags igen... Det är så vackert...

Stan ja, det är Kongsvinger det.

Gick en sväng nere vid Glomma när

jag var med maken en dag.

Det är så vackert den här årstiden.
Alla färger, det sprakar överallt...

En promenad på torget resulterade i en 

härlig stund ute i solskenet...

Mölleruinen syns inte helt 

när man står uppe vid Manis restaurang 

och tittar ner mot det glittrande, strömmande

vattnet i Glomma....

Fika måste man ju ha när man "gör" stan också.

Vi tog en paus inne på Kongssentret.

Varsin kaffe och varsin god berlinerbolle....

Det enda som inte var gott var väl priset...

Tillbaka till torget och jag gick fram till 

den fina vattenspegeln som finns där.
Skolan man ser där heter Sentrum Vidaregående.

Så tog jag mig en tur upp till vår vackra

Kongsvinger Festning.
Den ligger så fint där uppe på höjden.

Om inte så väldigt länge kan ni

bo där uppe.
De håller på att bygga om till hotell.

Övrebyen och den gula Aamotgården

syns nästan inte bland alla stora träd som

står där och visar fram sina vackra höstfärger...
Ser det här när jag börjar min vandring upp....

Man kan inte låta bli att tycka om

den här utsikten.

Bortom de blånande bergen ligger Sverige.
Vingersjöen ligger där nere som en pärla.

Man kan inte undvika alla byggnadställningar

som står runt om på hela festningen.
Nu var det avstängt nästan runt hela, men

när man vet att det blir fint

när det är färdigt så går det bra.

Kommendantboligen har fått en ytterock

av byggnadsställningar runt sig.
Här ska det bli fint...

Såg hur de dammar där uppe....

Funderar på om jag ska göra samma sak hemma..

Gick betydligt fortare..

Här är det armatur och annat som får sig en genomgång

med lite luft för att blåsa bort många 

års lager av damm!

Här har två av byggnadsarbertarna kört bort 

vagnen med armaturen på. Vet inte

helt vad de ska göra med det där...

De tjocka väggarna på huset där

kulor och krut förvarades, Arsenalet,  står där

och blickar ut över Kongsvinger.
Det var väl ungefär så här jag mycket jag

kunde se under det här besöket.

Mässen var inte öppen nu, men en

av festningens alla kanoner stod utanför och höll vakt.
Den står normalt inte där.

Besöket på Festningen den här gången

gick mot slutet.
Jag gick vägen ner och hörde nästan

hästhovar som klapprade mot gatstenen, 

hörde soldater med gevär marsjera och

ett befäl som gav order... 

Funderade på hur det var att

vara soldat på Kongsvinger Festning under 1700 talet....

Utsikten var som alltid utan motstycke.
De stora, gamla, vackra träden runt om 

hela festningen hade tagit på sig sina finaste 

höstkläder för

att glädja de som jobbar där och

oss få besökare som hittar vägen dit upp

nu när turisterna har åkt hem...

Tror det är MÅNGA fler än mig som

har den här bilden i sina album....

Synd jag inte fick med hela detta ståtliga

träd på bilden. Men får ta det igen ett annat år,

en annan höst...

Här i vaktstugan satt det säkert någon

som skulle vara ögon och öron när det gällde 

vem som fick komma in och vem som fick gå därifrån.

Vägen ner till parkeringen var kantad av 

träd som glödde i höstfärger starka och klara.

Ser fram emot när det blir färdigt häruppe...

Glad att festningen används och inte

bara står där som ett stort monument och

förfaller. Det är den för viktig för.

För Kongsvinger Festning är en del 

av både Norges och Sveriges historia. 

Ska försöka ta mig en tour runt om på era bloggar senare. 

Men först är det en stund med broderiet

som väntar...
Broderar en ny julkalender som ska ges bort...

Ha en fin vecka nu alla där ute...
Använd reflex, för det är mörkt längst våra vägar

den här tiden på året...

Har inte någon vän att mista!
Kram...