Liv i leiern.

Ja, det kan man nog säga faktiskt.

Det har varit mycket jobb på maken sista

veckorna. Det är väl bra det.
Här fotade jag honom när han 

glad och vaken skulle iväg på nattjobb.

Jag är hemma och oroar mig för vad som kan gå galet!

Men egentligen borde jag inte vara så orolig för

det är väl nätterna som är det minst 

stressande vad gäller trafik på riksvei 2.

 

Under äppleträdet kan jag

sitta och filosofera.
Taket av löv och grenar 

håller mig någorlunda torr när

det regnar och droppar.

Det är så mysigt att sitta där under.

Så var det det där med 

Liv i leiern då....

Det är ett årligt återkommande

evenemang uppe i övrebyen.

Här sker det saker....
Välkomna att bli med på en tur.

Här möts man av olika stånd där

man kan köpa allt mellan himmel och jord.

Det var våfflor, korv, bröd, 

kläder, skor, hantverk och ja, jag vet inte allt....

På torget utanför
Fru Balchen var det en scen där

det var musikunderhållning av ymse slag.

Efter att ha strosat runt ett tag så

började det suga i kaffetarmen.
Så vi smet in här....

Skapliga priser ser det ut att vara i alla fall.

Två koppar med gott kaffe och

två stora saftiga bitar med rabarberkaka
för 40 kr var inte illa tycker jag.

Rabarberkakan var så god...

Måste prova baka.
Inte gjorde något att vi intog 

detta goda i dessa historiska

omgivningar heller.

Förr så var det här Kongsvingers fattigkvarter.

Då pratar vi 1600-1800 tal.

Idag får du ta fram stora plånboken för

att kunna köpa dig hus här uppe.

Om det överhuvudtaget finns nått 

att köpa.
Idag var det handelsstånd överallt,

så även inne på vårt fiks bakgård.

Kläder, second hand, tavlor och målningar

och annat hantverk.

När vi var nöjda och belåtna så gick vi

ut genom den här trånga porten

där kullerstenarna har legat i flera hundra år.

På väggarna hängde det många, vackra och 

ovanliga målningar som var till salu.

Ute i myllret igen promenerade vi och

mötte många glada människor som alla

hade ett stort leende på läpparna.

Dagen var helt perfekt.
Både för oss som kom dit och

de som stod och sålde sina alster och annat.

På väg ner till parkeringen så såg jag 

det här. Vackra husfasader.
Blomlådor som bågnar av blommor

i alla möjliga färger.

Flaggorna som sitter på fasaden 

och inte minst grönskan.

Vackert....

Drog igen dörren efter mig om årets utgåva av

Liv i leiern och hoppas vi ses nästa år igen.

Mycket åska och regn har vi haft

de här sista veckorna.
När det drar ihop sig till ett

besök av Tor och Oden på sin

åttabente häst Sleipner så

blir min vackra sjö helt svart!

Men åskan och solen ger mig även 

vackra solnedgångar....

Vackert eller hur....

Så fick vi ett mycket efterlängtat besök.

Det var en mycket god vän som har det

samma vackra namnet som jag.

Hon och hennes likandes man kom på

ett kort men intensivt besök.

Vi hade så trevligt.
Och självklart är ju ett besök på

Kongsvinger Festning obligatoriskt.

Min käre namne står här framför 

en av det restaurerade kanonerna som

står här på sommaren.
Är inte säker på om de står där på vintern.
Som synes hade vi även tur med vädret.

Den som har ögonen öppna ser att min

käre namne saknar hår.

Hon har en sjukdom som heter alopeci.
Vi pratade mycket om det när de var här.

Långt därborta bor vi.

Om man hade haft örnsyn så hade

jag sett brandtornet på Rafjellet som

faktiskt ligger rakt över sjön där vi bor.

Men nu har jag inte det så jag får lita på gubbarna

som såg det där vi stod.

Den här kanonen var riktad mot vägen till Sverige.
Frågan är väl hur långt en kula kan gå från

den här kanonen. Men den är plomberad

så ta det helt med ro.

Har varit ute med min Partner igen.

Det regnar ju som bara det, och

det gör ju att allt växer så det knakar...

Så det vara bara att ta den med ut igen....
Bilden är dock från förra gången jag klippte.

Det är mitt jobb eftersom maken

jobbar så mycket. Men det gör jag så gärna.

För vilken motion det är.

Ja lillkillen fyllde år för ett tag sen.

På önskelistan stod fotbollsmål.

Det fick han av oss.
Det var poppis.
Här pågår matchen mellan Digerneslaget och pappalaget.

Kan väl påpeka att oavsett hur många mål pappalaget 

gjorde så fick han aldrig mer än två mål.
Dagen efter ringde killen på dörren.

Jag öppnade och får frågan
"Ska du komma ut och fota eller vad vill du?"

Ja vad gör man...

Jo man tar på sig och tar med kameran och fotar.

Kan INTE motstå de här ungarna.

Och som i alla matcher är det ju halvlek.
Eftersom det var hemmamatch så

gick fröken E in och gjorde sig en liten, 

och då menar jag liten nistepakke/matsäck.

Vem som vann matchen....

Dum fråga...

Digerneslaget förstås.

Så har jag väl förlåtit den här gynnaren för

att han kissade på mitt ena byxben för ett tag sen.

Det går inte vara arg på den här vackre killen...

Damen här och jag har mycket tid tillsammans 

på dagarna nu.
Hon ska gärna vara med överallt om det går.
Det här är ju inte våra hundar utan vår hyresvärds.

Men både jag och gubben är så glada

i de här två och det är så skönt att kunna

ha dom i närheten.
Man är aldrig ensam med dessa två vackra hundar.

Jag gjorde i ordning min låda.

Där gräslöken växer så det knakar.
Riddarsporrarna kom i år också och

det var så roligt. De kommer kanske år

från år. Snart blommar de med sina vackra 

blå blommor.

Har även sått Ringblomma, 

Prins Gustavs Öga och dill i lådan 

I den andra lådan växer numera mina jordgubbar.

Men om det blir bär på dom är väl en annan femma.
Bakom den har jag stoppat ner lite potatis.

Hade en halv påse i bon som fått

groddar så jag tänkte att vad då då...

Kommer de så kommer de.
Och de kommer.
Som synes var även assistenten med mig

även här.

Avslutar med en inte så bra bild kanske...

Men det är trots det en bild jag är

väldigt glad i. 

Sjön i solglitter och färska hundkex i förgrunden.

Med det här så önskar jag er alla

en riktigt skön helg och pingst.

Vet många där hemma i gamle landet 

slutat skolan idag och till er vill

jag bara önska ett riktigt skönt sommarlov.

Jag vill också ha sommarlov......

Kram