Ålesund igen.

När man kör mellan Lesja och Bjorli

så kommer man till en gammal

stenbro.

Raumabanen kör över den.
Har lånat den här filmen.

Tåget alltså.

Den heter Kylling bru.

Vackert och vilt.

Här stannar faktiskt tåget

så passagerarna får tid att ta några

bilder från resan.

Tåget mellan Dombås och Åndalsnes 

gör faktiskt flera stopp 

längst med vägen.

En sevärd resa kan jag lova.
(bilderna är klickbara och de rödmarkerade orden är länkar.)

Eftersom jag inte kan se mig

mätt på bilder från byen i mitt hjerte 

så blir det några till 

från vår resa upp dit.

När man kommer upp till Dombås och 

svänger av på vägen mot Åndalsnes

då börjar jag få pirr i magen.

Det är ett stycke väg som

är så otroligt vacker.

Det skiftar mellan djupa dalar 

och höga fjäll.

Väldans höga fjäll....

Här är det bilder från Lesja och ner till Romsdalen.

Lesja ja,

Grattis till dig Tora Berger 

på din födelsedag.

Hon är ju från Lesja.

När vi kom ner till Åndalsnes

så var det så skönt att se vattnet igen.

Fjorden är isfri och fjellen

är vita av snö.

Den här dagen var det grått

väder, det var lite synd. 

Det är så mycket vackrare med

solen som skiner.

Men man kan inte få allt...

Mellan Åndalsnes och Vestnes

är det en resa som innebär att

man kör fjord ut och fjord in.

När man ser bilarna på andra 

sidan av fjorden och vet att man ska 

in längst in i fjordarmen,

så vända och köra ut igen

känns det lite tradigt.

Men det är en vacker resa så 

man tänker inte så mycket på det.

Här har de byggt tunnlar för en del 

år sen. Anledningen till

det var att det gick en del

stora och otäcka ras.
Det största tog med sig några

bilar ner i fjorden

och de som satt i omkom.

Efter det blev det ferje över

fjorden i några år

medans bygget av tunnlarna 

fortskred. Den längsta heter

Innfjordtunnelen och

är 6,6 km lång.

Det går mycket tung trafik här,

för det är huvudvägen

mellan Ålesund och Dombås.

Vid Dombås börjar E6.

Nu den här veckan har det

kommit så mycket snö, gått

så många ras, så vägen är

stängt i perioder.

Men det finns alltid någon/några 

som måste bryta mot lagen.

De tar bort avspärrningar och kör 

i alla fall. De riskerar 

inte bara sig själva, utan även 

hjälpemanskapet som måste in och

gräva fram dom om ett nytt ras 

skulle gå.

Hur sjutton tänker man då?

Nu börjar vi närma oss Ørskogfjellet.

Men först blir det Vestnes.

Där kan man ta ferja til Molde, 

eller fortsätta upp på fjellet

mot Sjøholt och Ålesund.

På Ørskogfjellet

har det gått många ras den

här vintern. En del små och många

väldigt stora.

Vi har en bekant som skulle

köra där för några år sen.

Vinterstid då.

vi sa att han skulle ta med sig

varma skor, en extra filt och 

nått varmt att dricka och äta.

Men nix, det var inte nödvändigt, sa han.

Han skulle hem till nordnorge och fira jul.

När han kommer upp på Ørskogfjellet

går det ett ras framför honom.

Kön bakom växer. Men de försökte 

vända och köra ner till Sjøholt

några stycken. 

De kom inte så långt!

För plötsligt går det ett ras bakom

dem med. De är fångade i snön!

Räddningsmanskapet kommer fort 

på plats. Men det är två stora 

ras som gått. Det tar många timmar 

att få vägen farbar igen.

Efter 8 timmar kan trafiken

börja gå igen.

Då är tanken tom, nästan.
För han har fått haft den på tomgång

för att inte frysa ihjäl.

Hungrig, törstig och frusen kommer

han ner till Vestnes.

Där tankar han både sig och bilen.

Tänk om han tagit lite förbehållsregler

innan han gav sig iväg...

Det kunde slutat illa.

Nästan nere i Vestnes ligger 

det en lantbruksmuseum.

Gjermundnes landbruksmuseum.

Här finns det mesta av det bästa.

Även fyrbenta trivs här uppe.

Här går det två och har det skönt.

Tjejen är ute på en Dølahest

och rider. Det såg så skönt ut.

Innan man kommer helt in till Ålesund

kommer man till en liten knutpunkt 

som heter Skodje.
Här kör man vidare mot Søvik, Brattvåg 

och Vatne.

Bussen har hållplats här så

många blir hämtade med bil härifrån.

Det finns  en bro här som heter Skodjebrua.

En gammal vacker stenbro.

Inne i Ålesund kommer vi först till

kajen där hurtigbåten går till

Langevåg i Sula kommune.

Där bodde vi först när vi kom till Norge.

Hurtigbåten är den lilla som ligger längst in.

Den stora röda är en fisketrålare.

Det lilla halvrunda fjellet i bakgrunden

heter Sukkertoppen.
Dit kan må gå på turen längst med

märkta stigar.

Trånga branta gator som den här

vintern varit nästan omöjliga 

att parkera på.

Men man gör så gott man kan...

En vägvisare talar om för alla vart

sevärdheterna finns.

Men kan lova att det finns

nått att se på bakom varje knut.

Det är inte för intet som

Ålesund kallas Jugendbyen.

Jag tog inte så många bilder 

inne i Ålesund kirke.

Så jag har lånat några på nätet.

Den här är det jag som tagit.
Blev inte så bra.
Just där och då var det inte lätt

att ta bilder.

Än är det länge till Jonsok/midsommar.

Men ute på den här lilla ön

bygger man varje år upp ett

gigantiskt torn

av träpallar och annat.

Sen på jonsokaften/midsommarafton 

sätter man fyr på det.

Då är det några modiga ena som 

klättrar upp i tornet och tänder på.
Tornet kan bli upp mot 30 meter högt.

Men idag var det inget bål

på gång där ute.

Sulafjell ruvar i bakgrunden.

Vit, vacker och härligt.

Sykkylven med sina vackra vyer

är värt ett besök

om man kommer upp hit.

Här finns det bland annat

möbelindustri som är väldans stor.

Ekornes, Hjellegjerde,
Stordal, Formfin 

är bland några av de stora.

På Ørsneset ligger

en annan stor industri.

Møre Trafo.

Där gör man trafostationer som

finns överallt.

Själva centrum av Sykkylven,

eller Aure som någon bestämt

att det skulle heta, 

är ett litet samhälle.

Men här finns det mesta.

Utsikt inte minst.

Pizzeria Milano som

faktiskt ligger i samma hus 

som vi bodde i.

Bankplassen, eller Basse som alla säger.

Spar, Mega, banker, minipol,

polis, post, bibliotek och mycket mera.

Det var det jag hade att bjuda på idag.

Här hos oss på Digernes

är det grått och trist idag.

Ingen sol, men heller ingen snö 

som faller och lägger sig.

Men det går mot vår.

Utan tvivel.