Tre och en kamera......

Igår när jag skulle ut och ta min dagliga
bild över sjön så fick jag sällskap.
Det var grannbarnen som gärna ville
vara med och ta bilder.
Så det är klart de fick det.
Vi gick runt på gården och kikade
och plötsligt såg vi den här
lille gynnaren.
Men det var inte någon mördarsnigel
så den fick fortsätta klättra på sitt grässtrå.
(foto Stora E.)

Hon gillar de här björkarna precis som jag.
Den här bilden är bara så härlig.
(foto Stora E.)

Vi var ju inte ensamma då.
Den här busen ville gärna vara med
och hittade på alla möjliga
olika sätt för att få uppmärksamhet.
Bita i ett finger går hur bra som helst.
Kan säga att det är
vassa tänder i den käften.
Och många....
(Foto Stora E.)

Så fann hon en Nugurskaktus.
Det är vårat namn på den.
Den ploppar upp lite här och var nu.
Men är det någon som vet
vad den egentligen heter?
(foto Stora E.)

Så kom lillebror med på en bild också.
Jag vet inte vad han ser på.

(foto Stora E.)

Så var det dax för lillebror på
nyss fyllda 3 år, att låna kameran.
Här knäppte han bild på storasyster.
Bakom syns marodören, sabotören, busen
ja vad ni vill kalla den lille gynnaren för.
Han gör skäl för absolut alla namn.
Men söt är han.
(foto Lilla E.)

Han ville fota djungeln på gården.
Nu är det inte så mycket djungel
då, om man är människa.
Men för småkrypen är det en livsfarlig
djungel där ute...
(foto Lilla E.)

Här var det en öppning i djungeln.
En farlig djungel även för oss.
Man kan bränna sig på de där sa han
och knäppte en bild istället.
(Foto Lilla E.)

Den här hade han bestämt sig för att ta bild på.
Så han knatade bort och så det klick.
(foto Lilla E.)

Jag måste ta bild av pappas åker sa han och innan
jag hann blinka hade han knäppt 11 bilder.
Det här är en av dom.
Jag måste faktiskt säga att jag är jätte
imponerad över de här fotograferna.
De försöker ta in ett motiv innan de tar bilden.
Jag tycker det är jätteskoj att ha dem med ut.
(foto Lilla E.)

Jag fick alltså inte ha kameran själv
så länge, så det blev faktiskt bara 5 bilder.
Fyra av dem är här.
Så här såg det ut över Nuguren igår kväll
när klockan precis passerat 19.

Vi såg den här högen med sniglar först
innan vi såg den ensamma.
Lilla E undrade vart mamman till de
här småttingarna var...
Han sa att det var den som stora E tagit bild på.
Jag tror han hade rätt.

När jag såg det här grässtråt med vattendroppar på,
så tänkte jag på en ärtskida.
Dropparna ligger så snyggt
i rad på grässtrået.

Jag tog ännu en bild på
en utblommad maskros.
Kan inte hjälpa det.
Om man tittar riktigt noga ser det
ut som om molnet kommer
upp från dunbollen på stjälken.

Nu har mina medfotografer varit nere för
lite saft och kärleksmums.
Gissa att det smakade.
Själv tog jag bara en liten....

Har en liten sång här som jag vill ge
till en verkligt god bloggvän.
Tesstamente.
Hon tog tog farväl igår
men jag tror och hoppas hon kommer tillbaka snart.
Den här är till dig...
Kramen och tack för att du varit
min skrattmedicin.