En gungig bro och röda äpplen.

Har fått utmärkelse igen.
Det är så kul att veta att man gillar det jag gör.
Så nu vill jag bara tacka
Ullamona
för den här fina utmärkelsen.
Gå in och läs hennes fina blogg säger jag bara.
Hon har blivit en riktigt god bloggvän
kan jag väl säga.
Glad du finns där ute vännen.
Tusen tack.

Så fick jag en av
Astrid
Det var den här fina utmärkelsen.
Hon har en fin blogg med massor av bilder,
heminredning och loppisfynd.
Gå gärna dit och kika.
Även hon har fått stor betydelse för mig.
Æ e gla i dæ Astrid.
Klems vennen.

Så var det där med att sända dessa vidare.
Har så svårt att plocka ut några stycken nu.
Så jag ger dessa till alla er som är inne hos
mig varje dag/vecka.
Ta emot dessa två utmärkelser, ni har förtjänat dom.
Ni är ALLA lika viktiga för mig ska ni veta.
Kram på er.


I söndags var det så fint väder.
Hyresvärden skulle ut och tröska.
Men se den nye John Dereen hade andra planer.
Han har krånglat och varit småtjurig en stund nu.
Så han körde ner den på gården för att kika
rejält på den.
Maken hjälpte honom.
De var ivirigt påhejade av
bägga barnen och hunden.
Jag och hans sambo stog
på behörigt avstånd och
bara såg på.
(alla bilder är klickbara)

Tillslut fick han ialla fall ordning på den.
Så nu är det trösktid för fullt.
Men om det där blir till djurfoder eller mjöl vet jag inte.

Så kom måndagen.
Jag hoppades på sol,
men när man såg ut från fönstret så såg
det inte så hoppfullt ut vill jag påstå.
Det var VITT!
Inte snö än tack och lov, men dimma.
Maken for på jobb vid halv fem tiden på
morgon, då var det 3 plusgrader ute.....
Så säger vi inte mer om det.

Men dimman lättade och solen kom fram.
Det tyckte jag var bra.
Jag skulle ju gå till bussen för att ta mig till
Kongsvinger och läkarbesök.
Jag fick ta in hunden, annars hade hon följt mig
hela vägen ner. Det är ca 5 km att gå.
Hade stegräknaren på mig.
Sammanlagt under hela gårdagen blev
det 22 292 steg.
Hade bägge kamerorna med mig.
Den stora runt halsen och
den lilla i väskan.
Vände mig om och tog
en bild ner mot gården.
Den syns inte på bilden, men den
ligger längst ner där det ljusgröna kommer.
Bakom träden....

Passerade hos grannen där dessa åkdon stod ute
och gottade sig i solen.
Visst är de vackra.

När jag närmade mig målet så gick jag förbi en trädgård
med de här vackra äpplena i....
Frestelsen var stor att smita in och palla äpplen.
Men det kan man väl ändå inte när man snart är halvägs till hundra?

När jag kom ner till bussen så hade jag så god
tid på mig, så jag bestämde mig
för att fortsätta framåt mot bron.
Inte över floden Kwai då, men väl
över Glomma.
Jag hade tänkt gå över den, men det blev bara en tanke.
Det är en hängbro kan man säga.
En tungt lastad betongbil körde förbi mig där
jag stog en bit ut på bron
Jag ångrar att jag stog där.
För fy valinge vad den gunga....
Den böljade upp och ner så man blev nästan åksjuk
av att se på den....
Så jag gick ner till strandkanten istället.
Genom en liten allè nästan.
Så öppnade sig stranden framför mig.
Strand och strand då...
Badplats kan man säga.

Så här ser bron ut från badplatsen nedanför.
Jag videofilmade när det körde över två
tunga betongbilar och jag kan säga att det gungade
så mycket så jag funderade på
om den skulle gå av.
Har inte tänkt på det när man kör
över med bil själv.
Maken flinade och sa att nu törs du väl inte
åka över där längre hehe...
Tänk att jag törs det....
Men går gör jag inte hehe....

Jag gick ialla fall ett kort stycke ut på bron.
Vad gör man inte för att få ett par bilder hehe...
Här ser man vestsiden av Brandval.
Mot söder och Kongsvinger.

Här är det vestsiden oxå fast lite längre upp mot brofästet.
Mot Kongsvingerhållet.

Här är det mot norr.
Mot Kirkenær.
Kan inte annat än säga att det är vackert
här ialla fall....
Om det bara var lite mera fjäll.....

På min vandring så såg jag massor av spindelväv
som hade fångat morgondaggen.
Jag tycker det är så vackert.
Man ser hur flitig spindeln har varit
med att spinna sitt
konstnärliga fångstnät.

Tänk att ett så litet djur kan få till
något så vackert.
Jag vill inte vara en mygga och fastna där....

En liten skogsväg dök plötsligt upp vid
sidan av min väg.
En dag ska jag följa den.
För att se vart den tar vägen.

En fjäril flög framför mig ett bra stycke.
Det var som den ville säga mig att snart är den borta.
En sista sommarhälsning.
Den satte sig mitt på vägen på en sten.
Bredde ut vingarna och satt helt stilla.
Jag han ta många kort på den innan den flög
opp och försvann.
Hoppas den fann det den sökte....

Väl hemma igen efter besöket i
den "stora" stan så höll solen på att försvinna ner.
Jag såg ner mot sjön och såg
det här trädet.
Det är inte löven som gulnat utan
det är solen som gör
att det ser ut så...
Men häftigt var det.

Någon timme senare gick jag ut och sa godnatt till
solen som var på väg ner bakom Bråtaberget.
Först när jag såg himmlen så trodde jag det var
skogsbrand.
Som tur var så tog jag fel.
Det var himmlen, molnen och solen
som ville tacka för den här dagen.

Det var lite om min dag igår.
Idag fungerar blogger igen.
Undrar vad det var för fel.

Njut nu av tisdagseftermiddagen
alla goa vänner där ute.
Det ska ialla fall jag.