Vid Brandval bru.

 

Gick en sväng ner till bron, medans maken var på verkstan för att lägga om till vinterdäck. 
Den här bron är min stora skräck!
Det är en hängbro och den gungar rejält när man går över den och blir förbikörd eller möter en tungtransport. Den här gången mötte jag en traktor med släp. På släpet stod det en tung grävmaskin. Jag höll mig fast i de där röd/gula skyltarna som delar av gångbanan från vägbanan. Tvärvände och gick tillbaka.....

Hösten var påtaglig både med färger på träd och buskar och den gråmulna dagen.

Men att se hur träden speglar sig i Glomma är så fantastiskt vackert. 

Dimman låg lågt och det var lite trolskt på nått vis.

Man såg inte träden upp på bergssidan. Men det man såg var så vackert. 

Hösten är så vacker med alla färger. 
Man ser det bruna huset kika fram mellan träden där. De kan ha en ganska utsatt position när Glomma är flomstor. 

Många olika färger bjöd naturen på.
Naturen är en fantastisk konstnär. 

Gick ner mot badplatsen.
Fick nästan lust att ta mig ett dopp.

Bänkarna och grillen stor där och väntade på hugade badgäster. Men jag avstod. 
Men vackert var det. 

Tog mig tillbaka till verkstan där

nypärlan var nästan klar. 
Det följde med dubbfria däck till henne, vi får se hur det går i vinter. Har alltid haft dubbdäck. 
Det var dagens bildsvit och text.
Hoppas ni har det bra där ni är.
Varma lördagskramar från mig. 

OKTOBER kom och.....

 Halva oktober och lite till har gått...
Älsklingen kom hem från blodbanken med en ny Mumminkopp. Blev så glad.

Andra sidan på koppen ser ut så här. 
Måste bara fråga... Ni som samlar, använder ni muggarna, eller får dem stå oanvända?
Jag både vill och inte vill använda dem.

Så kom jag hem en dag med två nya sankt paulablomster. Älskar dessa blommor. Men jag tycker det är svårt att hitta dem.

Ofta när vi är över och handlar i Charlottenberg så antingen äter vi mat eller fikar.
Fikar vi så blir det på Biltema. Billigast och otroligt gott.  Det här gick 120 kr.
Skulle vi köpt det på fik här... MINST det dubbla!

Just den här var inte Jimmy så glad åt...Kostade en tjuga på ÖB...
Inte förren jag kom hem upptäckte jag att det var batteri i. Startade det... och det blinkade i alla möjliga färger. 

Åkrarna är tröskade och en del har höstsådden kommit upp på. Det är bara så oerhört vackra färger ute nu. Men det försvinner fort. 

Jag går en eller två gånger i veckan och får ljusbehandling för mina händer. Det är en lugn och skön atmosfär här så att ibland får sitta och vänta är faktiskt helt ok. Trevlig personal med. 

Sista solrosen. Den var så liten och så fin. Lyste upp kan jag säga.

Dimman har legat nästan varje morgon nu i oktober. 
Här har solen kommit fram och det var så vackert ute. Inte kallt heller. Faktum är att oktober har varit en varm månad. 

Varmt ska vi få inne med i vinter. Äntligen är den på plats och den fungerar utmärkt. 

Träden på andra sidan om sjön ger oss vackra färger. När det är stilla och spegelblankt så är det så vackert över sjön. 

Sådde blåklintsfrön i våras.... Denna är den som kom. Resten flöt nog bort i allt regn. Men den blev fin i blomvasen ihop med en lite solros. 

Så gick vi en promenad bort till soptunnorna för att slänga papper. När vi kom hem igen så såg jag hur nakna björkarna har blivit. Plötsligt gick det jättefort med löven.  

Jag ska ut och kratta upp dem och köra bort dem på komposten. Ifjor höst hann vi inte för snön och vintern kom så fort. 

Nu ska jag njuta mitt te, läsa vidare på nätet och sen blir det sängen.
Önskar er en fortsatt fin kväll.
Kram. 

Hösten har anlänt.

September!

Eller noga räknat slutet på augusti.
Men en smäll kan man säga...

eller en krasch mera. 
Våra fina blåa bil finns inte mera. Den

fick sig en rejäl kyss där den stod parkerad.

När den företog sin sista färd hemifrån då

grät några tårar kan jag säga! Den gick inte att reparera så den blev skrot. Bärgaren sa att bilen var ströken och tyckte det var hemskt. Men så är det.
En olycka händer och jag är så tacksam över

att ingen blev skadad. Materiella kostnader bara. 

Vid vår väg var det alldeles luddigt.
Vit och fluffigt. Tror det är tistlarna som sprider sitt ludd här. 

Sol, guldgula skördemogna åkrar.... 
Hösten är vacker. 

Har aldrig haft så mycket solrosor som i år. 
Jag har alltså inte planterat en enda en.
Mina vänner fåglarna har hjälpt mig.

Som tack för all mat dem fått i vintras. Tacksam för deras hjälp. 
Tjänster och gentjänser. 

Något jag börjat upptäcka för några år sen är

dalior! Så vackra och mångfaseterade där dem växer. Nu börjar det bli kallt ute, så det är väl dags att se till så man får spara knölarna till våren.  Blir en del nya sorter till våren tror jag bestämt. 

Så får vi en telefon plötsligt.
En röst i talatuten frågar mig en massa konstiga saker... Om tullen och jag vet inte allt...
Jag försöker förtvivlat tänka vem det kan vara.
Det är något bekant med rösten.. men det vill inte klicka... Men han pratar ålesundsdialekt...
Så säger han vem det är... Det är min kusin! Vi har inte setts på 14 år. Dem var i trakterna här och undrade om vi ville ha kaffebesök. 
Självklart det. Plötsligt står dem på gården.  Tyvärr fick vi lite dålig tid, men vi ska försöka ses om inte allt för länge igen. Så otroligt roligt att träffas igen. 
Kaffe och mazariner blev det i alla fall. 

Ute på åkern står den...
En hög, ståtlig gul solros. 
Mitt i den guldgula havreåkern växer den.
Tänker på mina vänner som kommit hit från Ukraina när jag ser den. 

 Hösten har seglat in över oss. 
Dimma på morgnarna och svalare temperaturer. Men det är faktiskt så skönt. 

 Dimman lättar och äpplena är snart mogna. 

 En vacker morgon. Dimman ligger som filt över berget på Skakkland. 

 Magiskt vackert säger jag. 

 Solen var varm och åkern gul.

Sjön var blå och vacker. Septemberdagar är vackra. 

 Jag tog mig en pust i backen på bänken. Än så länge är löven skapligt gröna på björkarna. 

 

 Min lille kompis ligger i solen.
Han förstår inte alls varför matte står där uppe och ropar på honom. IN? Inte jag inte, inte nu tänker han. Men han gick till slut. 

 Så kom det mörka skyar över oss.
Det blåste upp och senare kom regnet. 

 Ännu en av mina dalior. Så vackra dessa blommor är. Ska ha FLERA. 

 Idag for ett gäng till.
Hörde den tutade högt ovanför mig. 
Önskade dem god tur dit dem ska.
Hoppas dem fick med sig vår förkylning och andra bekymer så vi får bli friska och pigga igen. 

 Ja hösten är verkligen här. 
Den kom ju tidigare förstås. Vi har inte haft någon sommar med sol här. Har regnat massor. legat runt 20-22 grader om man ska ta ett snitt.  Vi får hoppas hösten blir bra. Tänkte jag skulle försöka mig på ett bad ute senare. Får se vad det blir. 
Önskar er en fin lördag vidare nu.
Kram 
Synnøve. 

Rena rama augusti....

 

Augusti  kom.  Men Irene åkte hem. Efter 1,5 vecka

var det dags för henne att ta fatt på hemresan.
Vi har alltid så roligt när vi ses så det blir tomt som attan när hon far hem. 

Solrosor och rabarber. En oslagbar kombination. 

En dimmig morgon. Det närmar sig hösten på riktigt. 

Även inne i stan låg dimman över Glomma. 

Det är ju vackert på sitt sätt. Blir liksom ett helt annat landskap. 

När jag gick strandpromenaden så var jag tvungen att stanna till...
En sköldpadda!! Vi är i kallaste norden, trodde inte sköldpaddor fanns här, men bilden ljuger inte. 
Jag kunde inte gå ner på stranden, det var allt för brant för mig. 

Men sköldis var inte ensam.
En korsning mellan en säl och flasknosdelfin vilade sig här. Helt fabelaktigt vackra väsen.
Den lät sig villigt fotograferas. 

Längst till vänster var det en tredje figur.
Såg inte helt vad det var, så jag säger att det var en sjöljungfru som låg och solade sig där. 
Tänk vilka väsen som man kan få se en helt vanlig dag i augusti längs med Glommas stränder. 

Dimman låg kvar här en stund tll. Så vackert. Nästan mitt i stan. 

Var helt otroliga färger där vid promenaden.

Men det märks att sommaren är på hell. 

Så kom jag fram till min vän Silvertiken.
Hon sitter där, i ur och skur ensam. Tittar upp mot himlen som om hon väntade på någon.

När jag sitter här och skriver nu, så hör jag en hund yla och skälla här.... Undrar om hon hör och svarar....

Kraftig och välmusklad dam. Hon går nästan i ett med den blå himlen den här morgonen.
Tror hon längtar till skolan börjar när eleverna 

är ute och stojar runt henne på rasterna. 

På andra sidan hörs ett tåg. Järnvägen går där. Timmertåg och tåget till Sverige. 

Tittut.

Hur var det nu... Mycket rönnbär och lite snö...

eller mycket rönnbär och mycket snö?

På åkern hemmavid så mognar rågen...
Snart är skördetid.... Då är det höst på riktigt!

Solig morgon.
Det är inte helt moget på åkern. Men det går fort nu. Dem säger det blir ett bra år.
Får hoppas det.

Solen lekte på vattenytan. Det glittrade och lyste starkt. Vackert. 

De gula sträcken... Norge.
De vita sträcken... Sverige.

Vid en sjö såg vi en person ute på en paddelboard.

Vackra färglada blommor längst med promenaden. 
Helt fantastiska färger. 

Den här killen frågade om han fick vara med på bild... Var osäker först, med tanke på hans jobb.
Men här är han. Han hade en liten paus. 

Så blev det en fika på Ingelsud. 
Gott som alltid. 

Gamlebrua från bussen. Ska bli spännande att se den i höstmörkret med den nya belysningen.

När jag gick av bussen så såg jag Sheriffen från Skotterud. Undrade vad som skett här.. men det var helt lugnt...

Kiwi har mycket i sina butiker...
Men sådana här brockolis har jag ALDRIG sett förut. Undrar hur dem smakar...

Väl hemma igen så satte jag på kaffet.
Otroligt gott kaffe. Arvid Nordquist. 
Älskar kaffet därifrån. Har du inte provat,  så gör det. Sommar 2024 smaken det här.

Så skulle Kjerstad transport ut på uppdrag!
Det var dags att köra bort plast och papper till soptunnorna. Älskar den här vagnen. Den är ett otroligt bra hjälpmedel. 

Sådde några frön av ballongblommor. Nu kommer dem. Växer med rekordfart. Gäller att passa på att ta nya fröer när dem blommat över. 

Satte några potatisar med. Inte många, inte stora. Men jag har många potatisplantor kvar att ta upp. 
Hemodlat är så gott. 

Havren börjar bli mogen. Undrar om det blir några kärvar till vintern....

Tänk så snälla våra fåglar är. 
Dem har hjälpt  mig med solrosorna i år.
Det är många och dem är stora.
Så vackra där dem står i rabarnern och lyser som solar. Nu ska jag bara försöka ta till vara på fröna så jag kan ge fåglarna dem i vinter. 

Så var det dags att krypa till kojs,Ute är det mörkt, ledlamporna ute lyser så vackert. Tänk ändå...

Sommaren är kort, det mesta regnar bort...
Men man får oavsett minnen från sommaren som var/är, jag tror inte helt den är över ännu...
Godnatt mina vänner. 
Kram...