onsdag 31 augusti 2011

Jag vill inte köra på dig........


Det här inlägget har jag fått låna av en bloggvän
här i Norge. Har översatt det till svenska.
Man får sig en riktigt tankeställare när man läst
det här. Sitter med en konstig känsla i magen....
Så snälla, ta fram reflexer, västar och allt vad ni har.
Sätt på dem på er, barnen, hunden, hästen, vagnen, väskan 
ja allt ni har..
 (Lånat på nätet, såg att den kom från Plogflickan)
 
 För jag har märkt att vuxna tror de syns i mörker.
De klär sina barn i västar, det hänger reflexer överallt 
på telningen, men på sig själv??
Inte en reflex!
Ni ÄR inte synliga.
Vad får er att tro det?
Så använd reflex, läs det här och

föreställ att det verkligen är er det handlar om.
Tusen, tusen takk Tove for at eg får låne dette.
Det er så viktigt.
Ta gärna en tur till Toves blogg.... 

Det här inlägget skriver jag för att komma
med ursäkten på förhand.
För efter att jag har kört på dig kommer
jag att skylla det hela på dig!
Överbevisa mig själv, dig och alla andra om 
att allt är ditt fel!

Jag kommer att komma körande med min bil, en 
tidig morgon på väg till jobb, eller på väg hem efter
en dag med undervisning och möten.
Jag håller precis fartgränsen och pratar inte i mobilen,
det är viktigt att ha full fokus på vägarna när
det är mörka och våta!
Precis aningen för sent upptäcker jag dig.
Min bil är stor och tung och kör rätt på dig!
Ett högt dunk fyller bilen, huvudet och mina tankar.
Ringer 113 och försöker komma ihåg 
förstehjälpskursen jag var med på för 20 år sen.
Undrar om du har barn? Sitter de hemma och undrar
varför mamma eller pappa inte kommer
hem från jobbet snart? 

Illamående oro fyller mig, i det jag går ut av bilen,
rädd för synen som snart ska möta mig.














 Jag kan se att du ligger i en förvriden ställning 
på övergångsstället...
Jag har kört på en person på ett övergångsställ...
Jag, den ansvarliga föraren med full fokus på vägen 
och trafikbilden, har kört på en människa!
Väskan ligger slängd flera meter bort. Jag böjer mig ned till
personen samtidigt som jag försöker identifiera något
av innehållet i väskan.
Tänk om jag ser en napp, en liten leksak eller små babystrumpor, sånt som föräldrar drar med sig.
Ögonen är blinda av tårar, ilska och raseri, jag ser ingenting!
Menar att jag kommer ihåg att man ska leta efter pulsen...
Famlar med kalla och skälvande händer.
Du har på dig så mycket kläder. Det är inte
möjligt att hitta en öppning för att
leta efter de livsgivande slagen....

Folk strömmar till.
Ser förebrående på mig och undrar på vad som hänt, om 
jag har ringt ambulans.
Tror jag har gjort det...
Vet ingenting säkert längre.
Bara att jag kört på en människa.

En dam med tillgjort lugn stämma tar mig
till sidan och pratar med mig som om jag vore ett barn.
"Jag såg ingenting" är det enda jag klarar att säga...
Alla de andra orden jag vet att jag borde säga
sitter fast i halsen.

Sirener bryter stillheten, det gula ljuset
lyser upp hela vägen.
Proffesionella händer tar hand om mig och frågar
svåra frågor. 
"Jag såg ingenting" De tjatar mera och lägger en varm
filt över mig. 
Har någon sett en napp?
Känner att förnuftet kommer tillbaka, tankarna
klarnar. Jag förklarar mig till polisen och
lägger all skuld på dig!
Jag körde på dig, du överlevde- och jag 
skyller allt på dig.
Jag förstår  inget av det polisen säger.
"Du måste följa med oss" säger de.
De säger att vi måste prata om det som hänt.
Men jag vet inte vad som har hänt!
"Inte tänk på det mera nu" säger de.
Och medans jag sätter mig i polisbilen
tänker jag bara på att det här var inte
bara mitt fel.
Det kunde ha undvikits.
Det här skulle jag inte vara med om.
Käre man eller kvinna: jag kommer snart till att
köra på dig.
Det kommer vara synd om dig. Du måste själv ta
på dig lite av skulden. Hoppas det kommer gå bra med dig och att du inte har barn.
Om du skulle läsa inlägget mitt i kväll, innan du lägger dig, eller
i morgon bitti innan du kör till jobbet så kan
du kanske undvika att jag kör på dig.
Så jag slipper förklara mig för polisen och säga
"Jag såg ingenting".

Du är någons mor, far, pojkvän,flickvän, granne, 

 kollega och bästevän.
Jag vill INTE köra på dig, men om
du fortsätter gå längst mörka vägar 
och gå över övergångsställen
utan reflex, kan jag inte lova nått.
Nu är du varnad!
Använd förståndet!
Använd reflex!
Någon är glad i dig!



Takk atter en gang Tove for denne. 
Vi har ingen å miste....



måndag 29 augusti 2011

Först på Finnskogen så ner Elvelangs.....

Kvällen är här...
Jag sitter här och huttrar lite.
Det är kyligt, man liksom fryser inombords.
Vädret är inte heller det bästa just nu...
Regn, blåst, och 10 grader...
För bara några dagar sen satt man
med kaffekoppen på verandan....
 Tog med mig Erri ut i skogen.
Kom hem med lite sånt här....
 Lite mindre av det här...tyvärr....
och säkert en så där  3254971568 trillioner hjortelus
i hår, kläder och hundpäls...
Men de är ofarliga för oss.. Bara att borsta av sig.
 Var över gränsen i förra veckan....
Såg det här...
Måste vara nått nytt MER har börjat med...
Silldrink...
Undrar om den passar till vitlökssill.....
 Så här såg jag ut när jag upptäckte att
jag fick en radiokanal eller om det
var nått anrop från yttre världsrymden....
Men jag blev snygg i håret, hihi.
 Så har jag varit med maken på tur igen.
Den här gången hamnade jag på
Det ligger vackert vid sjön Rögden.
 Inget fel på utsikten åt det här hållet....
 Inte åt det här hållet heller.....
 Nu var det mycket vatten i sjön, till
skillnad från i våras när vi åkte förbi här...
 Tänk att på denna bänk få sitta...
Och på den vackra utsikten titta...
 Åt höger ligger Sverige....
 Och rakt över har vi....
andra sidan...
 Gillar sådana tak. Tänk om man fick
klättra upp och ligga där med
armarna bakom nacken och
titta upp på den blå himlen....
 Bara så ni inte glömmer utsikten....
 När jag gick en tur en dag, 
stannade jag till och hade ett trevligt
samtal med en av grannens hästar.
Den beklagade sig lite över allt regnande...
Men som den sa sen att gräset har ju varit
lika grönt på bägge sidor av staketet i sommar.... 
 Kom ikapp flocken på vägen med.
De skulle till Tanken och äta lite middag..
Skrivit om det förut på den länken.
De hade en bit kvar, men de ville inte ha skjuts...
 Så var det äntligen våran tur att få lite mat i magen.
Vi var på restaurang Elvelangs i Kongsvinger.
Drack gott alkohlfritt vin till maten, då 
maken är den av oss som har körkort och
vi tog bilen in. 
Väntar på förrätterna....
Kommer det inte snart...
Börjar bli hungrig...
Så kom det äntligen...
Jag fick en underbart god  carpatio...
Den smälte i munnen kan jag säga....
Maken tog räkor....
Stora, fina räkor som kom på
ett fat ihop med både vanlig majonäs och aioli....
Citron och fänkål..
Jag tjuvade en räka av honom... Och hoppades magen 
skulle hålla sig snäll...
Mera kvar när räkorna är uppätna tycker man.....
 Så kom huvudrätten.
Entrecote, med kryddsmör, 
bakad paprika, blåbär och god sås...
Vid sidan om pommesfrites och en god sallad...
Det var så gott....
 Till efterrätt blev det Gino.
Så gott....
 Ljusa, fina lokaler....
 En stor fin bar. 
Där kan du få det mesta av det bästa...
 En skön soffa att sjunka ner i medans
du väntar på Taxi, var god dröj....
 Baren igen och vår servitris bakom disken.
En otroligt trevlig kvinna.
Men så är hon ju östgöte med då...
Tyvärr från Linköping alltså...
Men det är ok i alla fall...
Hennes sambo kocken är från Enköping.
Tyvärr måste jag säga att om två dagar så
är Elvelangs historia i Kongsvinger.
Det här var vad folk efterlyste för nått år tillbaka.
En kvinna vågade satsa och öppnade denna fina
restaurang med god mat och trevlig atmosfär.
Men Kongsvingerborna är svårflörtade...
Så det gick inte att fortsätta...
Så nu blir det pizza här i stället...
Som om det inte finns tillräckligt av det
redan här i stan...
Vi som vill ha GOD mat får väl åka till Sverige och äta.
Så tack till dig Heidi och din personal.
Lycka till med vad det än måtte bli.
Jag och gubben är i alla fall ett par av de som 
kommer sakna er på Elvelangs....
Kram


måndag 22 augusti 2011

No knead bread.

Har bakat ett bröd idag som jag aldrig provat förut.
Det heter No knead bread.
Jag hittade receptet här hos
bloggen Mat PÅ bordet.
Hon har gjort en video som ligger
på bloggen så du kan dit och se.
Ina har många fina recept där.

Du behöver inte knåda degen.
Behöver egentligen inte ens bli kletig
och mjölig om händerna.
Så här gör man:

Man tar:
500 gram vetemjöl.
1/4 dels påse torrjäst.
1,5 tsk/ts salt
400 ml vatten. Ljummet/lunka.
Blandar samman allt i en bunke. 

Du behöver inte värma vattnet.
Sätt lock på degbunken, eller täck med
plast. Låt den jäsa länge. 
Har läst på hennes blogg att de är dem som haft i russin, kanel och andra kryddor med. 

Jag gjorde min deg i går eftermiddag. 
Bakade ut den nu.
När du sen tar degen ska den se ut så här.
Ta sen ett bakplåtspapper som du strör ut 
vetemjöl över.
Så tar du degbunken och skrapar ur degen på bakplåtspappret.
 Degen blir lös så bli inte rädd.
Vik ihop den 4-6 gånger från varje ände.
Med degspaden.
Du kan även använda händerna om du tycker
det är lättare.
KNÅDA INTE!
 Så tar du degen i ena handen och strör 
på mera vetemjöl på
bakplåtspappret, och lägger degen 
med vikningen ner mot mjölet.
 Ta degbunken du hade degen i och
lägg den upp och ner över degen och
jäs... i 2 timmar....
 Så tar du din järngryta med lock.
Har du ingen går det bra med en form.
Men du måste ha folie över, 
som täcker så ångan/dampen blir kvar i formen.
Järngrytan måste tåla ugnsvärme.
Locket lika så.
Du stjälper upp degen i den förvämda
grytan. Skakar lite på grytan så degen hamnar 
mitt i botten.
På med lock och in i en 250 grader varm ugn i 
30 minuter. Efter de 30, tar du av locket,
sänker värmen till 220 grader och gräddar klart i
ytterligare 15 minuter.
  Så tar du upp brödet ur grytan, lägger det på
ett galler/rist för att det ska svalna.
 När du sen skär i det ser det ut så här.
Smakar helt ljuvligt kan jag säga.
Enkelt att göra är det med.
 Jag gjorde två.
Delade upp påsen med torrjäst och gjorde i två bunkar.
Enklast tror jag.
Så prova vet jag.
Enkelt och smidigt.
Och gott...
Kram

lördag 20 augusti 2011

Vatten, stan är full av vatten......

Var inne i stan för några dagar sen.
Skulle till tandläkaren och bli klar
med den där tanden...
Gick från sydsidan och passerade tingshuset på baksidan.
Molnen såg oroväckande ut....
(alla bilder är klickbara)
Passerade en trädstam som fått inneboende.
Eller uteboende ska man kanske säga.
Men det var inte kantareller tyvärr.
Så jag gick vidare.



Höjdrädslan sög tag i mig när jag skulle gå över bron.
Men den här gången vågade jag titta över kanten 
och till och med ta bild...
Där nere forsade vattnet, fort, starkt och kallt....


Väl över på andra sidan såg jag den här lilla bäcken.
Den rinner ner genom den här vackra undergången och
kommer ut i Glomma.....


Glomma som nu är ganska stor igen 
efter allt regnande...

Här brukar det vara massor
av folk som badar.....
 Men nu är det inte bra att bada.
Strömmen är så stark...
 Här skulle man kanske våga sig ut en halv meter...
Men det är så kallt i vattnet så 
det är inte skönt alls.
 Det är fina badstränder längst med älven.
Inte så stora, men det räcker till.
Här som sagt är väl i alla fall halva 
stranden borta. Minst!
 Drulla inte i här....
 Tänk en varm sommardag.....
En skön strand mitt i stan....
 Skön, fin sand, som fastnar i skorna, badkläder,
handdukar och i håret...
Men vad gör väl det... Det är ju
så härligt att bada...
 Jag förstår varför de byggde en kvarn just här.
Det räcker att se på hur fort
vattnet strömmar förbi vid
resterna av kvarnen som brann för många år sen.
 Vid ena brofästet är det också rester...
Det där hamnade där på försommaren när
Glomma var flomstor.
Det kom massor med konstiga saker 
flytande på älven då.
En del strandade här.....
 Skulle vilja se hur det såg ut här förr.
Med kvarnen....
Men det är vackert nu med...
När solen skickar sina strålar ner
och gör så att vattnet glittrar emot mig
där jag står.
 Tittar på klockan och ser jag måste gå vidare...
Tandläkaren väntar...
Jag går upp på gångvägen och tar
turen över den lilla bron på min väg.
Tar en sista bild för den här gången och svängar av
över parkeringen på väg mot rödljusen....
 Potatis är gott...
Har en stor åker precis vid
vår postkasse och det växer så
det knakar där... Gula blommor på
den här sortens potatis.
 Mina luktärter växer de med..
Men blommar gör de inte.
Men vackert blev det i alla fall 
med daggen som gav ett crispigt intryck,
en tidig morgon i augusti.
 
Hade ju besök av tegeneralens vice vd med ungar 
här en dag. Tegeneralen hade skickat med goda teer
i en fin presentpåse.
Det var en påse hallon och violte, lite sommardrömmar,
så lite Idas kaka och till slut
en ny favorit Häppte..
Eller sötlakris och chockladte, som
sorten egentligen heter.
En härlig burk med raspberrycurd fanns även i
den lilla söta påsen...
Behöver jag säga att jag blev jätteglad.
Nu kan jag Tefrossa rejält.
Vill du göra detsamma?
Klicka på länken så hittar du alla godsaker där.
 Morgondagg. 
Spindelnät.
Visst är det vackert....
Hela äppleträdet är dekorerat med 
dessa konstverk...
Titta bara här...
Tujan i rabatten hade fått mössa på sig.
Tror det är några av älvorna som
dansade över sjön här en morgon
som glömde den innan de blev
tvugna att dra sig tillbaka.
Men den ligger kvar där....
Nu ska jag sätta på en kopp te.
Njuta av det framför tvn.
Det är så skönt att krypa upp i soffan under
en varm filt så här års..
När det varken är sommar eller höst...
Utan precis mitt emellan...
Ha det gott där ute nu.
Tittar in hos er snart.
Kram
 


Bakgrund.

Related Posts with Thumbnails