Translate

lördag 29 januari 2011

Ett eventyr en fredagsettermiddag.

Klokken var sån sirka kvart på fire i går ettermiddag.
Eg skulle begynne med middagen.
Står vid kjøkkenbenken og ser
noe som beveger seg ute på åkern.
Roper på gubben...
Eg såg helt riktigt.
Fire flotte dyr gikk det der.
Elg!
Hentet kameran. 
På med klærne og ut.
15 minusgrader, ingen lue, ingen votter.
Jakke, støvler og kamera.
De fire dyrene beveger seg bort mot potetlagret.
Plutseligt kommer det to til....
Og så enda ett par til.
Slik holdt det på lenge.
Når vi hadde tellt til 9 satte vi oss
i bilen for å kjøre til potetlagret.
Vi var ikke alene der.
En av naboane stod der og med bilen.
Han hadde värt på vei östover når
han såg alle dyrene. Så han snudde og
stoppet for å se.
Det viste seg til slutt at det var en diger flokk 
på tillsammen 11 dyr.
Eg må si at eg aldrig sett så mange
elg på en og samme gang.
Det var en opplevelse utenom det vanlige.
Her kommer noen bilder fra den opplevinga.
Beklager litt kvaliteten på noen av 
bildene. Men du blir litt skelven på hånden
når den ene elgen etter den andre kommer fra
skogen ner på åkern og
står der og kikker på deg....
Klikk på bildene så blir dem større.
Her har du tre av dem.
 Her er det 6 stykker. 
Ovan den som står for seg selv har du en inne
i skogskanten.
Till venstre i skogskanten står det to.

 Her er det fire dyr.
 Her er det og fire stykker.
 Her kommer nummer 10 og 11 ut på åkern.
 Här har vi tagit bilen bort en bit.
Här är det två kalvar som tittar sig bakåt
för att se vart de andra tog vägen.
 Samma två ute på vägen.
Ser lite vilsegångna ut.....
 Här går de över diket och in i skogen
och upp på skogsvägen
där jag brukar gå med Erri.
 Här stod de och åt ett tag.
Jag backade och satte mig i bilen.
Ville inte stressa dom. För snön
är djup och skaren skarp och
jag såg hur de kämpade för
att komma sig vidare.
Mats Hund satt i hundgården och skälde.
Han hade los på älg.
Han hade ju upptäckt dessa vackra djur länge innan 
jag kikade ut genom köksfönstret.
Vi hade hört honom skälla säkert en halvtimme
innan vi tittade ut.
Så det kan ju varit flera än 11 djur med.
För ingen vet ju hur många som passerat
innan vi kom ut med kameran.

fredag 28 januari 2011

Brandval och kan man få en kopp kaffe......

Brandval.
Ja det ser ut som platsen jag bor på 
verkligen gör själ för första delen i namnet.
Brand!
Så här såg det ut  när jag såg solen gå
upp över sjön en morgon för några dagar sen.
Känslan av blixtlås var det jag kände först.
Mörk himmel, så drar man
upp dragkedjan, och solljuset kommer fram.
Intensivt orange!
När man sen vänder sig om
ser man månen på väg ner bland granarna.
Hade varit helt fantastiskt att få med 
på samma bild, men det är nog en omöjlighet.
Brandval.
Här går tåget förbi.
Men inga persontåg längre.
Bara godståg.
Stationsbyggnaden på Brandval station
ligger där övergiven.
Brandval var förr ett stopp på Solörbanan.
Vi har en butik här.
Där kan vi även hämta paket som kommer
med posten.  Där finns även sen några år 
tillbaka möjlighet att fylla 
bensin och diesel. Innan dess var man 
tvungen att åka 2 mil till Kongsvinger,
eller 1,5 mil till Kirkenär för
att få fyllt drivmedel.  Det är ingen 
stor kedja som driver den här lilla stationen.
Vi har också en bilverkstad som ligger här.
Det är bra att ha nära till hands när man 
bor lite utanför som vi gör.
Mellan butiken och bilverkstan går
riksväg 20 norrut mot Elverum och 
söderut till Kongsvinger.
Vår kyrka är en gammal byggnad.
Den är från 1651.
Här ett litet fönster från en liten 
förådsbyggnad som hör till kyrkan.
Brandval kirke är Glåmdals äldsta kyrka.
Den är en nygotiskt korskyrka.
Jag har ännu inte varit inne i den för
att se hur det ser ut, men lusten finns där.
Just när jag var här den här dagen 
så var det något som hände i kyrkan.
Det stod en begravningsbil utanför
så jag ville inte gå in.
Men jag ska in och se hur den ser ut en dag.
Så har vi en bro.
En hängbro. 
Den är vacker att se på.
Jag har åkt över den många gånger.
Men aldrig gått över på den.
Jag törs inte!
Är höjdrädd!
Har varit ute en bit på bron.
Men när broräcket plötsligt får större 
mellanrum mellan stolpar och slanor,
bilar av olika slag kör över samtidigt som jag går,
så blir jag helt stel!
Har försökt ett par gånger.
Bron är inte bred.
Det går inte att mötas två bilar på den.
På höger sida är det gångväg.
Det enda som markerar det är en vita 
sträck i asfalten.
Den här årstiden så är det smalt,
halt och otäckt att gå.
Trafiken styrs av trafikljus.
Just för att gående ska kunna gå över.
Jag skulle ta mig över en gång.
Fick möte med två fullastade betongbilar.
Under bron strömmade Glomma,
ström och stark.
Bron är ju en hängbro så
det började gunga rejält.
Jag kände det som jag hade valet mellan att
ramla ut i vägbanan framför bilarna,
eller rasa ner i Glomma under mig.
Jag gick tillbaka.
Skolan ligger på andra sidan bron.
Dit ska alltså barnen gå över bron.
Många är som jag rädda.
Men de har inget val.
Den är runt 300 meter lång, och jag lovar, 
det är världens längsta 300 meter.
Även här så pyntar man upp lite med lyktor
och annat till jul och den mörka tiden.
Det hänger röda lyktor på varje stolpe.
Kan tänka mig det är vackert på
kvällarna när ljusen är tända i dom.
Gick bort till verkstan och då ser man
kyrkan från den här vinkeln.
Mat!
Ett viktigt kapitel för många av oss.
Vi hittade ett recept på en god soppa.
Prova den!
God, enkel att laga och mättande och värmande.
En klar favorit här.
Med en knäckemacka med ost till så är det en
kanonmiddag som går hem hos alla 
skulle jag tro.
Kaffe är en annan viktigt sak här i livet.
Här i nabolandet är det väl så
att nästan alla de stora bensinkedjorna har
ett kaffeavtal.
Vi har vårt avtal med Statoil.
Man köper en mugg för 149 kr.
Sen har du gratis kaffe, cappochino, 
te, chocklad, espresso, caffe latte under ett 
helt år!
Nu är det omgjort. Man köper bara ett nytt lock
till koppen, och det är bra. För man får en hel
del koppar i skåpen efter hand. Speciellt om man
är några stycken i familjen.
Det kaffet som bjuds på i deras kaffemaskiner
är Lövbergs Lila.
Det är gott ska jag säga.
Men jag förstår inte att det inte finns
något liknande i Sverige?
Blå himmel.
Vit snö.
Moln som far förbi.
Vad gör man då?
Jo, granntjejen och jag la oss ner på rygg 
och låg och tittade upp.
Vi såg det här molnet...
Ser ni vad det liknar?
Det gjorde granntjejen nästan med en gång....
Ser ni nu då?
Vår bil tar oss ju med jämna och ojämna mellanrum
ut på korta utlandsturer.
Då passerar vi bland annat den här sjön.
Svårt att se det är en sjö, när isen ligger.
Men den heter Sigernessjöen.
Ligger vid riksväg 2 mellan
Kongsvinger och gränsen.
Just den här bilen är fin,
för man ser inte en enda bil.
Annars är trafiken tät här.
Det ligger även en campingplats 
till vänster på bilden.
Kan tänka mig att det är fint där på sommaren.
Det var detta om detta.
Nu är det snart sängdax igen.
Det är kallt ute.
20 minusgrader står det på termometern.
Stjärnklart ute.
Tänk om man fick se lite norrsken/nordlys....

Önskar er en trevlig helt.
Var rädda om varandra.
Kram


söndag 23 januari 2011

Bybrannvandring och några sommarminnen.

Vi tog en tur till utlandet idag igen.
Jo jag vet, det blir turer ofta.
Men det är skönt att komma ut och lufta sig lite
mellan varven.
Här är det en till som luftar sig....
Han låg före oss hela vägen från
Charlottenberg till gränsen.

Genom tullstation och förbi Statoil på Eda.
Mitt på bron som går över undergången 
skiftar mittstrecken färg. 
Från vitt (Sverige) till gult (Norge)
Precis där stängde han av spridaren.
Han vände vid platsen där tullarna plockar in
oss bilister med jämna mellanrum
för att se så vi inte har för mycket med oss
hem från harryhandeln.
Där bygger de för övrigt ny
station, för den gamla har brunnit ner.
Eller en missbelåten smugglare var det faktiskt som
satte eld på stationen.
Han trodde han ställde till problem för tullen,
men han hjälpte dom faktiskt istället.
För de skulle riva och bygga nytt.
Nu slapp de kostnaden för rivningen.
Tänk så fel det kan bli ibland.
När vi kom till Matrand,
så stannade maken bilen.
Bara för att jag skulle få föreviga 
denna härliga Gråtass som står där
med gumman i förarsätet.
Till jul var det tomten som satt där.
Tänk att det faktiskt får vara ifred.
 För några dagar sen var jag en sväng inne
i Kongsvinger med gubben.
Han sprang till och från olika platser
medan jag sakta strosade längst med Glomma
och fotade fina vinterbilder.
Här är gångvägen nedanför
Sentrum videregående skole og
restaurangen Elvelangs.
Gamle brua skymtar där framme.
 Mölleruinen ser ut att ha fått fast mark
under muren.
Men det är isen som håller den i 
ett stadigt tag.
Men om några månader så
kommer vattnet åter att strömma 
fritt runt de gamla ruinerna.
 Isen på Glomma ligger tjock 
och med pucklar.
Det är spår efter fåglar och andra djur.
Man kan ofta se en räv som 
springer på isen här.
En skymt av Kongsvinger 
Festning fick jag.
Det är bra med zoom på kameran.
 När vi åkte hemåt igen så tog
vi Vestre Solörvei hem.
Eller fylkesvei 210 som den oxå heter.
Det är en fin väg att köra,  fast nu är
den ganska isig och hoppig.
Långt där framme ligger en stor gård som heter Sæter Gård.
För var det det en stor jordbruksfastighet.
Men idag huserar politihøyskolen där.
Så man ser ofta polisbilar ute på vägarna 
här med polisaspiranter i.
 Vi stoppade till vid en liten foss i Glomma, 
Gjølstadfossen.
Där vattnet har lurat Kong Vinter
Det rinner strömt och
sprätter och hoppar glatt
över stenar som ligger i dess väg.
Tror inte det är så många glada laxar i
Glomma då, men hon (för visst det en hon) är
en glad älv.
Tittar man lite till höger på bilden så
har vi vår badplats 
rätt nedanför den här fossen....
Badplatsen heter Sundet eller 
Rudolf stranda. Går under bägge namnen.
 Så här ser den ut.
Bilden är tagen 30 juni 2009
och det är guddottern som 
badar och leker med 
de små abborrarna som simmar runt.
Sommarbild.....
  Froströken steg och låg som 
en tunn spetsgardin över vattnet.
Vackert så säg.
Gick inte att komma ner dit
nu. För mycket snö och
så var det inte plogat på parkeringsfickan.
 Men det är inte bara vatten som glittrar i solen.
Se på snön här...
Fullt av snödiamanter som
glittrar i solskenet.
Tänk så rik man är som får se dem glittra så där.
Vårkänslan kom krypande.
Tänk om man hade haft en fika med sig ut....
 Grannen i änden av sjön har en fin
utsikt skulle jag tro.
Funderar på om man skulle gå bort och höra
med dem om man får traska ner till sjön över
deras åker för att ta några bilder.
Men jag tror snön får försvinna lite först.
 På andra sidan av sjön stod
skogen och solade sig.
Man nästan hörde hur det knakade i grangren, 
tallgren och lövträdsgren utan löv på
för att de skulle få mest möjligt av sol på sig.
Vårkänslan växte sig större....
 Som vanligt var jag påpassad....
 Ute på isen såg jag något mörkt.
Först trodde jag det var skräp på linsen....
Sen såg jag....
Där sitter en grannarna lite längre bort
i vägen. Han har tagit med sig
ryggsäck med fiskedon och satt och pimplade.
Tänk, sitta där ute och njuta av solen.
Återigen med en fika.
Jo, bara inse....
Man är en kaffekärring.

Just i natt hade jag önskat att jag var i Ålesund.
Det är natt till den 23 januari.
1904 var det ett väldans oväder.
Plötsligt så går larmet.
Det brinner!
Det blåste storm så elden spred sig fort.
Hela staden brann ner.
Nästan!
Ett hus stod kvar efter att branden var släkt.
Waldehuset i Grensegata....

Sen 1975 har det varje år,
just natt till den 23 Januari varit vandring genom Ålesund.
Folket har gått i brandens spår.
Först så var det byhistorikern
Harald Grytten som ledde vandringen.
Första gången var det bara 2 personer som gick.
Men 2004, på 100 årsdagen deltog 10 000 människor
Först gick Harald Grytten med sin pall.
Den stod han på så att alla skulle höra honom.
Numera är det Sindre Nakken som har tagit över.
Gå gärna in här och läs mer. 
Ta en även en tur hit så får ni lite historia.
I gågata som inte längre är någon gågata helt
står avisbudet och ropar ut "sumpen"....
Sunnmørsposten alltså.
Lokaltidningen. 
 Nere på Skateflukaia ser man färjeläget.
Där gick förr färjan till Hamsundet.
Hem till mormor.
Nu är det bara hurtigbåt....
Nere på kaia lite längre bort till vänster finns
Toldboden. Pub och restaurang.
Där lägger även Hurtigruta till.
och när hon kastar för sin tur antingen
norrut mot Kirkenes,
eller söderut mot Bergen.
Min dröm är att få åka antigen hela sträckan
eller en bit av den.
Världens vackraste sjöresa.
På byfjellet ser man en vit byggnad.
Det är Fjellstua som ligger där.
Restaurang och utsiktspunkt.
Det var nattens blogginlägg det.
Nu ska jag fortsätta med en liten 
runda till er andra innan det är dags att krypa 
ner under täcket för några timmars sömn.

Nå ynskjer dere allesammen 
ei flott søndag og nyt den flotte vintern vi har.

Å du!
Ha det da du!
Related Posts with Thumbnails