tisdag 3 augusti 2010

Kongsvinger Festning

Var ute och skulle plocka 
lite blåbär som sommarbesöket skulle
få med sig hem när hon åkte.
Så vi gick ut en eftermiddag.
Det var Catrine, jag och Erri...
Samt miljarders, miljoner MYGG!
Har nog aldrig plockat så mycket 
blåbär på så kort tid.
Ja det vill säga, inte alla plockade....
Inte för att ta med hem i alla fall.
Vi skulle ha en dag inne i Kongsvinger.
Så det blev Festningen.
Där den ligger på höjden är den
ett naturligt blickfång, med flaggan
som vajar i flaggstången.
Det var lite folk här uppe 
när vi var där.
Detta till trots för att
det pågår en utställning på Festningen just nu.
Enligt broshyren heter utställningen
Donjon och med ramen som
  Kongsvinger Festning utgör
och temat är Krig och försvar.
Ni ser väl eldslågorna i den
lilla dammen. 
Jag är nog inte så konstintresserad 
men några armeringsjärn som är
rödmålade och står i en liten damm...
Inte vet jag. Men det fanns säkert
många andra som uppskattar det.
Festningen för mig är historia.
Historia om Sverige och Norge.
Att den ligger vackert är en aspekt av det.
Stora, kraftiga, höga, gamla kastanjer
håller vakt runt om det här vackra byggnadsverket.
Väl uppe och inne så var det
dags för nästa installation.
Jo, jag har lärt mig att det heter så...
Den förstår jag mig mera på.
Det är kamoflagetält.
För vinterkrig. Små spetsiga tipis som står
uppställda på den gröna gräsmattan.
Vid sidan om har du brunnen.
Huset bakom är messen.
Så länge man har mat och matten 
klarar man att kriga på vintern.
Mina egna funderingar...
Utsikten mot norr är det absolut 
inga problem med att förstå...
Nedanför rinner Glomma
som ett blått band genom landskapet...
Långt där framme bor jag.
Där nere till vänster på bild
ligger ridhuset och ridklubben.
Lite längre bort fast man inte ser det
har vi vår travbana.
Travsporten är stor här i Hedmark.
Det var lite vatten i Glomma när vi var på
Festningen. Man ser sandstranden där nere.
Där brukar en stor del av oss som bor
här bada när det är lågt vatten.
Det är rena rivieran...
Dessvärre så rasade en del av de
gamla murarna efter det kraftiga regn och
åskväder vi hade för några veckor sedan.
Men arbete med att renovera de gamla
murarna har pågått under några år nu
och det blir så fint när de är klara.
Det är ett mastodontjobb de 
gör de som utför jobbet.
De plockar ner murarna sten för sten,
märker upp stenarna efter hand.
Så har de funnit samma typ av murbruk
som blev använt när Festningen byggdes för
att det ska bli som det var.
Så bygger de upp den "nya" muren 
igen med samma material som har legat där
sen 1637.
Hantverk vill jag kalla det.
Här ser man lite av preseningen som
ska skydda det som är gjort, 
innan de blir helt färdiga.
Nedanför ser man en del av Kongsvinger.
Tänk att få sitta där och njuta utsikten...
Det var en härlig himmel just den 
där dagen med.
Molnen kallas för makrellskyer eller
makrilmoln.
Har man någon gång fiskat makril.,så förstår
man varför...
Utställningen ja...
Här fick vi gå in i en av de gamla
byggnaderna som jag bara sett från 
utsidan förut.
Det är tjocka murväggar fönstren var som 
magneter när man stod där inne.
Det som visade där var detta.
Titta på barnvagnen...
Varför?
Jag vet inte...
På övervåningen i samma byggnad
fanns den här installationen.
Det är hus med ljus i.
Men tittar man noga på huskropparna så
finns det varken fönster eller dörrar...
Vill ni se mera så klicka er in på Donjon.
Väl ute igen så tog vi en sista runda 
på detta fantastiska byggnadsverk.
Tänk att bygga något sådant...
Vilket slit det måste varit...
Det tog 11 år innan den ansågs färdig 1684.
Häruppe älskar jag vara.
De här vackra murarna som en gång byggdes
för att försvara Norge mot Sverige
har en stum historia. Tänk om de kunde tala.
Vad de måste ha sett saker under alla år...
Tänk alla händer som jobbat för att
få dessa stenar på plats för att det
skulle bli en byggnad...
Idag är det ingen militär på Festningen längre.
Det finns en kommandant.
Men inte så länge till om de får se vill.
att gå i graven. Allt för att de måste
spara pengar! 
Vi har dessutom Norges enda kvinnliga kommandant här.
Det visste jag inte när vi gick ner mot utgången av den här vackra klumpen som
hon kallar Festningen i filmen.
När vi gick genom porten på väg
ut kunde man nästan höra trampet av 
många tusen soldatfötter som gick igenom
porten på väg in...
Den som kom försent fann porten låst. 
Varje dag under alla år har man ringt i 
Festningsklockan 20:45 för att
markera att Festningen låses.
Det blir det slut med nu, om kommandanten försvinner...
Likaså flagghisningen...
Flaggstången är 11 meter hög.
De vill alltså ha en automatisering av
flagghissning och flagghalning!
Så fel...
För att det ska fungera säger hon att
då måste man redusera stången från 11 
till 6 meter. Blir för dumt.
För flagghuset döljer redan nu tre meter av
stången...
Tänk er, denna ståtliga historiska
byggnad, som ruvar högt
över staden... Men en flaggstång
på 3 meter....
Nej jag tror vi får ta upp den kampen
om vår Festning.
För den är Kongsvinger.
Flaggan på festningen är ett riktmärke.
Det är den man tittar efter när man
kör vägen in till Kongsvinger.
Den ser man över hela staden...

Det är mina tankar idag...
Men då när vi gick genom porten ut
så var vi så kaffesugna att
kaffe stod på schemat..


Det tar vi mer om nästa gång...

Å du, ha det da du...







Bakgrund.

Related Posts with Thumbnails