onsdag 11 mars 2009

Ein solskinnsdag....

Även den här dagen startade i gråtoner.
Men en strimma av hopp lyste över
bergskammen på andra sidan sjön.
Men det slocknade fort.
När jag gick till postkassa för att
hämta posten så snöade det.
Det var stora mjuka flingor som dalade
ner och la sig som ett täcke över allt.
Det var vackert ska jag väl säga...
Jag kom in igen och satte på kaffet.
Märkligt det där med kaffe.
Det hjälper mot det mesta tycker jag.

Jag har två små rosa våreld
i köksfönstret. De lyser upp i det allt det gråa.
Jag gillade dom inte förr, men efter att
ha fotat de små blommorna ganska nära
så har jag insett att de är små
vackra konstverk.
Den här ljuvligt rosa föll jag för
när jag såg den på Plantasjen
här i Kongsvinger.

Så har jag blivit lite inspirerad av Rangvi.
Hon har en passion för fågelbord/hus.
Så jag fotade mina två till ära för henne.
Varsågod Rangvi.
Det här har ett blått spännband på sig
för skatorna har lärt sig hur de ska få av taket.
Men spännbandet har de ännu
inte klurat ut.
Det ser lite tomt ut.
Jag ska fylla upp åt dom.

Här är det andra fågelbordet.
Det hänger en matare på varje och
i dem har jag jordnötter/peanötter till
de små bevingade.
vildfågelfrö, talg/meisebollar och
jordnötter, samt en och annan ostbit ibland
är vad som bjuds på den här restaurangen
Jag tror kunderna är förnöjda.

Solen kom ju fram.
Den lilla strimman av hopp
tändes helt plötsligt igen.
Det snöade och solen sken samtidigt.
Så vi bestämde oss för att ta en
promenad ut i det härliga vädret.

Här brukar vi möta de som kommer med häst
och sulky. Det går undan och man ser hur
både häst och kusk njuter.
Men idag var det ingen ute.

Vi brukar gå ner till korsningen där och vända.
Såg att någon annan gått före oss.
Det var både tassavtryck och skomärken i den mjuka snön.
Så hördes ett ganska kraftig motorljud.
Både maken och Erri stannade för att lyssna.
Ni trodde väl inte vi fick gå själva väl....
Klart hon ska med.
Det var en grävmaskinstraktorgrävskopa
som kom på vägen.
När den passerade oss spred sig den härliga
doften av avgaser från den röda maskinen.

Mycket spår ser man när snön ligger.
Här fann vi ett som var väldans konstigt.
Om man böjde sig ner och kikade noga på
spåret så såg man två.
Ett konstigt djur som gått där..
En cola zero....
Har nog aldrig sett dom vilda alltså.
Mest i butikshyllorna...

Här bakom mig och Erri bor goda vänner av oss.
Nu är huset till salgs.
Så är det någon som känner sig hågad....

Vi mötte inga som var ute och gick.
Men grannar som kom med bil och
passerade oss som hejade och vinkade.
Det är en skön känsla när man bor på landet.
Man passar på varandra på ett sätt som
jag tycker att man inte gör när man bor i stan.

När vi kom till våra postkasser
släpper vi Erri.
Hon går ALLTID i koppel
när vi är ute.
Får hon los på en älg så.....
Borta....
Inte vet jag om det är för att hon har halsband
på sig, eller om det kliar för hon fäller som en tokig.
Men hon for ut på snön.
Slängde sig ner och började rulla sig.
Här har hon kört ner nosen i snön
och bara plöjer sig fram.
Undrar om det har nått med husse att göra.
Han plöjer ju med traktorn...
Sådan herre sådan hund, är det inte det man brukar säga.....
Men jag ska erkänna att det ser faktiskt
väldans skönt ut.

Utsikten över sjön är så fabelaktig en sådan dag
som idag.
Isen ligger, det är vit och ren snö runt om.
Solen skiner och himmlen är blå.
Nästan....

Fick en föraning om våren idag på
vår promenad. Det var en
riktigt skön vitamininjektion
ska jag säga.
Så nu kan jag ta en vecka med gråväder igen.
Ska visst snöa i morgon igen....

Bakgrund.

Related Posts with Thumbnails