lördag 28 februari 2009

Fem dagar till ende.....

Så kom lördagen.
Den kom fortare än vi trodde.
Den kom med 16 minusgrader och sol.
Den kom med lite vemod och lite glädje.
Det var dax att åka hem.
Förmiddagen såg ut så här hos oss.

Inne i stan gick gänget till butiken för att
köpa sig lite reskost.
Jag blev kvar med kompisen.
Vi gick en runda för att göra det nödvändiga
innan det var dax för några timmar på tåget.
Frosten hade grenar och vissna löv i
ett fast vitt grepp.
Det vara vackert mot en klarblå himmel.

Vi gick en bit bort för att bara njuta av vädret
Fann en buske vars grenar såg ut
så här mot snön.
Jag tyckte det var vackert och stannade.
Kamraten ville fortsätta....

Vi vände och gick tillbaka till bilen.
Jag tittade upp mot Kongsvinger Festning och
såg att den badade i sol.
Där skulle man sitta nu.
Vid muren, i solen, med en fika...
Hörde jag någon säga vårkänslor?

Kamraten fick sitta inne i bilen.
Inte så skönt att sitta på
den kalla isen. Inte ens för
en liten cocker dam med massor av päls.

Nu är cockerdamen med
tillhörande matte och de tre
småmattarna hemma sendan många timmar.
Det har blivit tomt i huset här.
Det går en vilsen kompis
kvar och letar efter den lilla damen med päls.
Har sagt att hon snart kommer tillbaka.
Hon kikar lite missmodigt på mig.
Jag hoppas detsamma.
Det har varit fem helt otroligt trivsamma
dagar, med snö, lek, fika och
bara en massa mys.
Så snälla Lollo, ta
med dig matten, och alla småmattarna
och kom snart tillbaka.
Det är tomt här utan er....

fredag 27 februari 2009

Fredda.....

Idag har vi varit ute och lekt i snön.
Återkommer med bilder under helgen.
Nu ska vi bara kosa oss innan
det blir dax att säga natta.

Ha nu en fin fredag och var snälla mot varandra.

torsdag 26 februari 2009

En röd ros och en svele......

Torsdagen dök upp med grått väder.
Men så plötsligt visade sig solen.
Snön ligger vit än, men det har droppat
från tak och grenar.
Ungarna härjar ute och vi har
det så skönt hela gänget.

Vi åt sveler idag.
Ungarna har beställt det.
Passade på att använda mig av den
goda Maple sirupen
som jag fick av Bodil.
Kan säga att den är väldans smaskig.
Beklagar den allt för ljusa bilden, men
jag har hittat en knapp på kameran och
nu finner jag den inte igen så jag kan
ställa om hela apparaten igen....

Det var dagens rapport från oss här.
Nu väntar matlagning.
Mat måste man ha.
Tjipp tjipp på er.

onsdag 25 februari 2009

TÅRTAN.


Vi åt en god varm smörgstårta igår.
Den är enkel att göra.
Receptet kommer här...
1-2 formfranskor. typ raskens .
Fyllning 1.
1-2 gula lökar, lagom stora.
En grön paprika.
1 hel burk krossade tomater. 400-500 gr.
1 buljongtärning.
1/2 tsk salt.
vitpeppar.
oregano.
vitpeppar och oregano efter smak og behag.
Hacka lök och skär paprikan i bitar.Fräs upp det i stekpannan
i smör, tills det blir blankt och mjukt.
Töm över de krossade tomaterna, buljongtärningen och kryddorna.
Koka ihop till en lagom "torr" blandning.

FYLLNING 2.
100 gr smör.
1 dl klippt persilja.
2 kryddmått vitlökspulver.
Rör ihop som ett kryddsmör.

FYLLNING 3.
6 hårdkokta hackade ägg.
10-15 msk kaviar, typ kalles.
2 dl purjolök.
2-3 majonäs.
Blanda äggen med purjon, majonäsen
och kaviaren.

Skär kanterna av franskan.
Jag la fyra skivor på längden, och
2,5 på bredden.
Lägg på fyllning 1 först.
Så bred fyllning 2 på andra laget.
Till slut lägger du fyllning 3 på toppen.
Grädda sedan i ugnen på 200 gr i 10-15 min.
Servera, ät och njut....
Vid större tårta så dubbla fyllningen.

Härom kvällen när skymning började falla så rullade dimman in.
Jag gick inte ut, utan tog bilderna genom fönstret.
Men jag måste säga att jag är nöjd med dom ialla fall.

Det gick fort när dimman kom.
Vi såg den först när den kom över vägen.
Plötsligt var den här.

Ned mot grannen såg det ut så här.

Här fick jag en känsla av
att vara i Antarktis.
Gillar de mjuka formationerna av snön.
Nästan så jag förväntar mig en polarfarare
komma skidande över snön....

Allt är bra här. Vi har det lugnt och skönt.
Varit ute på en långpromenad med hundarna i dag.
Skönt som bara det.
Nu ska det bakas bröd här.
Mat måste man ha..

Tack för alla era goa varma kommentarer.
De värmer och gör mig glad.
Kram på er.

tisdag 24 februari 2009

Bröllopsdag 24 februari 2009

Idag firar vi vår 13 bröllopsdag.
Jag fick blommor av min goa man.
13 buketter med tulpaner, som tillsammans gav 91 tulpaner.
En bukett för varje år vi varit gifta.

Jag älskar dessa vackra blommor
och njuter av alla vackra färger på dem.
Fick även en bukett röda rosor.
Den står på köksbordet och glädjer oss.

Annars är allt bra här.
Jag tassar in till er även om jag inte
är så synlig.
Gla i dokker....
Kos er i solen.

måndag 23 februari 2009

Vid en liten fiskehamn......

Idag har jag en bild på den väntande
fiskarhustrun som står och väntar på sin sjöman.
Hon finns i Ålesund.
Det får symbolisera att jag får
lite dålig tid att blogga
framöver en stund.
Men jag kikar in till er någon gång under
veckan för att se vad ni har för er.

Dimman har rullat in och lagt sig över bygden och solen
har gått och lagt sig för dagen.
Temperaturen visar bara på 1,5 minus.
Men jag hoppas det blir fina dagar en
tid framöver ändå.

Nu får jag bara önska er en fin måndagskväll.
Kram på er mina vänner.

söndag 22 februari 2009

Fototriss. Söndag 22 februari 2009.

En ny söndag.
En ny utmaning.
Idag vill Helena att vi ska visa om vi har fel
saker på fel plats.
Här är mina tre bidrag.
Är lite fräck idag.
Så jag klämmer in en bonusbild.
Det blir även det fel sak på fel plats.....

Den första bilden visar två splitter nya pulkor.
De står inne i hallen.
Borde inte de vara ute i snöbacken med glada barn på?


Min andra bild visar en av våra hyllor med musik och dvd filmer.
Men det står även värmeljushållare i den hyllan.
Det om något är väl fel sak på fel plats.
Om det kan lugna något så har jag ALDRIG
tända värmeljus i bokhyllorna så där.

Centrera
Så sista bilden.
Det är den 22 februari idag.
Men kvar på den öppna spisen hänger FORTFARANDE
en del av julkorten som kom till jul
Det är inte bara fel sak på fel plats, det är även fel tid....

Så tar jag mig som sagt friheten och lägger med en bonusbild.
Det är alltså frukt som vi köpte till jul.
Den har legat på det där fruktfatet sen veckan före jul-
Vi har ätit massor av den frukten.
Men nu sista tiden, sen januari har den fått ligga bara för
att jag vill se hur lång tid det ska ta innan den börjar ruttna.
Har inte hänt än....
Så vad gör man sig för tankar om den här
"färska" frukten?

Detta var mina bidrag till här
Vill du se flera felplacerade saker så kika in här.

Så sänder jag ut ett rop om hjälp här.
Jag har ett program som heter Bildförminskaren.
Jag förminskar alla mina bilder innan jag lägger ut dem på bloggen.
Men jag får inte bilderna att se bra ut.
De blir väldigt utdragna på höjden.
Jag har provat mig fram och nu är det
bredd 550 och höjd 600.
Kan någon hjälpa mig så jag får rätt utseende på de bilderna.
Jag håller på att bli galen....
Fast man blir ju ganska lång och smal själv på bild då.....
Tackar på förhand.


lördag 21 februari 2009

En promenad i snö som dalar ner.

Var ute på en promenad igår.
Men min ständiga följeslagare förstås.
Vi skulle gå och möta maken som kom från jobbet.
Vädret var inte det bästa. Men det var gott att gå ialla fall.
Solen finns där uppe.
Visst ser ni den....

Snön ligger vit på taken.....
Jodå, den är där med.
Men så här ser det ut på backen...
Tänk om några månader så grönskar det här.....

Bakom tallen....
Under låvebrua/ uppkörseln till skullen....
Bakom de rörda byggnaderna....
Där är Nuguren.

Erris kännsliga näsa konstaterade att det har gått nått stort djur här...
Stort som en älg eller nått...

Njuter av utsikten.
Det är så vackert...
Det snöade lite när jag gick min promenad.
Men det var skönt att gå så jag
kände inte hur kallt det var...

Så kom maken med bilen.
Erri i bagaget och jag fram.
Så var vi hemma och kunde njuta av en bit hårt bröd,
och en kopp kaffe.
Erri fick brödet, jag tog kaffet.
Bäst så.
Ha nu en fin lördagskväll.
Klems fra meg.

fredag 20 februari 2009

En tur på byen.

Idag vill jag börja med att tacka för alla fina
kommentarer på mitt inlägg om Oskar.
Nu sover han gott och har det bra.
Det känns skönt.
Det som är så underbart är att så många
okända människor vill dela med sig av sin värme.
Det kan jag säga värmer hjärtat väldigt gott.
Tusen tack till er alla.

Vi for till stan häromdagen.
Eller Vinger som de säger här.
Maken skulle på jobb och jag ett möte halv tre.
Men vi höll på att inte komma iväg.
Vi kom till korsningen där vi ska ut på RV20.
Där såg det ut så här.....
Det vara ett vogntåg som kom från Elverum och skulle
över till Sverige.
Bilen är från Tjeckien.
Han missbedömde vägunderlaget och fick släng
på sitt ekipage. Han halkade ner i diket med
bakänden på semitrailern.
Ett av problemen den här föraren hade var att han dels
spärrade hela RV 20.
Det andra var att han skulle svänga
över i fel körriktning. Antaglien för att få
en enklare sväng i det vädret och underlaget.
Men det gick galet...

Han försökte sätta på kätting.
För att få fäste.
Jag ringde polisen för han spärrade hela vägen
så de måste komma ut och ordna upp i trafiken.
De skulle åka på en gång....

Kön växte sig lång, på riksvägen.
Hur den såg ut på andra sidan av vogntåget
som stog tvärsöver vägen vet jag inte..
Idag såg jag i våran lokaltidning att han fick på
en kätting så han kom sig av vägen och
kunde fortsätta.
Men han kom inte så långt.
Vid en plats som heter Åfladammen var
det nytt stopp. Ny kätting på. Men han fick ge upp.
Polisen fick hjälpa honom att vända hela ekipaget.
Han kom sig ut på riksvägen och kunde fortsätta mot Sverige.
Det överstiger mitt förnuft varför de måste pröva sig
på småvägarna under den här årstiden?
Speciellt när de inte är utrustade för att köra på
våra vintervägar här uppe.
Jag hoppas han kom sig tryggt fram, vart han än skulle...

Efter att maken släppte av mig så gick jag sakta ner mot centrum.
Kom ner till Sundehjörnet.
Där har vi den fina rondellen med soluret.
Man kan inte se det här, för det var ingen sol...

Här nere ligger det en butik som säljer allt inom textil. Handdukar,
lakan, gardiner och mycket annat fint.
Men inga köksstolsdynor....

Inne på Hansen & Dysvik ser det ut så här...
De har massor av fint annars.

Så jag tänkte jag går in på Skeidar.
Där borde de ha stolsdynor.
Men inte.
De hade sånt här.....

Sånt här.....

Sådana fina tallrikar i massor....
Men inga dynor som sagt...
Jag gick därifrån.
Vandra mot Mega bygget.

Inne på Glommengata såg det ut så här.
Snö, snökanter och ganska halt...
Borta vid den gula husgaveln
ligger resebyrån där vi bokade våran semesterresa.
Vi drar i oktober....

Här säljer de fastelavensris.
Det är fastlagssöndagen på söndag.
Då ska man ha ris här.
Med fjädrar och allt.
Till skillnad mot Sverige där vi har det till påsk.
Lite olika traditioner.

För att fördriva tiden tog jag en sväng in på Nilles.
Där finns det mesta.
Till en billig penning.
Här är det massor av färgglatt garn.
Men de har porslin, leksaker, godis och toapapper
och ja, nästan allt utom livsmedel.

Här är uteserveringen till fiket inne på gågata där
jag brukar fika.
Satt med en kaffe latte och kosade mig efter möttet.
Jag väntade på maken.
Dröjer nog ett tag tills man kan sitta ute.

Utanför där så såg jag nått i snön som gjorde mig nyfiken...
Vad var det?

Jag gick lite närmare....
Så såg jag vad det var.
Det var huvudet på den lilla flickan som sitter
i den lilla bassängen om sommaren.
Med vatten som porlar och allt.
Nu var det inte mycket vatten i bassängen då...
Stackarn, helt dränkt i snö...
Trösten är väl att hon inte frös...
Men kommer det mycket mera snö så kvävs hon nog...

Till slut såg jag mot tågstationen.
Tåget från Stockholm stog inne...

Det var dagens lilla skörd.
Det snöar friskt. Men jag var ute och gick en helt timme
tidigare i dag.
Det var så skönt.
Hade med mig sällskapsdamen då...

Nu önskar jag er en fin fredag.
Dax för en fika och nybakad sockerkaka...
Kram på er.

torsdag 19 februari 2009

SORG

TILL OSKAR.
En mycket speciell
herreman på fyra tassar.

Du kom till oss för 18 år sen.
Jag glömmer det aldrig.
Kära syster och svåger skulle köpa
en bil. En gul SAAB.
När de som sålde bilden kom, hade de med sig
lite mer än det som skulle levereras.
Ett grått litet nystan som satt i bilen
och såg helt förvirrad ut.
Det var Oskar.
Du kom till en familj med barn och andra katter.
Mötet med Pyret var inte det roligaste.
Du fick en snyting och morr och fräs.
Men det gick bra till slut.

Du växte och blev större.
Barnen som inte var så stora lekte med dig.
Hur många gånger du fick på dig dockkläder och
blev lagd i dockvagnen och körd runt gården
där ute på landet vet jag inte.
Men du var det snällaste man kunde tänka sig.
Du fann dig i allt utan att protestera.
Här ligger du i soffan och gosar dig med Lotus.
Syster med familj bodde på landet så du
gick ut och in som du ville.
När du ville ut satte du dig på fönsterbrädan,
reste dig upp och krafsade på rutan.
Då visste vi att det var dags för dig att ta din runda.
Här tvättar du och passar på en av alla valpar.
Det är ett fasligt sjå att vara barnvakt...
Tvätt och lek så ska dom dessutom sova....

Jag var ofta ute på besök och hade med mig mina hundar.
Stina och Jesse.
Den första en nyfiken liten dam och den andre en ganska rund
Cocker spaniel i sina bästa år.
Det fungerade utmärkt.
Ni umgicks civiliserat
Gick vi ut i skogen med hundarna så kom du med.
Men du slapp koppel.
Du gick så snällt med oss utan. Vi var ett roligt följe där vi gick.
Först vi med barnen.
Hundarna i koppel.
Så kom du och Pyret.
Här sitter du i somras och funderar på vad det är för nått
som piper och luktar på filten.
Men man behövde aldrig vara orolig för att du skulle
finna på nått galet.
Du var snäll mot de var som mindre.
Alltid.

Det blev några flyttar.
När ni flyttade till riktiga landet så fick du en kaxig hund till granne.
Han försökte styra över gårdens alla djur.
Men du blev liksom cheften över alla chefer.
Du satte dig i respekt.
Det kom en minigris till gården.
Det kom en till.
Det kom höns. Du var lika snäll mot dom.
Det kom får. De var nyfikna på dig.
Du lät dom undersöka vad du var för en filur.
Du var ju kungen på gården.
Här blir du undersökt av en liten valp.
Mamma till valparna sitter nere i hörnet
och håller kollen.
Man ser lite av ena örat.
Hon visste att hon kunde lita på dig.

Åren gick och barnen började skolan.
Det blev mindre åka vagn med dockkläder på.
Men du var alltid med på nått vis.
Du var den mest nyfikna katt jag visste.
Kommer ihåg en episod.
Äldsta dottern kom från skolan och skulle värma mat i mikron.
Det hade hon gjort många gånger förr.
Men just idag gick det inte så bra.
Så här gick konversationen mellan dotter i köket och mamma i vardagsrummet.
"Mamma, jag kan inte värma maten i mikron"
"Det kan du väl säger mamman, det har du gjort förr."
"Nej ropar dottern. Jag kan inte!"
"Mamma säger lite småirriterad, du öppnar luckan,
ställer in tallriken och så stänger du luckan. För att sen
trycka på startknappen!"
Dottern svarar igen.
"Men mamma det går inte!"
Mamma undrar lite surt varför hon inte kan just idag.
Jo säger dottern "Oskar ligger i mikron...."
Han har alltså passat på att lägga sig i mikron
medans dottern öppnat luckan och vänt sig om för
att ta tallriken.
Det var Oskar i ett nötskal det.
Här är det en liten tass som söker kontakt med Oskar där han sitter.
Även om de var jobbiga di däringa småbarnen så satt du kvar.
Trogen, tålmodig och lika snäll som alltid.

Du skulle vara en klippa på att fånga möss trodde vi.
Jodå fånga dom gjorde du.
Men du tog med dom hem.
Släppte dom lösa.
En gång under köksbordet när vi satt och åt.
Musen sprang iväg, vi drog upp fötterna, och väntade på att jakten skulle börja.
Men du, du satte dig bara ner och tittade intresserad på
hela kalabaliken.
Du hade gjort ditt tyckte du. Nu var det vårat jobb kvar.
Tack och lov för Pyret säger jag bara.
Hon avslutade det du börjat.
Här är den annan av valparna som gärna sökte lite trygghet
hos dig.
Du fann dig alltid i valparna hyss.
Men jag undrar vad du tänker.....

En annan gång kom du i vardagsrummet med en liten
stackars mus i munnen.
Släppte den på mattan. Satte dig sen och tvättade tassarna.
Den stackars lilla musen sprang för allt vad den var värd.
Full fart mot högtalarna som stod på golvet.
Vi försökte få ut den därifrån. Vi skakade
på högtalarna, hjälpte inte...
Svåger och maken spelade hårdrock för full guffe på stereon
för att skrämma ut musen på så sätt.
Funkade inte.
Vi gjorde allt för att få ut den.
Du tittade roat på oss, så vände du och gick.
Det var som du sa att "mitt jobb är klart, nu får ni göra resten".
Vi gav upp.
Än en gång kom Pyret till din hjälp.
Musen vandrade vidare någon gång under natten.
Du och jag kompis....
Ja, du och jag polarn....

Så blev det dags att flytta till stan.
Du hamnade i ett radhusområde.
Ett nytt kungarike att erövra.
Det gick smidigt.
Du gick ut och in även där, men höll dig mest på
eran lilla gård som hörde till radhuset.
Men ryktet om den snälle Oskar spred sig bland både
barn och andra katter.
Du blev fosterpappa åt en liten kattherre som bestämt
sig för att flytta in hos er.
Du sa till matte att var lugn du...
"Jag ska lära honom allt jag kan"
Det gjorde du.
Hur man ligger bekvämast i soffan.
Vart maten stod.
Hur man får mest kos.
Ja allt...
Man undrar hur man leker med det här benet.....

Åren gick.
Du blev en äldre grånad herreman.
Fortfarande lika snäll.
Klagade aldrig.
Så blev du plötsligt sjuk för några veckor sen.
Hörseln var nästan borta.
Så blev dina ögon svarta.
Du blev blind.
Det gick fort.
Du fick problem att finna din kattlåda.
Ditt liv började gå mot slutet.
Hmm, går kanske att nafsa lite i då....

Centrera
Du blev tvungen att få hjälp med att hitta din låda.
Finna din mat, och hjälp med att gå ut.
Du orkade inte gå.
Du var helt plötsligt så hjälplös så det gjorde ont att se.
Men syster var där. Hon hjälpte dig när du ropade på henne.
När hon pratade med mig för några dagar sen var hon ledsen.
Vi satt och grät tillsammans. Vi ville inte mista dig.
Så säger hon plötsligt att vet du, en sak är han jättebra på än...
Vad är det, säger jag.
Jo, han kan fortfarande sitta och tigga när vi äter räkor...
Mitt i all sorg så gav du oss ännu ett skratt.
Men sådan är var du Oskar.
Du gav av dig själv till alla som kom i din närhet.
Det här blev ditt sista kungarike Oskar.
Du var en kung. Till och med namnet säger det.

Idag tar din vandring slut.
Idag sluts dina ögon för alltid.
Familjen ska till veterinären för att hjälpa dig.
Du ska slippa lida mera nu.
Det är vi skyldiga dig.
Att ge dig den hjälpen.
Du som har gett oss så mycket glädje
genom 18 år.
Det är ett långt liv för en katt.
En katt som en gång kom in i vårt liv.
Tack vare en gul SAAB.

Nu får du snart möta Pyret igen.
Stina och Jesse väntar på dig med.
Du lämnar oss här nere för att få ett nytt liv i djurhimmlen.
Oskar.
Vila i frid.
Du är djupt saknad.
Dina tassavtryck finns i våra hjärtan för alltid.

Det här är nog det absolut svåraste jag skrivit någon gång.
Jag ser knappt tangentbordet.
Mina tårar trillar.
Jag tänker på min syster och familjen och vad de just nu går igenom.
Men Oskar får det bra nu.
Han slipper lida mera.
Skulle önska jag kunde vara med er idag.
Men vi är med er.
I tankarna...
Jag ringer ikväll.
Kramen älskde syster...


Bakgrund.

Related Posts with Thumbnails