måndag 3 november 2008

Host, nys och snörvel......


Men tre härliga utmärkelser som värmer gott
när man huttrar och nyser.
Då är det skönt att man sitter inne och myser.

Den vackra statyetten jag fått av två.
Den ena är Hugan och den andra är Cia.

Bägge hade så mycket snällt att om mig sia.
Sitter här och rodnar och blir alldeles skär.
Skulle vilja de bägge vore här.



Detta hjärta fick jag av en tredje snärta.
Hennes blogg handlar om hus, fast jag tror hon
är ganska full av bus.
Vackra bilder på engelska trädgårdar.
Trädgårdsbelysning och trappbestyr.
Jag blir alldeles yr.


Att man vänner finner i världen,
bara genom att trycka på knappar.
Det är så konstigt att man nästan inte fattar.
Säger nu tack, tusen gånger.
Tänker inte sjunga några sånger.
Är usel på att rimma.
Hoppas inte ni tröttnat och svimma......

Damen med vingar sänder jag vidare till dessa sju.
Hoppas ni vill ta emot henne nu.
Den första är Cattis.
Hon är värd en uppmärksamhet just nu.
Saknar dig vid köksbordet.
Så kommer Vinnarhästen.
Hon är ett säkert kort när det gäller.
Nästa i raden blir Vivan.
Hon lockar med en salig blandning hos sig.
Värd ett besök.
Så kommer vi till Vero.
En reko tjej med många järn i elden.
Eller ska man säga som designer.
Näste man ut är Mossfolk.
Som med Lurvig förgyller min och Erris dag.
Näst siste ut blir Monkan.
Där finner jag massor av fina bilder
att vila ögonen på.
Så kommer vi till den siste.
Det blir Susanne.
Som kämpar med snickare som inte kommer. Avlopp som frusit
och som trots det bjuder på nybakat när man kommer.

Ni är värda den här allihopa.

Så är det hjärtat. Det fina hjärtat som klappar för er alla.
Den första där blir Annette.
Jag sänder det till dig så du ska orka
veckans arbete. Vi tänker på dig här.
Kramen på dig.
Så blåser jag det vidare till Ejmis.
En tjej med ett hjärta som klappar för djuren.
Vinden tar med sig hjärtat ytterligare en bit.
Nu stannar det hos Inger Maryissa.
Det är en jättemysig tjej med en härlig blogg.
Hon bjuder på vackra dikter och bilder.
Så snurrar det vidare genom luften.
Landar på fönsterbrädan hos Maria.
Även där finner man många vackra dikter och bilder.
Sist men inte minst så har hon min favoritkatt.
Nu tar vinden tag i det igen. Det virvlar och far en stund.
Så landar det till slut hos tjejen på torpet.
Lisa, du får det här hjärtat för dina vackra bilder du målar.
För att du lät mig få kopiera ett par av dom.
Det satt jag pris på.

Det här med utmärkelser är inte lätt.
Skulle önska att jag kunde dela ut de till er alla.
Ni betyder massor för mig och det är så gott att
veta att ni finns där ute.
Bara ett tryck på tangentbordet så finner jag er.
Gla i dåkker.


Vi fick ju snö häromdagen.
Så här vackert var det på spirean när jag kom ut.
Ser nästan ut som den blommar igen.
klickbara bilder som vanligt.

Man kände en mysstämning när man såg ut genom
fönstret och såg att det snöade.
Ja, tills man kom på att man inte hade vinterdäck
på bilen förstås.
Men vi skulle ingenstans så det gick bra.

När jag gick till brevlådan såg jag de snöklädda tujabuskarna mot sjön.
Visst är det vackert med snö ialla fall.....

Dagen efter var det vita borta.
Passade bra.
Efter att bilen fått vinterskor så for vi in till Kongsvinger.
Skulle handla lite.

Tog en annan väg hem.
Cattis måste ju få se lite när hon är här.

Vingersjön...

Den låg där så tom, grå och ruggig.
Här gick det faktiskt kor på bete i somras.

Men nu fanns det inte ens en fågel på sjön.
Korna är säkert inne nu.

Långt därborta, bakom horisonten ligger Sverige.
Så nära fast ända så långt borta....


Så kom dagen för avresan hem för vårt besök.
Vi vaknade till det här ljuset.

Det var kallt ute. Solen var på väg upp och diset var tjockt.
Har inte manipulerat bilden alls. Det såg ut så.

Vi skulle bara få tag i unga fröken hund som inte
alls ville komma innan vi åkte in till Kongsvinger.

Inne på stationen var det en del folk som väntade.
Nu började diset försvinna, men man ser det över Glomma vid bron.
Under där kommer tåget snart.

Här står resenärerna och väntar.
Unga fröken hund har fått en kissrunda innan.
Unga fröken L småfryser där hon står.
Det var ganska kyligt.
Så kom då tåget och de gick ombord.
Tåget försvann bort.
Kvar stog vi, men en känsla av tomhet.
Vad gör vi nu då?
Hemma var det tyst och tomt.
Men vi ses nog snart igen.

Vi var som sagt på Rema 1000 och handlade lite.
Där dök den här galningen upp....

Troligtvis efter att ha sett detta i kyldisken.
Det Paula, är pinnekjött.
Man ångkokar det och så äter man det. INTE.
Det är lamm eller fårkött.

Nu säger jag tack för mig.
Ska prata lite med maken som egentligen borde sova.
Han är tillbaka på posten igen.
Kör sitt första pass inatt.
De ringde vid halv två tiden idag.
Så nu är vi igång igen.
Ha det så gott nu.
Huttetu på er.

Bakgrund.

Related Posts with Thumbnails