onsdag 31 augusti 2011

Jag vill inte köra på dig........


Det här inlägget har jag fått låna av en bloggvän
här i Norge. Har översatt det till svenska.
Man får sig en riktigt tankeställare när man läst
det här. Sitter med en konstig känsla i magen....
Så snälla, ta fram reflexer, västar och allt vad ni har.
Sätt på dem på er, barnen, hunden, hästen, vagnen, väskan 
ja allt ni har..
 (Lånat på nätet, såg att den kom från Plogflickan)
 
 För jag har märkt att vuxna tror de syns i mörker.
De klär sina barn i västar, det hänger reflexer överallt 
på telningen, men på sig själv??
Inte en reflex!
Ni ÄR inte synliga.
Vad får er att tro det?
Så använd reflex, läs det här och

föreställ att det verkligen är er det handlar om.
Tusen, tusen takk Tove for at eg får låne dette.
Det er så viktigt.
Ta gärna en tur till Toves blogg.... 

Det här inlägget skriver jag för att komma
med ursäkten på förhand.
För efter att jag har kört på dig kommer
jag att skylla det hela på dig!
Överbevisa mig själv, dig och alla andra om 
att allt är ditt fel!

Jag kommer att komma körande med min bil, en 
tidig morgon på väg till jobb, eller på väg hem efter
en dag med undervisning och möten.
Jag håller precis fartgränsen och pratar inte i mobilen,
det är viktigt att ha full fokus på vägarna när
det är mörka och våta!
Precis aningen för sent upptäcker jag dig.
Min bil är stor och tung och kör rätt på dig!
Ett högt dunk fyller bilen, huvudet och mina tankar.
Ringer 113 och försöker komma ihåg 
förstehjälpskursen jag var med på för 20 år sen.
Undrar om du har barn? Sitter de hemma och undrar
varför mamma eller pappa inte kommer
hem från jobbet snart? 

Illamående oro fyller mig, i det jag går ut av bilen,
rädd för synen som snart ska möta mig.














 Jag kan se att du ligger i en förvriden ställning 
på övergångsstället...
Jag har kört på en person på ett övergångsställ...
Jag, den ansvarliga föraren med full fokus på vägen 
och trafikbilden, har kört på en människa!
Väskan ligger slängd flera meter bort. Jag böjer mig ned till
personen samtidigt som jag försöker identifiera något
av innehållet i väskan.
Tänk om jag ser en napp, en liten leksak eller små babystrumpor, sånt som föräldrar drar med sig.
Ögonen är blinda av tårar, ilska och raseri, jag ser ingenting!
Menar att jag kommer ihåg att man ska leta efter pulsen...
Famlar med kalla och skälvande händer.
Du har på dig så mycket kläder. Det är inte
möjligt att hitta en öppning för att
leta efter de livsgivande slagen....

Folk strömmar till.
Ser förebrående på mig och undrar på vad som hänt, om 
jag har ringt ambulans.
Tror jag har gjort det...
Vet ingenting säkert längre.
Bara att jag kört på en människa.

En dam med tillgjort lugn stämma tar mig
till sidan och pratar med mig som om jag vore ett barn.
"Jag såg ingenting" är det enda jag klarar att säga...
Alla de andra orden jag vet att jag borde säga
sitter fast i halsen.

Sirener bryter stillheten, det gula ljuset
lyser upp hela vägen.
Proffesionella händer tar hand om mig och frågar
svåra frågor. 
"Jag såg ingenting" De tjatar mera och lägger en varm
filt över mig. 
Har någon sett en napp?
Känner att förnuftet kommer tillbaka, tankarna
klarnar. Jag förklarar mig till polisen och
lägger all skuld på dig!
Jag körde på dig, du överlevde- och jag 
skyller allt på dig.
Jag förstår  inget av det polisen säger.
"Du måste följa med oss" säger de.
De säger att vi måste prata om det som hänt.
Men jag vet inte vad som har hänt!
"Inte tänk på det mera nu" säger de.
Och medans jag sätter mig i polisbilen
tänker jag bara på att det här var inte
bara mitt fel.
Det kunde ha undvikits.
Det här skulle jag inte vara med om.
Käre man eller kvinna: jag kommer snart till att
köra på dig.
Det kommer vara synd om dig. Du måste själv ta
på dig lite av skulden. Hoppas det kommer gå bra med dig och att du inte har barn.
Om du skulle läsa inlägget mitt i kväll, innan du lägger dig, eller
i morgon bitti innan du kör till jobbet så kan
du kanske undvika att jag kör på dig.
Så jag slipper förklara mig för polisen och säga
"Jag såg ingenting".

Du är någons mor, far, pojkvän,flickvän, granne, 

 kollega och bästevän.
Jag vill INTE köra på dig, men om
du fortsätter gå längst mörka vägar 
och gå över övergångsställen
utan reflex, kan jag inte lova nått.
Nu är du varnad!
Använd förståndet!
Använd reflex!
Någon är glad i dig!



Takk atter en gang Tove for denne. 
Vi har ingen å miste....



Bakgrund.

Related Posts with Thumbnails