tisdag 13 januari 2009

Vem fanken har kommit på ideèn....

....med att ha myntlådan på
kundvagnen just där?
Jo jag satt igår kväll och funderade på det
här med kundvagnar i våra butiker.
Funderade på varför jag alltid efter en
handletur får ont i högra bröstet.
Nu vet jag svaret...
Det är många faktorer som spelar in...

För det första min längd.
Jag är en lagom tjock kvinna i mina bästa år.
Har en höjd över havet på 157 cm.
De flesta kundvagnar är STORA och DJUPA.
Det betyder att jag med mina korta armar
INTE når ner i botten på kundvagnen.
Botten under sätet där man ska placera
ännu mindre människor än mig.
Jag är för kort helt enkelt.
De som konstruerar kundvagnar, har de egentligen
varit ute och tittat hur vi kvinnor är byggda?
Det är nog väldans få av oss som är över 185
skulle jag tro.
Maken är 183 cm och han når ner...

Sen har vi kvinnor en annan sak som
kan ställa till besvär för oss.
Nämligen tuttar eller pupper som
man säger på norska.
De sitter på framsidan.
När man klättrar ner i vagnen för att
plocka upp det som ligger där
är dom helt enkelt i vägen.


Ska man behöva ta med sig en liten pall att stå på
för att nå ner i botten på den stoooora, djuuupa vagnen?

Så har vi nästa sak jag funderat på
när det gäller kundvagnarna.
Den där förbenade lilla duppeditten
där man ska stoppa i en femma eller tia.
Efter ett evinnerligt letade efter mynt så får man
äntligen ut sin vagn ur kundvagns stallet.
Då får man börja shoppingturen med att
städa den först.
Gamla kvitton, handlelistor, kartonger, tomburkar,
halvätna bullar som barnen
de vuxna har med sig placerat i vagnen där
man ska lägga det man vill ha med sig hem.
Där har ungarna suttit, stått, hoppat och kladdat
med sina smutsiga stövlar eller skor.
Kletat med glass och läsk och annat som ska in
genom matluckan.
Just där, där man ska lägga sina grönsaker
i lösvikt, sitt bröd i lösvikt och annat som
inte ligger i förpackningar.
Man undrar lite....

Så ska man börja handla...
Man plockar i sina varor.
Kör sin lastbil till kundvagn genom butiken.
Jag ska erkänna att jag känner mig som Tummelisa
när jag skjuter min mastodontvagn fram
genom gatorna i butiken.
Så tar det stopp!
Bråstopp!
Jag biter mig i tungan för att inte skrika
högt av smärta.
När det tar stopp så dunkar
min högra tutte in i den där myntduppeditten.
För den sitter så lägligt
placerad på handtaget.
Precis i brösthöjd på mig.
Och säkert tiotusentals andra kvinnor som
oxå är ute och ska handla lite mjölk och bröd.
Ännu värre är det i butiker där man har
självscanning.
För där sitter hållaren för scanningapparaten
i brösthöjd, precis vid vänstertutten....

Hur och vem har kommit på att de måste sitta just där?
Nästa gång jag är i en butik med de där stora
vagnarna, så ska jag fråga om
det följer med stege och tuttsuspensoar...

Bakgrund.

Related Posts with Thumbnails