tisdag 30 juni 2009

En solskinnsdag......

En solskensdag tog vi oss en tur i skogen.
Det var varmt och skönt ute.
Fika och vatten var nedpackat i ryggsäcken.
Det första jag såg nere på backen var den
här fjädern som låg
snyggt bredvid en smultronblomma.
Undrar vad det är för fågel
som mist den vackra fjäderpennan?
Vi kom upp till Rytjern och det var
så vackert där.
Näckrosorna börjar komma upp.
Men det är inga blomknoppar i sikte ännu.
Björkstammen har legat här i några år.
Det är lika vackert varje gång man ser den.
Den kommer näckrosor runt den i år med.
Längtar efter att få se vackra blommorna.
Frestelsen att bada var stor.
Men det går inte från land här.
Botten består av dy och lera
så man sjunker fort ner
och blir sittandes där.
Efter drickapaus för oss alla fyra så
gick vi vidare mot nästa mål.
Det var skönt i skogen trots värmen.
Det tyckte flugorna och bromsarna med.
Men det var bara att bryta av en
ormbunke och vifta för livet.
Så kom vi fram till Galtebu.
Det är en annan gapahuk för oss som
vandrar i skogen här.
Inne i gapahuken finns allt man kan önska
sig efter en vandring i skogen.
Man behöver inte ens ha med sig kaffe själv.
Nästa gång ska jag ta med mig lite
och lägga i lådan.
Det är den som syns till höger på bilden.
Här visade termometern på 30 plusgrader.
Nog har vi sommar alltid....
Vi tog en matrast här.
Smörgås och kaffe.
Samt vatten.
Vatten i mängder till både tvåbent
och den fyrbenta.
Det var skönt att sätta
sig ner och slappa en stund.
Vi hade nog stannat längre,
men det var för mycket flugor och
bromsar/klegg som irriterade.
Inte ens Erri gillade de just där och då....
Men innan vi gick så fick vi syn på
den här svampen. Den fanns inte sist
vi var på besök här.
När man kikade in såg man de här tre figurerna.
Det var pappa trollet, sonen och mammatrollet.
Trevligt med nya grannar tycker jag.












Så tog vi oss en sista slurk med vatten innan
vi gick därifrån och styrde stegen hemåt
Vi kom till ett gammalt torp.
Det är tomt och nästan borta helt.
Men man ser några spår av det iallafall.
Den här stengärdesgården är ett av de
många vackra spår efter de som
en gång bodde och levde här.
Vi fortsätter på vägen hem.
Går över den skralltiga bron som består av
störar som ligger tätt bredvid varandra.
Det knakar betänkligt i dom
när jag försiktigt kliver på dom.
Här doftar det fuktig skog.
Det växer mjuk mossa och massor av
blåbärsris här.
Här dyker även en av de tre tjärnarna upp.
Om jag inte tar fel är det Söndre Rytjern.
Där vi brukar stanna är Midtre Rytjern.
Så finns det Norde Rytjern med.
Där har vi inte varit. Ska se om
vi finner en stig ner dit.
Med reservation för stavning.
Det är så vackert att vandra runt här.
Det är synd bara att man gör det så
allt för sällan bara.
Hemma blev det en stunds avkoppling,
en dusch och så en fika.
Så började vi laga mat.
Hemmagjorda köttbullar, sås och potatis.
Men hemmagjord (nästan) lingonsylt till.
Det smakade så gott.

På kvällen satt vi länge ute på verandan
och njöt av den varma luften.
Maken och jag delade på en flaska vin.
Guddottern fick äta
sin kvällsmat med Nugatti.
Det är något av det bästa hon vet.
Så när man ska plocka in så sticker
man smörkniven djupt ner i burken,
så det fastnar riktigt mycket gunatti
på smörkniven. Då kan man nämligen
slicka av den som en glass....
(japp Cin, där sitter med sina
nya fina shorts.)
Igår (måndag) så åkte vi på biltur.
Vi följde med maken, Rattande Lastbilen.
(Där har du det Coolbettan)
Vi gick in på IKEA medans han jobbade.
Skulle ha med en karl hem som heter Billy Blå.
Men det var inte så enkelt.
Så vi får återvända nästa vecka.
Hoppas han finns hemma då...
På hemvägen åkte vi över Funnefossen.
Det var en fin kväll.
Här ser man Glomma vid forsen.
Det är en kraftstation.
Vi passerade gula rapsfält
som gjorde sig mot den blå himlen
Jag älskar de här gula haven av raps....
Så var vi äntligen klara för dagen.
Ser ni guddottern?
Hon syns där högt uppe i förarhytten
på lastbilen.
När lastbilen var tömd så
for vi iväg till kvällens höjdpunkt.
Nämligen hit...
Det var nästan tomt så här dags.
Det satt några där med kastspön.
Tjejen kastade sig i vattnet.
Det var kallt ropade hon.
Men jag tror det var skönt.
Hon badade en kort stund.
Sen kände jag att det började bli
trångt för oss på den här stranden.
Det var vi tre och de som fiskade.
Samt miljontals mygg.
De kastade sig över oss som de blodtörstiga
bestar de är. De sög sig fast och jag
ropade på henne att nu får vi åka hem
innan vi blir helt tappade på blod.
Motvilligt klev hon upp.
Inne i bilen såg jag ner på mina bara
fötter och fick en smärre chock.
Bara var de inte längre utan svarta!
Svarta av blodtörstiga mygg.
Ju fler jag sopade av mig,
desto fler kom det in.
Till slut stängde jag bildörren.
Så satt vi tre stycken i bilen som
slog, viftade, blåste och klappade i händerna
åt dessa fantastiska skapningar.
Tror vi dessarmerade myggarmèn med några
hundra individer innan vi körde hemåt
Klockan var 21.30 när vi lämnade
den här vackra platsen för kvällen
och begav oss hemåt
Idag skiner solen med.
Men himlen är inte helt blå.
Det är lite moln där uppe.
Det blåser en liten bris och det är
skönt att vistas på verandan.
Temperaturen visar nästan samma antal
grader som igår.
Just nu när klockan är 19:00
Så är det 27 grader varmt ute.
Det blir nog ännu en natt med
bordsfläkten på.

Hoppas ni har det gott där ni befinner er.
Det har vi, där vi är...
Hoppas ni har tid att lyssna på sommarsången nummer 1
för mig och många andra här i nabolandet.
Det är en grupp som heter Postgirobygget som sjunger
en låt som heter
En solskinnsdag.
Jag ska lyssna igen och sjunga med...
Den låten är sommar för mig.

söndag 28 juni 2009

Spegelbilder och solglitter.

Det är aktivitet här hemma nu.
På kvällarna är det precis
lagom temperatur att vara ute i.
Det är så varmt på dagtid att
man inte orkar företa sig något speciellt.
Gräset är mjukt att leka i.
Man kan hjula runt hur mycket man vill....
Man kan vattna stenarna.
Lilla E får lite hjälp av maken
att manövrera den tunga vattenkannan.
Igår for vi ned till Glomma för att ta premiärdoppet.
Det glittrade inbjudande i lagom kalla vattnet.
Här är guddottern och stora E
ute på fiskejakt. Lilla E deltog
han med, men han var inte stilla
länge nog för att hinna fastna på bild.
Glomma är ju en älv som innehåller
mycket strömmar.
Så man får inte simma för långt ut.
Här är det ganska grunt, men bara någon meter ut
är blir det djupare och strömt.
Den unga damen simmade längst med strandkanten
och det såg så skönt ut...
Man fick lust att hoppa i själv.
Men det får vänta några dagar.
Här spanar man in abborrar.
Plötsligt hojtar damen till...
"Något rörde vid mitt ena ben"
ropar hon.
Säkert en gädda som ville ha sig
en smakbit på en god stortå....
Just här är det en härlig sandstrand.
Man står i vattnet och känner hur tårna
försvinner ner i den varma sanden,
medans vattnet kluckar runt vaderna.
Det var lagom varmt för att få
en möjlighet att kyla ner sig.
Att gå i den glödheta sanden först,
för att sen få doppa fötterna i vattnet
är en så härlig känsla.
Simma lugnt.....
Det glittrar så man nästan fick ont i ögonen.
Hemma igen efter middagen var det dags
för en stunds freesbekast.
Titta noga vid den första stolpen på
ladubron/låvebrua så ser ni den gröna freesbeen....
Efter lite mys med en fika och glass, och
ett glas vitt vin för oss så kallade vuxna
ville jag gå ner till sjön.
Tog på mig skor och
hängde kameran runt halsen och gick.
Maken satt och slappade med en bok.
Guddottern spelade dator.
Det var helt vindstilla.
Fick gå genom åkern ner.
Men gick i traktorspåren ner
så det gick bra.
Tänk att isen låg här för bara några månader sen...
Stenarna var soltorkade efter en
lång het dag med brännande sol.
Myggen svirrade runt mig,
och nere på
vattenytan spred sig ringarna efter
fisken i sjön som var uppe och fick sig
ett riktigt skrovmål på
de som vågade landa på vattenytan...
Grön vass speglar sig i den blanka vattenytan.
Jag kan inte låta bli att ta sådana
spegelbilder av sjön.
Det är så vackert....
Här är det inte Uppland som står i lågor,
utan en tall som jag såg.
Mitt i allt det gröna
stod den och lös.
Solen hade nog fattat tycke för den speciellt.
Avslutar med en bild på en dam som
har det lite jobbigt nu för tiden.
Först värmen då.
Med den tjocka pälsen är det inte skönt
att vara hund om sommaren.
Sen har vi den lille ligisten som inte
kan låta bli att busa och bråka med henne.
Klart man blir trött då.
Men jag hade lagt mig på gräsmattan för
att se på de två som kastade freesbee,
då kom hon och lade sig bredvid.
Det är mitt gohjärta det här...
Nu ska jag ha en kopp kaffe.
Solen har gått upp för länge sen.
Det blir en ny härlig sommardag.
Får se vad vi finner på idag.
Ha nu en alldeles fabelaktig
varm och skön söndag.

onsdag 24 juni 2009

Sommar, sommar och sol....

Men det började med regn på midsommarafton.....
Himlen blev svart.
Det mullrade i horisonten.
Så öppnades himmelens portar.
Det gick inte att vara ute.
Jag öppnade dörren ut på verandan.
Det räckte....
Det regnade så mycket så det hann inte
rinna undan på verandan.
Det plaskade bra när man stod där och såg.
Tidig morgon midsommardagen.
Jag såg ner på sjön och fick se en ängel.
Hon flöt på vattenytan.
Så vit och fin.
Änglar finns, fast dom är små.
Det är sällan dom syns.
Jag tror dom bor i Vilhelmina....
Sent på kvällen var jag ute
och gick en runda.
Hamnade i skogen av vitklöver.
Doften av vitklöver är
en sommardoft.
Så är de vackra att se på med.
Prästkragarna stod och nickade till
mig i solljuset en kväll.
De växer vid stabburet och det är ena
hörnstolpen på det som syns på bilden.
Igår på midsommarafton (23 juni alltså)så
var det ett strålande väder.
Vi satt ute hela kvällen
och mös med kaffe, glass och kakor.
Hela våran lilla veranda var full
av glada barn och vuxna.
Så kom grannfrun springande
och var helt förtvivlad.
Har du ljud på svensk tv ropade hon.
Det är ju Allsång på Skansen.
Så då satt vi här och såg på tv.
För det kan man inte missa.
Det var lite vågor på sjön
när man såg ner mellan träden.
Men det gjorde inte så mycket.
För det var en härlig dag.
Vi fick besök nämligen.
Min älskade guddotter hade
plötsligt bestämt sig för att
hon ville till Norge.
Så det var bara att komma det.
Hon skulle ta tåget ensam för
första gången från Stockholm till Kongsvinger.
Självklart så strulade det då
hon skulle premiär åka ensam.
Vi ringde henne och frågade hur det gick.
Då stod hon på perrongen i Arvika.
Där slutade tågresan plötsligt.
Det gick inte att köra tåget vidare.
Det var solkurvor på spåret.
Så det skulle bli buss sista biten.
Det var en lång väntan på bussen.
De stod där och väntade i nästan 2 timmar innan
de kom bussar.
Men guddottern är tuff böna.
Enbart 9 år och på resefot ensam fixade
hon biffen. Hon fick hjälp av snälla
medpassagerare till att ringa, för
hennes mobil gick inte att ringa ut på.
Vi ringde henne.
Så plötsligt hade hon klarat av
att låsa upp sin telefon själv.
Hon fick choklad och en läsk av en annan
snäll medpassagerare som var med samma
buss som henne.
Så man behöver inte vara orolig när man
släpper ut den här damen i den
stora vida världen.
Om någon av medpassagerarna mot
förmodan skulle läsa min blogg
vill jag tacka er alla för den
hjälp hon fick av er.
Tänk om det fanns flera som ni.
Då skulle världen vara tryggare för
våra små arvtagare.
Här står guddottern i köket
i morse.
Nu får vi rå om henne i 14 dagar.
Vi skulle äta ute när hon kom
med tåget. Men allt blev
ju omkastat och försenat.
Vi hamnade på Kongsvinger enda
kinaresturang.
Där serverar de så god mat
så jag skulle kunna
äta där varje dag.
Kommer ni till Kongsvinger
kan jag rekommendera ett besök där.
Maken åt något som hette Mixed grill.
Det kom in på det här fatet.
Det sattes på bordet med orden
"AKTA, ta inte på det, för det är varmt"
Det bubblade i formen.
Gott var det med sa maken.
Jag åt något som hette Yin och Yang.
Det var biff i sås och inbakad kyckling
i sötsur sås. Det var så gott....
Den unga damen valde kyckling och pommes frites.
Mätta och belåtna for hem till slut.
Efter Allsången så såg guddottern
och jag Morden i Midsomer.
Det var spännande.
Vi kommer nog ha några sådana kvällar till
när hon är här.
Måste samtidigt få säga att jag skulle
gärna haft hennes mor och syskon här med nu.
Men vi får se vad som sker...
Sommaren har bara börjat....
Vi tog oss lite kvällsmat innan vi
körde in i solnedgången.....
Så vill jag bara avsluta med att säga tack
till fyra mycket goa bloggvänner.
De har förärat mig en utmärkelse.
De fyra goda vännerna är
Susanne, Birgitta, Livsnjutaren och Coolbettan.
Tusen, tusen hjärligt tack för erat förtroende
säger jag bara.
Det gör gott i hjärteroten.

Nu ska jag ut och slappa i solen på verandan.
Njut av sommaren medans den är här...

Bakgrund.

Related Posts with Thumbnails