tisdag 9 september 2008

En skogstur med många överraskningar.

Har ett streckproblem.
Någon som vet hur man får bort det?
Har prövat allt.....

Vi gick en promenad en dag, jag och hunden.
Stannade till hemmavid först vid den
här fina björken.
Stammen är så fin.
Alla bilder är klickbara.

Så fick vi möte.
Grannen kom på cykel med sin jämthund i koppel.
Erri ville inte att jag skulle hälsa så hon
visade vem som bestämmer på den här gården.
Det är hon.
Grannen har en sån där fjäder på cykeln för
att fästa hundkopplet i under cykelturen.
Tur är nog det, för annars har han legat ner med cykel och allt.

Vi gick förbi potetlagret.
Där gick torken för fullt
efter att tröskningen startat.

Så kom vi dit vi skulle svänga av och in i skogen.
Men först måste jag bara ta ett kort på bussen.
Det är skolbussen.
Den enda busslinje som går här långt ute i obygden.
Två gånger om dagen.
Morgon och eftermiddag.

Vi trampade in i skogen och genast
började scanningen.
Jag efter svamp.
Erri efter älg.
Kan väl avslöja redan nu att vi inte
såg varken det ena eller det andra....

Stigen var mjuk och ljudlös att gå på.
Fuktig mossa och löv kantade vår väg.
På en del platser var vi tvungna att gå
över en bäckfåra som grävt sig djupt ner i backen.

Så kom vi ut på en äng som vi passerade ganska fort.
Det fanns en massa virke där.
Men lukten av kor var markant.
Vi hörde dom ett stycke bort oxå.
Det klingade och muade.....

Vi skulle upp för en lång backe.
På toppen där får man lön för mödan.
Först passerade vi detta troll som
sträckte sina knotiga fingrar efter oss.
Inte konstigt att de trodde på troll förr i tiden egentligen.


Så några meter till....
Sen såg man den här utsikten.
Nedanför där ligger gården där
de muande korna hör hemma.
Man ser över på vestsidan av Glomma.

Efter att ha beundrat utsikten så gick vi vidare.
Så såg jag det här.
En alldeles luddig svamp.
Den ser onekligen ganska skum ut.
Har sett det på flera ställen.

Vi kom fram till en korsning mitt i skogen.
Vi har korsat bäcken förut men nu gick vi rakt fram istället.
Vi skulle ju inte vara ute så länge.
Det porlade och plaskade muntert i vattnet.

Kunde inte låta bli att stanna till när
jag såg det här.
Det var så vackert.
Massor av klöverblad som var fulla av regndroppar.

Nu kommer vi in på snuskavdelningen.
Känsliga läsare varnas!
Plötsligt så står den där.....
Vit och vacker.
Den sticker upp sitt runda huvud ur mossan.
Har ingen aning om vad det är för svamp.

Så ser jag en snigel i mossan. Den ligger helt stilla.
Jag tar ett grässtrå och petar lite försiktigt på den.
Inte en reaktion.
Jag petar lite till.
Fortfarande inte en reaktion....
Plötsligt inser jag att jag står och petar på en liten
djurbajs!
Japp, en svart liten djurbajs som ser ut som en snigel.
Kände mig ganska dum just där och då....
Det finns flera sådana där vi går.
Det är inte hundbajs ialla fall.
Vad det är har jag ingen aning om.
Kan det vara räv?

Nu närmar sig slutet på vår promenad.
Det är en ganska lång backe ner mot vägen.
Här ligger det mera sån bajs så jag undrar....
Där upptäcker jag en annan otrevlighet som
kommit för året.
Den satt med ett par av sina kompisar på min röda tröja.


Den här krabaten.
På norska säger man hjortelus.
Vad den heter på svenska är jag inte säker på.
Älgfluga kanske....
Den är inte så kul alltså.
När den landat så släpper den vingarna för att
finna en plats på värddjuret där den kan bita sig fast.
Tror den lägger ägg där....
För människa och hund är den inte farlig.
Bara obehaglig.
Den kan bita, och det känns rejält.
Nu kommer det inte att bli så njutningsfullt att
gå i skogen. Den kommer mer och mer nu.
Är ett riktigt gissel för hjort och älg.
Sunnmøre där vi bodde förut
finns den inte.
Men här och i Värmland är den en
riktig plåga.


Häromdagen skulle jag möta maken
på jobbet.
Så jag tog bussen till Kongsvinger.
Från bussen tog jag den här bilden.
Det är en stor gård på andra sidan.
Tror det är där dom har islandshästar.
Men på nått sätt så tycker jag den bilden symboliserar
Hedmark.
Sädesfält, nu tröskade.
Glomma som rinner genom fylket.
Stora gårdar.
Skogen som är en stor tillgång i Hedmark.
En vacker dag i september.
Jag har nog börjat tycka om mitt nya fylke/län ganska
mycket tror jag.

Bytte buss inne på bussstation till en bybuss.
Den tog mig fram till posten.
Här tog jag en bild ner mot en rondell som
heter Rasta.
I Kongsvinger är det mycket villabebyggelse
och det såg jag här.
Har aldrig åkt här förut.

När vi gjort det vi skulle och var på väg hem
så stannade vi på handelsträdgården.
Den heter Skarstad.
Här köpte vi färska grönsaker och en stor knippa med
blommor. Lejongap.
Billiga och alldeles nyplockade.
Här odlar de allt.
Från potatis till blommor.

Framför våran bil, på väggen så ser ni en skylt.
Den är lite speciel.
Under den stora översvämningen 1995 såg gick
Glomma helt dit upp.
Om ni då tänker på att husen ligger
nästan 300 meter från Glomma och ett par
meter över vattennivån så kan ni tänka er
hur mycket vatten som flöt här.
Riktigt så högt gick inte Glomma i år.
Tack och lov.

Nu vet jag att jag har ett par utmaningar liggande.
Jag ska göra dom. Men inte just nu.
Lovar att jag gör dom.
Så slipper ni fundera.
Vill dessutom tacka för alla härliga kommentarer
Fototriss.
Har nog varit inne hos alla er som kommenterat
hos mig så jag hoppas det är rätt.
Annars så säg till.
Ska försöka vara med nästa gång igen.
Om jag kommer ihåg hur man gjorde fniss.
Ha nu en fin tisdag mina vänner.

Bakgrund.

Related Posts with Thumbnails