söndag 27 juli 2008

Gräsklippning, hallon och kantareller.

Måndagen kom och gick och vi gjorde
i stort sett inte ett dugg.
Maken och styvson var på jobb
i en stekhet lastbil.
Vi satt och bara slappade.
Tjejerna lekte med grannbarnen.
Tror de hade skoj allihopa.
På måndagskvällen sa jag att i morgon måste jag klippa gräsmattan.
Grannkillen är väldigt mycket för maskiner och när han
hörde vad jag sa så fick han en idè.
När vi vaknade på tisdagen så kikade jag ut på trappan.
Vad stog det där....
Jodå, bredvid min änglatrumpet stog hans
grässklipp minsan.

Passade på att fota den igen.
Blommorna är så ljuvliga.
För att inte tala om hur de doftar....

Gräsmattan blev klippt. Men inte utan problem.
Plötsligt så ville inte min nya "partner" mera.
Hur jag än slet och drog i snöret så var det tvärtstopp.
Arg och frustrerad parkerade jag den på framsidan.
Grannkillen kom och såg oroad ut och frågade,
"Vill Ikke?".
Jag satte mig på gräsmattan.
Han parkerade sin klipper vid sidan av min, kom och
satte sig hos mig och funderade.
Starter ikke sa han sen efter en stund.
Nej sa, han vill inte.
Så frågade han om maken var hemma.
Nej sa jag, han är på jobb.
Körer röd lastebil sa han då.
Ja det gör han sa jag.
Vi satt så en stund. Så reste jag mig och gick och pratade med
grannfrun.
Då ser vi hur han reser på sig. Går fram till gräsklipparn.
Börjar dra i startsnöret, trycka på en knapp och klia sig i huvudet.
Han drar lite till i snöret och säger "nej, vill ikke starte"....
Efter att ha "meckat" en stund kommer han bort till mig
och mamma. Säger med en bekymrad min att,
"gressklipper ödlagt, vill ikke starte. Synne kan låne min".
kom inte och säg att ungar inte förstår alltså....
Nu undrar ni förstås vad som var fel med den "nye".
Jo det ska jag säga.
Soppatorsk!
Alltså, det fanns bensin i, men som vår hyresvärd sa.
Att i de nya klipparna finns det
en flottör i bensintanken.
Den slår till när det nästan är tomt.
Efter att ha fått lite mera soppa i tanken klippte
vi klart, grannkillen och jag.

Onsdag kom med sol och värme..
Vi skulle på skogstur.
Efter frukost så gjorde vi matsäck och gav oss iväg.
Första biten är ganska brant. Men vi knotade på friskt uppför.
Det lyste blått emot oss överallt där vi gick.

Vi tog det ganska lugnt och stannade och stoppad
en massa goa bär i magen på vägen.
Här fick dock sällskap av en miljarders milijoners mygg som lilla A sa.
Ja, sa åttaåringen, och en förbaskat massa klegg.
Det är bromsar det alltså.
De bet och vi kliade.
Men det var svalt och skönt där vi gick.

Efter en stund kom vi upp till första stoppet.
Gapahuken vid Rytjern.
Där läskade vi oss med vatten.
Hundarna fick släcka törsten med
tjärnens vatten. Alla drack vi girigt av
det livgivande vattnet.

Vi satt en stund och vilade våra trötta ben.
Vi hade inte bråttom alls.
Jag skrev några rader i den berömda gästboken.


Det var vindstilla så tjärnen låg spegelblank.
Näckrosbladen på ytan lapade sol.
Åttaåringen utbrast att "Oj vad skräddare det var här",
när hon såg ut över vattnet.
Tror vi njöt lika mycket allihopa.
Sommar på sitt bästa.
Synd bara att vi inte kan bada där.
Botten är så förädisk.

Efter en stund gick vi vidare.
Vi beslöt att dela på oss, så de "vuxna" fick se utsikten.
Vi "barn" , det vill säga jag, lilla A och åttaåringen
svängde av mot Galtebu.
Men så här såg det ut vid Utsikten när de var där.
Nuguren var spegelblank där den låg där nere.
Inte en krusning på ytan.

Därifrån ser man tornet på Rafjellet.
Där vi var på lördagen.
Det är den höga "pinnen" som sticker upp ovanför trädtopparna.

Vi "barn" vandrade vidare mot Galtebu.
Vi pladdrade på om allt. Stoppade och åt blåbär.
Hundarna åt blåbär och vi åt ännu mera bär....
Lilla A säger plötsligt att "Synne, det är så skönt att
gå i skogen med dig ensam, utan mamma, pappa, Rasmus och Jimmy".
Varför då säger jag.
"De bara pratar säger hon.
Man hör inte träden då"
Då blir man lite stum måste jag säga.
Jag var tyst hela vägen tills vi kom fram till Galtebu.
Ville hon så gärna höra träden så var det klart att hon
skulle få det.
Goa ungar, jag saknar dom!

Vi dukade upp vårt fika och väntade på de " som bara pratar".
Efter en stund kom dom och vi njöt av vår medhavda mat.
Jag hade gjort grova bagutter med ost och kalkon och massor
med grönsaker i.
Två var. Det slank ner fort i våra magar.
Hundarna fick vatten och lite hundkulor att knaska på.
Vi mådde väldigt bra allihopa tror jag.
Åttaåringen for runt överallt med bagutten i handen.
Här sitter hon och delar den med Raptuss.

Styvsonen och jag delade bänk.
Han bad om att få lite kaffe.
Han tog en full mugg....
Han säger han inte gillar kaffe, men man börjar ju undra hehe....

Mamma Cattis satt under en gran och åt.

Lilla A satt vid samma bord som mamma Cattis, fast
under en annan gran.

Nu måste jag varna känsliga läsare.
Men när åttaåringen såg den här figuren utbrister hon,
" Synne, varför står det en trädgubbe därborta med en jättepenis?"
Jag har fortfarande inte svarat.
Jag vet inte varför den har en jättepenis, om det ska
betyda något specielt.
Måste undersöka det.

Så for åttaåringen vidare med sin matsäck.
Här står hon vid sidan om Rapptus, med dricksglaset
i handen. Det gick mycket vatten den dagen kan jag säga.

Så satt plötsligt lilla A i Rapptus knä.
Han är min bror sa hon.
Han heter nästan samma som han ialla fall svarade
hon sig själv nästan genast.

När maten var nere var det dax för lite lek.
Man kan gunga gungbräda.......

Man kan gunga....
Till och med gungan är i trä.


Åttaåringen satt och trallade medans hon tog sig en gungtur.

Så satt man i skuggan och vilade sig en stund......

Inne i gapahuken finns det en karta på väggen.
Den första gapahuken vi stannade vid ligger
vid den största tjärnen.
Det står ett G där.
Så följde vi den röda streckade linjen som går ovanför den
andra avlånga tjärnen.
Så kommer det ett U
på kartan.
Där var de "vuxna" och såg på utsikten.
Vi "barn" svängde av mot Galtebu.
Det ligger där det står,
"Her er du".
(Bilden är klickbar)

Så följde vi stigen från Galtebu mot den avlånga tjärnen.
Vi Gick mellan den södra Rytjern och Midtre Rytjern
där första gapahuken är.
Förbi den och samma väg tillbaka igen.
Hyresvärden tror att vi gått ca 6-7 km.
Säger bara en sak...
BRA GJORT LILLA A OCH ÅTTAÅRINGEN.
Jag är imponerad.

Här passerar vi en liten bro som går över bäcken
som förbinder södra och midtre Rytjern.
Så måste man ju stanna och plocka blåbär.
Eller hur....

Södra Rytjern låg lika spegelblank som sin storasyster.
Tänk att det bott folk här..
Redan på 1500-1600 talet fanns de första husen här.

Genom björkskogen ser vi maken och styvsonen
som redan svängt av på stigen mot midtre Rytjern.
Det är en så härlig natur här.
Blåbär, hjortron/multer och kråkebär finns det i massor.
Lingonkarten syns. Kommer det med.

Efter att ha varit nere vid tjärnen så hundarna fick dricka
lite så fortsatte vi vidare.
Här växer det hallon.
MASSOR....
Kolla bara in bilderna hos Cattis.
tror hon har hallonbilder där.
Vi åt och slogs med myggen som attackerade oss för fullt igen.

Styvsonen och jag gick en bit till.
In i skuggan med hundarna. För det var
så varmt för dom.
Hans rygg syns därborta.

Åttaåringen kan inte låta bli att plocka.
Det fanns oanade mängder med bär.
Men vi kom ju inte åt dom.
Skulle behöva skyddskläder för att
komma in i det här snåret.
Men gott är det.....

Maken plockade en annn sorts godsaker på hemvägen.
Nu ligger dessa delikatesser i frysen....
Fick kasta en stor fin kantarell.
Det var en larv i den....


Det var onsdagen det.
Väl hemma så blev det vatten....
Vatten i sig, vatten på sig och vatten över sig.
Hundarna drack girigt i sin skål sen la dom sig ner för att sova.
Trodde vi....
Plötsligt gick leken på gräsmattan.
De for runt, sprang och jagade varandra. Morrade och pep.
Rullade runt och la sig ner.
Kort sagt, de hade det jättekul.
Vi fixade i ordning grillen.
Där la vi karrèkotletter som
smakade ljuvligt.
Maken gjorde sin smarriga potatissallad till. Ett glas rött till.
Barnen åt och drack sin dricka.
Det var jordgubbscola. Den är så god.
Sen var dagen nästan slut.
Vi bara satt och slappade resten av kvällen.

Livet är bra härligt ialla fall....

Bakgrund.

Related Posts with Thumbnails