Och åskan gick.......

Men innan den gick så
tog vi en promenad.
Det var så skönt.
Lagom varmt och lagom med lagom sol....
Men för en stackare var livet slut,
nästan innan det börjat.
Det var den här lilla ormen.
Den första jag sett sen vi flyttade hit.
Jag tror det är en huggorm.
Det är nog en fågel som tagit den först.
Så har en traktor kört över den när
fågeln varit klar med den.

Himlen var blå.
Molnen var ulliga och gulliga.
Åkern var grön och skön.

Vi kom upp i skogen.
Där som grusvägen går.
Vi ska få en ny och bättre väg till nästa år.
Då får en del ge vika.
De här stammarna hör till
de träd som gett mig svalka och skugga
när jag gått på den solvarma vägen.
Nu ger de säkert värme
till hösten och vintern.
Det är väl det man kan kalla återvinning....

Hemma igen, gick jag ner till jordgubbslandet.
Men det var tomt där.
Går ju under äppleträdet ner.
Plötsligt får jag något tungt och hårt i skallen....
Det var ett litet äpple
som inte orkade hänga kvar längre.
Men träden är så fulla av frukt så
det spelar inte så stor roll
om ett eller annat släpper taget
lite för tidigt för att försöka
komma sig ut i världen.
Eller kanske var det en förvarning om kvällens oväder....

Några timmar senare rullade mörka skyar in över huset.
Jag gick ut på verandan och tog det här kortet.

Regnet vräkte ner.
Det märkliga var att solen var framme samtidigt.
Så regnbågen var framme.
Eller det var faktiskt två.
Men jag var lite fundersam över ljuset.
Det är ljusare innanför regnbågen än utanför.
Har inte tänkt på om det brukar vara så....
Funderade på att ta spaden och springa ner
på åkern och gräva upp skatten.
Men jag avstod. För det blixtrade och small
så mycket.
Så jag väntar tills det är dags att plöja upp
åkern igen. Då ska jag hämta skatten som ligger där.
Jag har ju kartan.

På framsidan var det inte så mörkt.
Men det plaskade rejält.
Det blev påfyll i hundarnas vattenskål.
Prästkragarna doppade sina vita
kragsnippar i vattnet.
Klart de behövde en dusch och en tvätt de med.

Stemorsblomsten /pensèn tog
tacksamt emot de varma dropparna som föll
som pärlor ner på backen.

Trädgårdstomtarna såg däremot inte så lyckliga ut
där de försökte spela och dansa
runt de två midsommarstängerna som står i krukan.

Solens strålar skänkte guldkant till björklöven.
Björkgrenen hängde ner och var tung
av de gyllne regndropparna.
Det var väl ungefär här som det small....
Jag hoppade högt där jag stod på trappan.
Det small inne någonstans.
Erri började pipa och gömde sig i hallen.
Vad det var som small tror jag att jag kommit på.
Min knappt ett år gamla tvättmaskin
fick sig en smäll av herr Tor och Oden.
Nu vill den inte alls ha tjänst i Synnerska hemmet längre.
Så i morgon blir det att ringa till en maskinreparatör.
Synd, för jag hade blivit väldans glad i min AEG maskin...

Vaknade tidigt på morgonen dagen efter
det kraftiga åskvädret.
Dimman låg tät och tjock över sjön.
Om det var älvorna som var ute på dans, så
måste det ha samlats väldigt många just här.
Eller så hade de som var här väldigt vida tyllklänningar....

Somnade om efter en stund.
När jag sen vaknade och gick ut på verandan
hade dimman gett vika.
Solen var på väg upp.
I blommorna i balkonglådan hade regndropparna
inte försvunnit.
Det glittrade av droppar på de gröna växterna.

Jag gick in och satte på lite te.
Öppnade datorn för att se lite nyheter.
Då fick jag sällskap.
Erri kom in på sin godmorgonrunda.
Hon kommer alltid in för att hälsa.
Så går hon ut efter en stund.
Det är mysigt det.

Regnet har inte gett sig ännu.
Det är söndagsmorgon och klockan är snart 07:00.
Det regnar och smäller ute.
Funderar på att dra ut alla kontakter.
Har inte lust att få flera maskiner förstörda av
herrarna Tor och Oden.
Så jag säger tack för nu.
Tar mig en bloggpromenad senare sen, när vädret
förhoppningsvis blivit aningens bättre....

* Lycklig *

Ja, jag är nog väldigt lycklig.
Men vad är lycka?
Lycka kan vara att se
skuggan med färger
i en blomsterdekoration mot väggen en solig dag.

Att konstatera att körsbären börjar mogna....

Att se två fyrbenta vänner på gräsmattan....

Se solstrålarna i grannhuset när de
ska hjälpa mig vattna blommorna
en het sommardag.

Se hur havren växer på åkern....

Att kunna gå och äta solmogna röda vinbär/rips
direkt från busken...

Se en prästkrage som blommar.

Veta att Findus har säkrat sig god potatis

till sina djupfrysta produkter....

Att vakna till den här utsikten varje dag.
Spelar ingen roll om det regnar eller om
solen är framme.
Sommar eller vinter...

Att veta att jag kan läsa.
Så jag ser att det står buss på de där
parkeringsplatserna vid köpcentret.
Så jag kan parkera på rätt ställe.

Att kunna följa vädrets skiftningar.
Från sol till åska och regn.

Att kunna se solglitter på sjön.

Att få njuta av det vackra silverglittret
en tidig morgon.

Se att solen hittat ett litet kryphål
i regnmolnen så hon kan spegla sig en stund.

Kunna följa den lilla humlan när hon
jobbar för att finna nektar och pollen.

Lycka är att kunna se de vackra smörblommorna
som växer i den gröna bädden.

Lycka är att ha en make som man älskar
och som jag vet älskar mig.
Som här när han köper glass från glassbilen.
Det är han i blått.

Lycka är att se solen gå ner över åkern
en varm och skön sommarkväll.

Lycka är att ha vänner.
Att ha familj.
Lycka är att vara rik.
Jag är rik, för jag
har både vänner och familj.

Det var mitt bidrag idag till blogglandia.
Hoppas ni har det bra där ute
i den härliga sommaren.
Jag går lite bloggrundor nu och då,
så jag kikar snart in till er.
Men det är skönt att ta det lite
lugnt den här årstiden.
Det är så mycket att se och göra
än att sitta vid datorn.
Fortsätt att ha en skön sommar nu.
Det ska jag...

Det regnar.......

Och jag älskar det....
Regnet plaskar mot rutan.
Nu sitter man här.
Framför datorn.
Skriver inlägg
och lyssnar på D.D.E.
Det är inte världens bästa video.
Ingen alls faktiskt.
Men jag sjunger med och har det bra där jag sitter
och hör regnet som faller på löven i äppleträdet.
Lyssna på riktig Trönderrock...
Dette her er go musikk....

Fångade en maskros som siktade mot molnen.
Fast jag tror inte de små fröna kommer så högt.
Den ser så mjuk ut där den står utblommad och
på väg att dö.

Äpplet däremot växer och blir större.
De har några regndroppar och en törstig
insekt på sig.
Jag längtar att få sätta tänderna i
det där saftiga goa äpplet.
Ett äpple som fått växa och
gro utan att blivit besprutat.
Finns det något godare en
egenodlade frukter och grönsaker?

Erri och jag tog en promenad en eftermiddag.
Det hade regnat.
Vattenpölarna var som speglar.
För solen som försökte visa sitt gula glada ansikte.
Men molnen vill inte släppa taget.
Men jag såg henne i vattenspegeln iallafall.
Önskade henne välkommen tillbaka snart.
Hon sa att hon kommer, ännu har
hon inte värmt oss klart.

De här flitiga humlorna har inte
gett upp för regnet.
De delade välvilligt på den här
lila blomsten efter vägen.
Jag bad om ursäkt för att jag störde och gick vidare....

Vi svängde av och gick in i skogen för att
se om det fanns någon svamp.
Men det har inte kommit upp en enda svamp.
Är det för tidigt kanske?
Men det var grönt och skönt inne
i den lummiga grönskan.

Vi gick upp på en annan stig.
Här såg vi en märklig figur.
Först trodde jag det var en utomjording...
Men jag tror inte de kör runt i en toyota hiace.
Det var en birökter/biodlare.
Han var här för att ta rätt på
deras goda honung.
Men när vi gick förbi igen på hemvägen
så hade visst några bin tröttnat
på sin skötare.
De beslöt sig för att undersöka mig.
Inte helt poppis kan jag säga.
Jag viftade och hoppade framåt.
Plötsligt small det i högra benet....
Det gjorde ont!
Helt otroligt ont....
Jag kunde inte stödja på benet.
Bina surrade runt mig och Erri.
Jag försökte komma undan och ner på vägen.
Så plötsligt var de borta...
Jag försökte se och känna vad som var galet
med min vad.....
Inte brutet, men ont.
Linkade hemåt igen.
Det tog mig 1,5 timme att gå 1 km....

Men kunde ju inte låta bli att svänga in på en stig iallafall.
Där fann jag dessa goa, blåa härliga bär...
Först så var de här...

Så var de borta....
Var det en utomjording iallafall?

Om ni läst Elsa Beskow så kommer ni
ihåg att hon skrev om
Putte i blåbärsskogen.
Jag mötte inte Putte, men kan tänkta mig att
det var så här han upplevde blåbärsskogen....
Stora, saftiga blåa och vackra bär...
Nu blir det blåbärsplocka av snart....

Men jag kom inte hem tomhänt den här gången heller.
Plockade en sommarbukett som jag
ställde i min IKEA vas.
Jadå, jag som många andra på bloggarna
har fastnat för den här vackra saken på IKEA.
Den pryder sin plats på bordet med
en stor färggran sommarbukett i.....

Mitt ben ja...
Jo, det var en muskelbristning i vaden.
Så numera går jag med kryckor.
Det går över men det gör ont.
Så där är det när man ska ränna runt
i skog och mark.
Så ska man inte slåss med bin...
Blev stucken i skallen, men det kände jag inte ens så
ont gjorde mitt ben.
Men nu hoppas jag det läker fort.
Jag ska ut och plocka bär...