Blåbär och annat snadder.

söndag 23 mars 2014

Minnen sen i höstas.

En vacker julros stod på mitt

köksbord i höstas.
Den blommade så ivrigt med
vintervita blommor.
Nu står bara lökarna kvar och väntar på att få
komma ut i rabatten.
Hoppas de överlever.

Har två vackra ljuslyktor från Bohemia

kristall. Det tunna porslinet släpper

igenom ljuset och man får en

känsla av att vara inne i bilden.
I det varma välkomnade ljuset.

Så blev det plötsligt dags för en semla.
En hembakad semla med gott te

från Lena och Tefrossa.
Vad teet heter?
Semlan så klart.

Har haft vackra gäster vid fågelbordet

under vintern. Den här heter stilits på norska

och steglits på svenska.
De dök upp här första gången förra

vintern. Färglada och nästan lite exotiska.

OSLO.
Ja var där en helg i höstas.
Fick då möjlighet att gå in i Domkyrkan.
Den stod klar 1697.
Den vackra kronan i taket lyste så

välkomnade när vi klev in.
Det var korsfararkungen Sigurd Jorsalfarer som

under första halvdelen av 1100-talet började byggningen av Oslos första katedral. I utkanten av det

som den gång var en liten medelålderstad nere

vid sjökanten blev det anlagt ett praktfullt kyrkobygg

till ära för Oslos skyddshelgon St. Hallvard.

Det var ganska sent på kvällen när vi var där.
Så det var ganska folktomt.

I nästan 500 år var Hallvardskatedralen biskopsäte och

huvudstadens viktigaste kyrka.
Det var oro i landets och stadens historia och

Oslo blev belägrat, plundrat och nerbränt många gånger. I 1624 beordrade kung Christian IV att staden

flyttade västerut, så att den kunde beskyddas av

fästningen på Akershus.
Hallvardkatedralen förföll gradvis, till bara grundmuren

under marknivå stor kvar, och under tiden restes en ny domkyrka i det nye Christiania.

Predikstolen och två av mina

väninnor som var med in.
Under 1639 blev Oslos andra domkyrka, Hellige Trefoldighet invigt. Kyrkan låg plasserad på den

högsta punkten i den nya staden, vid torget, idag Christiania torg, och med Katedralskolan och rådhuset

som närmsta grannar.

Orgeln är placerad uppe och

den är helt otroligt vacker.
Skulle gärna hört hur den lät.

Om Hallvardkatedralen är domkyrkan som nästan

försvann, är Hellig Trefoldighet domkyrkan

som försvann helt. Mindre än 50 år efter att

den stod färdig brann den vackra kyrkan ner.
I stället för att bygga upp den igen, valde man att flytta

Oslos domkyrka för andra gången, säkerligen

av strategiska orsaker. Närheten till Akershus festning hande nämligen visat sig bjuda på problem,
bland annat för att kyrktornet kom ivägen för

kanonerna på fästningsvallarna..

Tornet från utsidan.
När man för tredje gången skulle bygga en

domkyrka valde man en tomt som låg

utanför staden, i det obebodda området

vid huvudporten in till Christiania.
Staden såg helt annorlunda ut mot idag.
Havet gick högre upp och kyrkan blev anlagd på en

höjd utanför stadsmuren, som gick längst

dagens Karl Johans gate.

Stadens tredje domkyrka blev invigt

Allahelgonsdag 1697.
Kyrkan blev uppförd i en tid med lite

pengar och utvändigt fick byggnaden ett ganska

spartanskt utseende, utan speciella utsmyckningar.
Kyrkan blev byggd i holländskt tegel som

blev målade med gula och röda ränder, som

många av stadens byggnader var.
Tornet var väsentligt mycket lägre än idag

och hade inte spira.

Spår efter historien.
Reliefen som är inmurad i hörnet av tornfoten,

på höger sida av huvudingången är kyrkans

äldsta klenodium. Den bildstenen från 1100

hittades i Gamlebyen under utgrävningar och

antas komma från St Hallvardskatedralen.
Den visar en människa som angrips av ett lejon

och en drake.
Under byggningen av kyrken använde man sten

från både St Hallvardkatedralen och
Hellige Trefoldighetskirken, som bägge

låg i ruiner, till fyllningsmassa i murarna.
Från Hallvardskatedralen har Domkyrkan altarkalk och bänk, brödaks och fyra eller fem av porträtten

i sakristian. Från Hellige Trefoldighetskirken kommer

de fem kyrkklockorna i tornet, de tre

ljuskronorna i mittgången en stor altarkalt och bänk, dopfunten i silver och de stora tennljustakarna

på altaret, och ytterligare fyra eller fem av biskopsporträtten.
I kryptan hittar man många gravstenar från
Hellige Trefoldighetskirkens gravkrypta.

Har ni möjlighet när ni är i Oslo så gå gärna i

Domkyrkan om ni kan. Den är väl värd ett besök.

Den här fina fontän stod utanför Domkyrkan.
Innanför till vänster finns det

några butiker och om jag minns rätt, även

ett kafè.

Jo man ska väl kanske bo någonstans med när

man besöker Oslo.
Vi bodde här.
Clarion Royal Christiania hotel.
Ett mycket bra hotell.
Det tar dig kanske 7-10 minuter till Oslo S där

du har tåg och bussar. Utanför går

spårvagnar och man går lätt härifrån upp till

Karl Johan och Domkyrkan då bland annat.

Massa gottis de bjöd på, på hotellet.

Hissarna.... en hissnande upplevelse ska

jag säga....

Här åt vi frukost, lunch och middag.
Vilken god mat.... ska tillbaka hit.
Det kan jag säga.

En promenad på Karl Johan...
Hör Cornelis sjunga nu.
Turistens klagan.

Det kungliga slottet...
Tänk er flaggor, sång, skolbarn,

muskkorps som spelar...Hurrarop, glada ansikten.
17 mai på Karl Johan....

Här har vi ätit.
God mat, men som sagt...
Norska priser....

För den som gillar att läsa finns det MASSOR

med bokhandlare här.
Här kan vi gå och botanisera hur länge som

helst och komma därifrån med många guldkorn.

Folk, fart och mycket som sker....
Karl Johan i ett nötskal.
Men passa er för de som säljer rosor....

Här inne finns det mera butiker och fik.

Oslo Sentralstasjon.

Här är det liv och rörelse hela tiden.
Folk som ska iväg, folk som kommer,

folk som ska mötas, folk som ska skiljas åt.
Högtalar utrop, dofter av mat, tidningar, blommor,

ja allt du kan tänka dig.

Glömde ju...
Här ska man INTE äta!
Vi gjorde det.
Kyparn spillde rödvin på en av mina väninnors vita jacka, vi fick vänta i 40 minuter på vin och öl.
Maten tog ännu längre tid.
Efter mycket om och men, fick vi maten och drycken gratis, för kompisen måste ju lämna in jackan på kemtvätt. De ville dem göra, men det skulle ta en

vecka det, och hon bor i England.

Hemma efter en helg i Oslo for gubben

och jag till Torsby.
Där var det marknad.
Mötte den här lilla gynnaren....

Behövde du en möbel av nått slag, blomsterbord,

skohylla, hatthylla och mera därtill, så var det

här den rätta platsen för det....

Som alltid på marknader så här så är det

mycket av det samma över hela marknadsområdet.
Vilket i det här fallet innefattar nästan hela Torsby.
Kläder, korv, leksaker med runt hörnet garanti,

klockor, skor, hattar och mössor.... ja och

ännu mera....

Till och med en rullande bankomat hittade vi.
Kön var LÅNG.....

Nöjsefältet.... här fanns det nått

för alla och en var....

När man handlat mycket kan det vara

bra att ha nått att bära hem det i...
Vad sägs om en korg?

Figuren Hälge Älg stod och sa adjö åt

oss när vi var färdiga med marknadsbesöket.
Han hade gärna fått följa med hem.

Men nu är det mars 2014.
Den 19 mars kikade jag ut genom köksfönstret.
Det snöade.... inte så kul.
Men det som var kul det var att staren hade anlänt.
Det var fullt av dom.

De var bra hungriga så jag fick fylla på

frön åt dom. Det har inte hänt så ofta den här vintern ska jag säga.....

De fick sällskap av både Hacke och

den närsynta bofinken Knut som kom

samtidigt. Fick dock inte med bofinken på

den här bilden.

Har läst två böcker av samma författare.
Tracy Chevalier.
Hon skriver så bra.
Nu ska jag bara ha tag i de andra

böckerna hon har gett ut.
De finns i pocket, men jag vill ha

dem inbundna. Så jag får leta vidare.

Lördag 22 mars 2014.
I fjor låg snön och isen låg metertjock

på sjön, den sista mars var vi ute och åkte skidor

på sjön. Ska man göra det nu, blir det vattenskidor.

Nu är det dags för skidskytte på tv`n
Så jag säger tack och hej för den här gången.
Ha en fin söndag, fin vecka och må väl.
Kram....

lördag 8 mars 2014

En dag eller ett par i Juli sommaren 2013.

Då var det dags för lite

sommarminnen igen då!
Cyklade ner till affären och skulle

handla, då såg jag det här.
Dockhus vet jag vad det är, men

bokhus? Näe det måste undersökas....

Där satt minsann ett litet hus

på väggen där.
Med gladörrar och allt. En skylt
med bruksanvisning satt vid sidan om.
Där står:
Ta med en bok hemifrån och

byt med en som ligger här.
Kom ihåg att stämpla med bokhusstämpeln.
Vi uppskattar om huset behandlas snällt
så att den här möjligheten kan få finnas kvar.
Kongsvinger Bibliotek.

Det sitter precis vid ingången

till våran närbutik här på Brandval.
Tycker det var ett himla bra sätt

att få folk att läsa böcker på.
Finns det kvar i sommar, så

ska jag nog ner och lämna några

böcker där.

När jag for därifrån så såg jag ut

över de blommande potatisåkrarna.
Så vackert med kyrktornet där i bakgrunden.

Så min fasa varje sommar!
GETINGAR!
Sommaren 2013 kommer nog

gå till historien som en av de mest

getingtäta somrarna jag kan minnas.
Kunde inte förstå att det var

så mycket getingar vid torkvindan

när jag skulle hänga tvätten!
Tills jag såg boet i fågelholken!
Hyresvärden fick ut det.
Men inte utan blodvite tror jag.
Getingarna försvarade nog sitt hus!
Visst gör de ett otroligt jobb när de bygger

sina bon. Vackert är det med.
Här ligger det äntligen nere på backen,

innevånarna är nog både bortflugna

och döda tror jag.

Det är ett vackert bo de får till de

små rackarna!

Tror det där är insidan.

Här ser man både puppor och larver.

Tycker det är trist att förstöra

det, men när jag är allergisk

så vill jag inte ha dom så nära...
Men, det skulle bli värre....
Såg bara några dagar senare

att getingar börjat bygga bo INNE

i husväggen precis vid vår veranda....
Där ville jag definitivt INTE ha dom!
Så vi tog bort det med.
Veckan därefter skulle hyresvärdan

leta efter mask, och gissa vad han hittade

efter första spadtaget?
Rätt gissat....
Jordgetingbo!

Nere på Brandval försökte jag

att tvinga mig gå över bron.
Det är en hängbro som gungar

rejält när det kör över bilar.Finns ingen

direkt gångväg med räcke heller,

utan det är bara en målad vit

linje som delar vägbanan med gångbanan.
Kom bara några meter ut, sen vågade

jag inte gå längre!
Men Glomma söderut var blå och vacker.

Glomma norrut likaså.

Gick en sväng ner under bron i stället.
Det vågar jag. Innan jag kom ner till vattnet

såg det ut så här. Här ligger badplatsen.

Nu står jag under bron.
Hör hur bilarna kör ovanför mig.
Ser hur bron gungar när

en lastbil åker över.

Kikar norrut igen. Det ÄR bara så

vackert här nere.

Tittar söderut igen, och hör röster ifrån

badplatsen en bit bort.

När jag närmade mig såg att det

var några flickor som badade.

Vände mig mot bron igen,

sandstranden fortsätter bort och under

bron. Nu det var ganska vattensjukt efter

en lång vårflom med mycket vatten.

Mycket rusk som låg kvar

på land efter att vattnet sjönk undan.

När jag gick därifrån så hörde jag

hur de pratade och skrattade

och skulle fika.
En skön dag vid Glommas strand.
I juli. År 2013.

Dagen efter var det dags för en av de

mest spektakulära solnedgångar jag någonsin sett faktiskt. Jag kallade den för
Solnedgången det gyllne ögat!
Man förstår det när man ser bilderna.

Visst är det vackert!

På eftermiddagen fick jag besök.
En god vän kom med hallon.
Stora, saftiga hallon!
Åt en hel korg, grannen fick ett par,

och resten for in i frysen!
Ska nog koka sylt tror jag.
Det är ju bara så gott!

Så fick besök från Nacka.
En flygande Martin dök upp!
Att han inte slog ihjäl sig förundrar mig

varje gång jag ser de här bilderna!

Flygande Martin....

Flygande Marting igen.
Jodå, han överlevde.
Han och pappa Claes skulle

vidare mot Sykkylven och

gå i fjellen där.
Här har Sykkylven och Sunnmörsalpene

verkligen en stor vän och beundrare.
Med det slänger jag ut en liten trevare....
Claes och Martin skulle övernatta där uppe

och letade efter campingen som fanns

i Sykkylven. Men nu är den visst stängd!
Så är det någon däruppe som läser det

här och vet om en bra camping i närheten

så säg till! För de här ska dit i sommar med!

På nerturen stannade de på Brandval och

gick på Joker och handlade färska jordgubbar.
Med vispgrädde och gott te på

verandan försvann det fort kan jag säga.

Här ser man hur en av herrarna

njuter bären, den andra har ätit färdigt.
Att vi drack te förstår ni när ni ser vad som

står på den vita t-shirten.

Så var det hemfärd till Nacka igen då.
Men de kom inte så långt förren telefonen

ringde, då hade de glömt en del saker

som de kom och hämtade.
Men trots det, så glömde de flera saker.

Så är vi plötsligt i mars månad

år 2014.
Det går fort när man har roligt.
jag har bakat en del, som vanligt.
Här är det hönökakor som ligger

för att svalna. Blev jättegoda.
Här kommer receptet för den som vill ha.
50 gram jäst. 5 dl mjölk. 2 msk/ss ljus sirap.

75 gram rumsvarmt smör. 1,5 tsk brödkryddor.
1 tsk salt, 0,5 tsk hjorthornsalt, 4 dl rågsikt,

ca 8 dl vetemjöl.
Smula jästen och blanda med

fingervarm mjölk. Tillsätt sirapen, och klicka ner

smöret. Blanda ner brödkryddor och salt.
Rör ner hjorthornsaltet med rågsikten

och så ner i degbunken. Tillsätt vetemjölet och

arbeta degen slät och smidig. Jäs 30-50 minuter.
Ut med den på mjölat bakbord.
Knåda den och dela den i 6 delar.
Kavla ut runda kakor, ca 23 cm i diameter.
Lägg på bakplåtpappersklädda plåtar. Nagga

dom VÄL och jäs i 30 minuter under handduk.
Grädda sen i 250 grader.
I mitten av ugnen i 5-6 minuter.
Eller tills de fått gyllenbrun färg.
Tiden är olika från ugn till ugn.

Tänk på

Efter besöket vi hade så blev det kvar MASSOR

av god ost.
Den njöt jag när jag var vaken en natt.
Det är bara sååååå gott med ost.
Så det ska bli mer av det hädanefter.
Mätt blev man kan jag säga.

Vi skriver mars 2014.
Redan den 4 mars, alltså i tisdags så

såg jag att rabarbern var på väg upp.
Det är tidigt det.

6 Mars då såg jag tulpanerna sticka upp sina

spetsiga knoppar ur myllan.

Den 7 mars såg jag Skerikevivan sträcka

sina blad mot ljuset.
Ja det är en gullviva alltså. Men den är barnafödd

på Skerike i Västerås.

Idag den 8 mars så såg jag att

påskliljorna vågat sticka

upp sina knoppar ur backen med.
Första mars hörde vi tofsvipan/vipa.
Den andra mars såg rödhaken/rödstrupen.
Den 5 mars såg vi koltrasten.
Så nog är det vår alltid.