Lite mera juli.....

I augusti alltså....
Digernesdruvan kommer. Blir mycket druvor.
Goda är dem att äta. Vackra blå att se på.

Hästarna hade det gott nere vid sjön. Massor med mat och obegränsat vatten.
Gott om flugor och bromsar, eller klegg som vi säger på norska var det dock.

Var nere vid badplatsen. Just för att kika.
Var skönt att blöta tårna. Inget bad den här gången.

"Fjärran där björkskogen drömmer
drömmen som aldrig jag glömmer

där är det näckrosen blommar, 

drömvit i stilla ro".
Fast den här är gul.

Vackert nere vid sjön.

Gräset växer i alla fall.

Fortfarande inget regn, så vattenståndet är ännu lägre nu. Hoppas på regn... hoppas, hoppas.....

Hästarna....

Fast dem står i skuggan.
Men de har haft det gott här i 2,5 vecka nästan.

Då var det mördarbacken upp....
Irene, Jimmy och Per Øyvind på väg upp.

Ja torkan ja, och inget regn. Vet att några av mina vänner har svårt att förstå, att acceptera när jag har

sagt jag vill ha regn! Vill det fortfarande!
Har blitt kallad semestersabotör, sommarförstörare, gnällspik och att saker går att köpa i affären!
Men det här är alltså det som skett nu! Allt på åkrarna runt om är torkat! Inget växer! Bönderna får slakta sina kor/får och annan boskap! Inget vinterfoder, inget bete... allt är upptorkat!
När mjölkkorna försvinner, vad sker då? Jo mejeriprodukterna blir borta i butikerna! Kött får vi gott om! Kanske billigt med!
Men det är inte så det ska vara!
Vi har inte vatten i vår brunn! Ingen direkt fara.
Till toaletterna och disk kan vi ta vatten från sjön. Det står här! Har även tömt några hinkar över mig för att blir ren!  Men vi MÅSTE få regn! Sen bryr jag mig inte vad en del säger! Utan regn har vi inget! Allt går inte att köpa i butik! Så är det bara!

Med vännerna Irene och Per Øyvind for vi in till
Kongsvinger en dag. Kongsvinger festning stod på schemat. När vi kommer upp ser vi en dörr stå öppen.....
Går dit och inannför hittar jag mängder med skatter!
Det är Fengselsmuseet som har sina lokaler på Festningen. Klart man går in och kikar.
Allt här inne är gjort av fångar sen många hundra år tillbaka. Se bara den här segelskutan!

Eller vikingskeppet....

Uniformer från olika epoker.

Små askar med målningar på. Vackert gjorda.

En gångdräkt som användes både som pyjamas och sommarplagg. 

Stövlar....
Fanns mycket, mycket mera att se därinne. Blir flera besök när det är öppet.

Så fortsatte vi upp den sista backen, in genom porten.

Utsikten som alltid lika vacker.
Men så torrt!

Blir lika ödmjuk varje gång jag kommer upp här och ser alla stora stenblock! Hur KUNDE de bygga med dessa tunga material?
Utan moderna maskiner alltså....

Var som att gå i en torr öken på nått vis. Allt det gula, torra.....Man gjorde sig några tankar till de kalla, tunga och mörka vintrar som de som levde här fick genomlida. Inte så varmt i stenhus på vintern.

För några år sen blev de färdiga med att

byta ut och fixa till murarna. Så kom det ny

belysning till. Men jag funderar jag, måste de stå på och lysa på dagtid?

Nedanför till vänster ligger Festningsmuseet.
Dit ska ni gå om ni är på festningen.
Mycket gripande historia kan jag säga.

Så utsikten igen....
Där nere ser vi närmast Glomma och så bakom

glittrar det i Vingersjöens vatten.
Fast det är lite vatten!

Nedanför Hov, husen till vänster i bild, ser man

en av sandbankarna i Glomma.
Har varit fullt av badande där nu när det varit så varmt.
Playa de la Glomma.

Sandbanken som syns här,  heter Gråsand.
Ligger normalt helt under vatten. 

Inte kanonerna på Navarone, men en kanon riktad mot Sverige. Ska skynda mig att säga att när Kongsvinger Festning blev byggd så var det för att 

få skydd för "svenskan". Men det gick bra. Inte ett kanonskott har avlosast mot Sverige. 

Handtaget på kanonerna är så vackra. Men jag blir inte helt klok på vad de ska föreställa.

Här växte det inte mycket kan jag säga...
Det är så tunt med jord på murarna så de lilla som mot förmodan skulle växa här har torkat ut.

Här inne bakom de tjocka väggarna var det svalt och skönt kan jag säga.

Vakten satt på post!

Vackert och torrt.
Finns nog inget vatten i brunnen där heller.

Tänkte jag skulle sätta mig ner en stund, men det var för varmt att sitta där i solen.

Flagghuset på Festningen.
Intressant att veta vill jag säga. 

Här kunde man förr sitta ner och slappa av. Men jag tror inte det går längre. En grind leder in dit och det står privat på den. Vet inte om hotellet har det till sin personal.

Festningsklockan.
Ser inte vad som står på den. Har försökt leta fram vad som kan stå på den, men det är inte lätt.

Kantina. Men här serveras det inget att äta eller dricka längre. När vi flyttade hit ner så var det cafè där. 

Sten, sten och åter sten! Vad de måste ha slitit när detta bygge skulle på plats!

Tjocka murar, stora stenar.  

Tänk att detta har stått här sen slutet på 1600 talet.
Närmare bestämt från 1637-1784. Nästan 100 år

tog det att bygga detta. 

Utanför portarna står detta träd.
Det är Norges äldsta kastanj.
Det blev planterat av Generalmajor Johan Ludevig Maximillian de Biellart år 1792. Han var kommendant på festningen under den tiden.

Vi går mot bilen, jag blickar upp....
Hör, om jag sluter ögonen hur livet däruppe var.

Kommandoord, hästar som stampar, frustar och gnäggar. Värjor och rop! Hör hur de står och gör åkarbrasor för att hålla sig varma när den östlandske vintern med sträng kyla och snö faller på.
Ser hur det kommer rök ur skorstenarna på de många hus inne i festningen. Det var ett slit att vara soldat på 1600 talet. Överbevisad om det går jag vidare.

Vi far vidare ner till Glomma. Går bort till möllesteinene.  Här kan man nog bada om man vill just nu med.

Vad står där?

Sa ju det... Playa de la Glomma inne i Kongsvinger.

Här är det dukat för en stund i solstolen när morgondoppet är avklarat.

Nu ska jag sätta mig på verandan en stund.
Njuta lite av solens värme.
Klart jag njuter, även om jag inser att vi faktiskt behöver regn. Så är det.
Ha nu en fin torsdagskväll vidare.
Stor kram.....

Årets juli månad går in i historien.....

Ja inte hela då... några dagars bilder kvar.
Men kalenderns Julimånad är slut idag.
Den har bjudit på mycket.
Trevliga och mysiga besök av vänner.
Vackra solnedgångar, bussturer i hela Hedmark och Oppland fylke för 10 kr. Vi åkte till.....
Men först.... en otrolig solnedgång i mitten på månaden.
Dramatiskt, vackra färger och en....

vackert....

mäktig...

himmel som blev en ....

ubåt....
Beatles låt "We all live in a yellow submarie" for genom skallen på mig när jag såg bilden.

IKEA. Bussen från Brandval till IKEA Hamar tog 3,5 timme en väg. Men det var det värt. 10 kr liksom.
Per Øyvind sa det här var älg i solnedgång.
Kunde onekligen se ut som det, men det var träd.

Laddningsstation för mobil och annat som behövde påfyll! Här kan du sitta med din kaffe eller lunch och ladda både dina batterier och mobilens.

Soffor, fåtöljer och kuddar i alla möjliga former och färger. Man fick lust att köpa hem en ny soffa alltså....

Ja alltså, jag gillar mönstret.  Men frågan är, har man stått ut med det mönstret hemma en längre tid?

En fiffig ide för förvaring!

En exakt likadan står uppe i vår bod. Måste byta sadelgjord och springfjädrar på den. Den är dock betydligt äldre än den här modellen på IKEA. 

Undrar lite förvånad vilken storkäftad typ som använder diskborste som tandborste. För det här är en badrumsmöbel.  Snyggt parkerad var den i alla fall där på kanten. 

När vi gått igenom hela varuhuset och var på väg ut, träffade jag den här rena och vita typen.

Han hade sällskap av den här figuren. Levande reklampelare för tandläkarföreningen med de där gaddarna! Levande och levande förresten....

Så var det att fara iväg till tågstation på Hamar.

Otroligt snygg! Ja tåget med alltså. Fniss.

Men innan Irene kom, så fick vi tid att vandra runt lite

i Hamar. Att se Mjösa från sin vackra sida. 

Vet inte vad det heter, men det måste vara någon träninsapparat av något slag för de som windsurfar!
Han kom på en tjock wire, höll i ett handtag och

svisjade förbi så vattnet stänkte.

Vackert är det här måste jag säga.

Den enda vi inte såg det var Mjösas vita svan!
Skibladner.

En massa andra båtar av nyare modell fångade i linsen. MÅNGA båtar!

Blått, kluckande vatten.... Insjö dock...

Här kommer det en till hängade i det där handtaget.

Vägvisare. Kan vara bra att. 

Förstod jag rätt är det här en plats där barn och ungdommar samlas. Tekningarna hänger på utsidan.
Sea side står det.

Mycket folk som badade. Inte så konstigt kanske. Det var över 35 grader varmt. 

Någon ropade "kasta ankar". Någon kastade ankaret och här ligger det ännu.

Så detta konstverk då....

Ut mot havet.... nästan!
Mjösa, Norges största insjö och ligger i länen Akershus, Oppland och Hedmark. Arealen är 368 kvadratkilometer, sjön är belägen 123 meter över havet.
Största djup är 468 meter, men det finns inofficiella mätningar som indikerar djup på uppemot 575 meter.
Längd 117 km
Yta 362 kvadratkilometer

Höjd 123 meter.

Här är Skibladners kaj.

Så detta konstverk igen...
Klokkespillet i Hamar. 

Ja det var här vi var.

Hamar domkyrka.

En gisten trätrapp vid Skibladners kaj.
Vackert på nått vis.

Jag är 158 cm över havet. Når upp med fingrarna

så jag kan hålla upp denna järnvägsbro.
Slitjobb kan jag säga. 

Parken nere vid strandpromenaden.
Det var vi tre, och dessa här, samt MILJONER knott!

Karen Hulda Garborg. Född Bergersen, 22 februari 1862. Död 5 november 1934. Hon var en norsk dramatiker, författare, kulturarbetare och känd för sitt engagemang för det Norske teater, folkvisedans och bunader (folkdräkter).

Hon var gift med Arne Garborg. Även han författare.

En tvärgata från parken upp till centrum.

Gamla, vackra byggndader som det var en fröjd för ögat att se.

Dit ska ni gå... Skyltarna visar vägen....

Men vi kom ju därifrån så vi fortsatte rakt fram istället. Vred på huvudet och såg dessa vackra byggnader.

Dessvärre var det ju en ful byggnad där med.
Passar liksom inte ihop.

Men här ser man det inte.

Varmt var det kan jag säga. Guttaboys satte sig på trappan ute. Jag satt inne på bänken och väntade. Man orkade inte röra sig.
Tåget som Irene skulle komma med var försenat. Men det kom till slut.
Vi satte oss på bussen för hemfärd. 

Men vi hoppade av i Elverum. Hungern drev oss till det. En kinarestaurang blev vår räddning.
Efter en god middag, styrde vi stegen mot busshållplatsen, där den här mannen med sin häst står staty. Mannen i rött bakom, det är Per Øyind.
Skulptur på torget i Elverum.
Gårdfarihandlaren.

Dett var dett! Som han sa, den bäste
Marve Fleksnes.
Nu ska jag ha en balja te. Sen får vi se.
Ha en strålande, fabelaktigt tisdagskväll alla.
Kram....