DET REGNAR!

Och åskar....
Men så otroligt skönt. Fick ta till dammsugarknepet

för att få det att regna. Några få minuter efter att jag varit ute med Elctroluxen så kom det...
Man ska dammsuga och fluffa upp gräset lite, så vattnet som kommer ner, går ner till gräsrötterna.
Jodå, det är sant, det har jag lärt mig av en god vän 

som heter Lisbeth. Nu vet ni det. 

Tyvärr så kommer regnet försent för den här och många andra åkrar. Det som ser moget ut, är dessvärre

ganska dött. Det finns lite hopp för det som forfarande är grönt. Så vi får hoppas på det bästa.

Vi har haft så många härliga och goa människor på besök hitills i sommar. Var en tur upp på Kongsvinger Festning med Maria, Henrik och båda tjejerna, Evelina och Ina.
Här ser vi dock Glomma från Festningen.

Kongsvinger Festning.

Utsikt mot Vingersjön.
Glomma i förgrunden.

Ja hur var det nu, stalagmit om hänger, stalagtid som växer uppåt, eller var det tvärtom?
Det här är krutkammaren på Kongsvinger Festning.
Krokarna i taket är inte till för att hänga kött, utan för att ha lyktor i, så man såg vad man gjorde.... Innan det small..... fniss.

Kongsvinger Festning.

Kongsvinger Festning.

Ina och Maria provar mina tesorter från
Tefrossa.se. 

Våfflor blev det så småningom.
Hade en bra våffelrörardrottning i Evelina.
Maria och Henrik, tja vad dem gör ser ni. Fniss....

Jimmy, Evelina och Ina.

En upptäckt som gav mersmak.
Nugatti, eller gunatti som både jag och Ina säger.
Ska jag sända en burk i posten?

Jimmy tog med dem ner till sjön för ett bad.
Här är det normalt vatten.

Ser ni pappan med sin son där nere?
På den ena muren är dem. Här ser man

hur lite vatten det är Glomma.

Nuguren och hästhagen klar. 

En afton under björken.

Vi behöver inte resa till Medelhavet för att sola och bada här.
Mina damer och herrar, får jag lov att presentera:
Playa de Glomma i Kongsvinger.

Festningen sett från playan.

Playa de Glomma.

Playa de Glomma.
När vi har en normal sommar är

det så mycket vatten i Glomma att dessa

härliga sandbankar inte syns.
Vi var lite tidiga här, man ser bara några stycken. Men vi for förbi igår eftermiddag. (fredag 27 juli)
Då var det TJÅKFULLT av folk där.

Här kan man bada med om man vill.
Kongsviners tre broar på samma bild. 

Mellan murarna i kvarnruinen. Här går det fint att gå över. Inte mycket vatten eller stark ström nu.

Växtligheten har fått fäste.
Här var det två måspar som byggt rede i våras.
De fick inte en möjlighet att ruva fram några ungar.

Flommen tog dem!

Ska bara tala om att det är maken Jimmy som tagit dessa bilder från kvarnruien. Jag vågade mig inte ut.

Här forsar vattnet normalt fram.

Harry-Arne fotar Jimmy, jag står bakom en buske.

Vackert på nått märkligt vis. 

Här har Harry-Arne fångat maken på bild ute i Glomma, på en av murarna. 

På hemvägen stannade vi till vid Gjölstadfossen. 

Även här ser man tydligt att det är en ovanligt torr sommar. Här brukar vattnet forsa fram både fort och med en massa ljud.

Vattnet är nästan stillastående.

Går nästan att gå torrskodd över.

Men jag provade inte.

Norges längsta älv, Glomma.
Norges vattenrikaste älv. Startar i Tyrdalsfjellene och slutar i Fredrikstad. Ca 620 km lång. 

En äventyrlig vacker solnedgång en afton i juli.

Närmare bestämt den 17 juli.

Det får avsluta inlägget idag.
Ska njuta av regnet som fortsatt faller ute.
Ett stilla sommaregn som jag hoppas håller

på hela natten nu. Det är så välkommet.

Önskar er en fortsatt fin kväll.
Stor kram från......

Varmt och gott....

Det måste man väl säga om sommaren så långt.
Gott är det här då... Lakriskladdkaka. Makens specialitet. Smakar så gott till en god kopp kaffe.

Matbröd har man ju bakat med. Det här fick en rykande åtgång. Blev goda limpor kan jag säga.
Vill någon ha recept så hojta till.

En sommarkväll på verandan. Sjöfåglarna sjöng för fullt. Myggen surrade. Någon annanstans. Vi satt ute och njöt. 

En av de vackraste blommor jag vet.
Cosmos eller Rosenskära.
Skir, ljuvlig och den vita färgen gjör sig mot

den knallblå himlen. 

Älsklingen och jag gick ner till sjön. Måste ju se 

eländet själv på nära håll.
Så lågt vattenstånd har jag inte sett här förut alls.
Där maken står, där är det normalt vatten.

Ja ni ser ju själva... stranden har plötsligt blivit till den

skönaste rivieran. Långgrunt och varmt.

Ska ta en tur ner och bada någon dag. 

Tänk om det här fotspåret får torka in och leran blir stenhård. Tänk om 500 år när de gräver ut här och hittar detta... Forntidsmänniskorna levde här säger de då... 

Maken bestämde sig för att gå längst med vattnet bort

mot badbryggan. Han var inte helt säker på om det gick. Men han försvann.

Jag gick upp igen och tog vägen bort. Måste tänka på min rygg litegrann. Så här såg stranden ut där uppe

där jag stod. 

Gräset vajade i vinden. Det var så skönt.
Bara en sak som irriterar mig, det är FLUGOR!
Det är så otroligt mycket flugor här. Har ni samma problem? Man kan inte göra nått för att det är så mycket. Grannen, folk som inne i stan, där uppe där jag jobbade säger samma sak! Flugor och getingar!

Tar ju inga selfies jag då, det blir maken som tar dem. 

Vi njöt en god whisky på verandan en kväll.
Så mysigt ute, helt stilla... inte en bil, inte en mygga. Bara jag, älsklingen och den goda whiskyn.

Två damer har flyttat hit en period. För att få bete och mat. Det är granntjejen som rider den ena hästen, den större av dem, och den andra fick följa med då det inte är tillåtet att bara ha en häst. Vilket jag tycker är bra. Under en 14 dagars period ska de bo där nere vid vattnet. De har det gott där nere.

Det var dagens blogg. Ute har det regnat några droppar. Det blev inte ens blött på backen! Hoppades på mera. Men den gång ej.
Ska ha en kopp te nu tror jag, mysa lite med nått på tvn och så i säng. I morgon kommer det besök.
Önskar er en fortsatt fin kväll.

Kram...

Att gå med håven och få håll i huvudet....

Jodå, det går faktiskt att gå med håven så här.
Fast den var full.... av kajungen Kajsa. Hon kom ut ur luckan på skorstenen ganska smidigt. Så fick hon lifta i håven ut. Kvar satt brorsan Kajal. Men han kom själv under natten.

Så var det konfirmation på gården.
Jordgubbar och alkoholfri cider smakade

underbart den sköna sommardagen. 

Bakat lite har man gjort.
En smarrig rabarberkaka. 

En rund form 23 cm
2 dl socker/180 gram.
3 ägg.
1 tsk vaniljsocker.

1 tsk bakpulver.
2,5 dl mandelmjöl.

100 gram smör.

250 gram rabarber.

2 msk florsocker att pudra med.
ugn 180 grader.
Smöra och bröa formen.
Skala och tärna rabarbern.
Vispa ägg och socker pösigt. Smält smöret, låt det svalna något och häll det i äggsmeten medans du vispar hela tiden. I en separat skål blandar du de torra ingredienserna. Använde hela mandlar  med skal på, som jag malde.
Häll så de torra ingredienserna i äggsmeten och blanda försiktigt med slickepotten.
Häll så kaksmeten i formen och jämna ut. Strö ut rabarnern på smeten, grädda så i 40-45 minuter. Kolla med sticka om den är gräddad i mitten.
Ta ut kakan, låt den svalna. Lägg på ett fat och pudra med florsocker. Jag gjorde det inte den här gången. Gick bra det med.

Vackra pioner med chokladbollar med smak av lakris

i förgrunden. Så vackra blomster.

Goa som tusan.

Vårt äppleträd har gift sig med två solrosor.

Inte länge sen vattnet gick upp över gångvägen. Nu 

är det tvärtom. Man kan gå torrskodd ut till 

muren. Det måste komma regn nu snart. 

Så var det där med hål i huvudet...
Maken träffade en infoskärm på bussen igår morse.
När föraren inte såg efter så de som gick på hann att sätta sig ner innan han körde så sker sånt här. 

Sista kvällen i juni. Ett glas vin på verandan i

den varma sommarkvällen. Vart tog junimånad vägen?

Önskar er en fin kväll vidare.
Här i vita huset vid vackra sjön är

det strax sängdax. Sov gott.

Kram....