Andra halvlek....

Ja eller vad man ska kalla det....
Nu är det några bilder och ord från den 16

september och fram till idag.
Vi har haft sol, bara se här.
Klara skarpa färger. Nytröskad åker.
En luft full av dofter som andas höst.

Luften är inte bara full av dofter, men av 

ljud och flygande saker.
Här är det massor av tranor som flög över

mig. De tutade och tutade som om de ville

säga farväl, vi ses till våren.
Det gör vi ju. Men jag undrar i mitt stilla sinne

hur många som klarar turen ner där de ska vara i vinter, och turen tillbaka hit i vår.
Men saknaden är stor. Sista veckorna nu, har inte en

enda flock tranor flugit över oss. Så jag tror dem

har gett sig av allihopa. 

Bakat igen då.
En smarrig äpplekaka.
Här är receptet.ÄPPLEKAKA I LÅNGPANNA.

6 rumsvarma ägg.
6 dl socker.
150 gram smält svalnat smör.
3 dl mjölk.
8 dl mjöl
6 tsk bakpulver.
3 msk vaniljsocker.
5-7 normalstora, fasta äpplen. 

185 grader i ugnen. 35-45 minuter.

Vispa socker och ägg luftigt.
smält smöret och låt det svalna.
Blanda mjöl, bakpulver och vaniljsocker i en skål. 
Ha i det avsvalnande smöret och den kalla mjölken, rör tills smeten har blandat sig.

Häll i en smord och bröad långpanna.

Skala och kärna ur äpplena. Skiva i tunna klyftor. 
Ta en skål och ha i socker och kanel, rör runt så det blandas.....
Lägg så äppleklyftorna i skålen och rör runt så de blir täckta med godsakerna.
sen sätter du klyftorna i smeten. Tätt, men inte allt för tätt...socker/kanelblandningen som blir kvar, strör du över alltihopa innan du sätter långpannan i ugnen. 
Grädda nederst i ugnen.

Låt sen svalna lite innan du skär i lagom stora rutor. Servera med vaniljsås eller glass eller som den är till en kopp kaffe.
Går bra att frysa.

Som vanligt älskar jag mitt äppleträd. Det

är så härligt att stå här under, speciellt en dag det

regnar. För du är ganska torr. Det är så tätt

så det blir som ett levande paraply.

Jag och guben var en tur ut i skogen.
Kom hem med en vacker bukett....
Det var lite mer än det jag håller i då, men dessa

var så otroligt stora.

Vi tog en tur till Rytjern.
Här växte det skog tills för ett par år sen.
Sen kom det en superscell och lekte plockepinn

med skogen. Men nu ser man ju vilken utsikt man har härifrån. Vackert så säg.

Vi är inte ensamma i skogen.
Här har en kung gått.
Den och hans undersåtar gick och sjöng....

Ingen hemma i Trollebo den här dagen heller....

Plötsligt funderade jag på om jag var i Örebro!
Där har de ju ett vattentorn som ser ut så här.
Inte samma färg då, men de kan ju ha målat om det.
Förminskat det och placerat det i min skog.

Som vanligt när vi går här så möter man inte en

en enda kotte.... eller jo, kottar ser man ju, men inte de på två ben.
Däremot så var det dem med 6 ben och vingar 

som var väldigt ivriga på att landa på en. 

Närmar oss ett kalhygge.
Här var det tätt, grön skog, mossor och lavar, 

svamp och bär.... Det dröjer nog innan det är tillbaka.

Såg ut så här....
Sån här skog älskar jag att gå i.
Där framme blir det kallhygge igen, och då

närmar vi oss slutmålet.

Rytjern.
Den lilla gapahuken ligger där och väntar.
Skönt dem sparat några träd där i alla fall.

Framme.
Vi var faktiskt inte ensamma här.
Ett äldre par hade hittat vägen hit med.
Det är alltid lika kul att möta någon.
Tyvärr hade vi inte kaffe med oss.
Inte fanns det något kvar i gapahuken heller..
Så det fick bli med praten.

Njuter bara....

Varmt och skönt, nästan sommarvärme.

Trollkäringa själv.

Brannbu heter den här gapahuken.
Här kan du söka skydd vid dåligt väder, du kan övernatta, göra upp en brasa. Ved finns. Det finns 

fiskeredskap med. Men det fanns en låda här. Men lite kaffe och några kex. Den är tyvärr borta.
Problemet är att det alltid finns folk som bara
MÅSTE förstöra och stjäla.
Man undrar varför....

När vi gick tillbaka gick vi över en liten spång. Vi skulle gå några hundra meter åt andra hållet först.
Jag vände mig om lite snabbt för att ta en bild på
Brannbu gapahuk.

Så blev den.
Jo anledningen till av vi skulle gå åt andra hållet var

att de berättade att något djur grävt upp ett

getingbo. Det låg vaxkakor utspritt på stigen.
Så vi tänkte gå dit och se.

Närmare än så här gick jag inte.
Det var getingar kvar. Ganska irriterade.
Men boet är urgrävt man ser det tydligt.
Vaxkakor som är sönder ligger spritt här.
Troligtvis en björn eller grävling som ville

ha lite godis. Den blev nog ganska stucken.

Gubben la iväg med sjumilakliv.
Jag har så korta ben så jag hinner med.
Men jag fick ju ett kort i alla fall.

Vi hittade ju svamp.
Det finns hur mycket som helst. Men vi tar tre sorter.
Kantarell, trattis och taggsvamp. De är vi 

säkra på. Någon som vet vad detta är?

Snart hemma....

Höstfärger på blåbärsriset.
Efter en stund var vi hemma.
Satte på en kaffe och slappade en stund. 

Vi är ju ute och kör bil ibland.
Här möter vi faktiskt en sykkylving.
Viktor Berg Transport.

Det pågår en febril aktivitet på åkrar runt om.
Här är det potatis som ska upp.

Grannen har tröskat klart här...

Och där... där bor vi.

Nu kommer mörkret fortare och fortare på

kvällarna. Skymningen faller redan vid 19 tiden.
Men det är lite mysigt med. Tänder ljus i mina lyktor och myser med en kopp te. 

Har inte varit någon frostnatt ännu, så

blommorna hänger med ett tag till.
Den vackra cosmosen/rosenskäran
delar välvilligt med sig av sin skönhet.

Här en mörkröd.

Och här en rosa.

Även om ingen var hemma i Trollebo, så har någon

varit det. De har ätit något i den här svampskålen med björklövsskeden i alla fall.
Den stod så fint på backen.
Lite synd att den servisen försvinner när vintern 

kommer bara. Men nu har jag den på bild.

Det var allt för idag.
Nu sitter vi och väntar på vårt besök.
Hoppas de snart kommer.
Men det tar tid att köra över 40 mil.
Ha nu en fabelaktigt fin fredagskväll.
Här blir det avslappat och lugnt.
Kram...

Nog är det väl märkligt....

Sommaren är över.
Bara inse det. Men nog är det är

det väl märkligt att man liksom inte vill 

ta in det i skallen.
Gick en tur ner till sjön den 1 september.
Nog kändes det som sommar....
Den här blomman såg jag på min väg.
Någon som vet vad den heter?

Blå himmel, vackra moln.
Fullmogen havre. 

Havre i motljus.
Var så vackert. Men bilden gör inte rättvisa

åt det ljus som var. Tyvärr.

Morgonen var vacker.
Dimman flög över sjön och solen

som letade sig ner mellan dimtussarna.
Lite magiskt och trollskt.

Men för att återgå till min promenad ner till sjön...
Spegelblankt vatten, moln som speglar sig.
Det ÄR vackert. 

En liten bit av mitt paradis.

Det landade några svanar längre bort.
De tutade rejält.
Sjöfågeln börjar göra sig klar för att

flyga söderut, det är mera stillsamt nere på

sjön i september än tex augusti.

Det var så skönt att gå därnere.
Tyst och stilla.
Ja förutom svanarna då...

De ligger på vattnet till höger.
Man ser små vita prickar.
Det finns säkert mycket mat åt 

dem ännu här. Men snart får de nog ge sig iväg 

till öppet vatten någon annanstans de med. 

1 september och det har gulnat bra på träden.

Bara för skojs skull så

testade jag ett nytt sätt att plantera frö i våras.
I äggskal. Sparade några skal när jag knäckt äggen.
Fyllde dem med jord, pressade ner ett frö i varje skal.
Satte 4 solrosfrö och det här är ett av alla 

fyra som kom upp.
Du gör så här.
Tar ett äggskal. Fyller med jord. Pressar ner

ett frö av valfri sort. Vattnar försiktigt.
Sätter äggskalen ljust och varmt. Nej det kommer 

inte att lukta ruttna ägg!
När fröet växt till sig så flyttar du hela skalet med frö

och jord över i en kruka. Men krossa skalet

i botten först, så rötterna kan leta sig ut i jorden.
Skalet innehåller alla bra gödninsmedel som 

finns för en liten växt. Skalet ger fröet/växten näring och kalk. Jag ska göra så här i vår igen. 

Satt ute en dag i solen och värmen.
Satt och sjöng på en låt.
Bakom mina solglasögon....
Med Docenterna. Från 1980.
Fast då hette de Docent Död.
En himla bra låt.

Var ute och hälsade på hästarna som gått på bete 

på andra sidan sjön.
När de fått lite klappar, gos och några äpplen

så ville de inte prata med mig mera.
Vände sig om och gick!
Äldst går först. Farah på 24 år.
Bakom kommer Singing på 18.
Nu är dem hemma efter en lång skön sommar med

massor av bete här. De kommer nog tillbaka

nästa sommar med tror jag.

Mycket mat har de haft.
Utsikten har de fått på köpet.
Vattnet från Nuguren.
Skog att söka skydd i.
Tror de haft det bra här.
Man ser lite av ett rött tak på bilden.
Där bor vi.

Trots skogen så ser man väldigt bra över till andra

sidan. Ja om man fuskar lite och klättrar upp i

jakttornet som står där förstås.

Det gjorde som synes INTE jag.
Jag sände upp gubben i stället.

Mina sommarblommor var fortfarande

lika vackra. Köpte två små margueriter i våras.
De blev STORA ska jag säga.
Har nu tagit bort allt från verandan, men

dessa två har jag satt ner i en låda ute, så

jag får se om de kommer i vår. 

Den här vackra köpte guben åt mig 

på Skarstad gartneri i våras. Där handlar vi

massor av grönt under sommaren och hösten.
Den här vackra står inne nu. Hade inte 

hjärta att kasta den på komposten.

Min Black Velvet petunia överraskade mig 

med en mörkröd blomma.
Alla andra var svarta.
Den har jag grävt ner vid verandan.
Inte heller den hamnade på komposten.
Mina lavendel står i källaren.

Äpplena är mogna nu.
Ska plocka in och göra must.
Men man får passa sig....
När man går under trädet så får man 

ofta ett äpple i skallen.
Det gör ont det!

Vi äter mycket bönor av ymse slag.
Här är en näve.
Tycker dem är så vackra.
Någon som vet om man kan sätta dem för

att få en planta?

La humla suse...
Den här stackarn susade nog på sista versen 

när jag såg den. Så långsam i sina rörelser, men

instinkten att samla nektar var där.
Vet inte om den dog, eller om den kröp in 

någonstans för att sova över vintern.

Mitt ena äppleträd.

Det är halvdött faktist. Men den här stammen...
Jag bara älskar den....

Se bara på mönstret på den.
Den är så skön att ta på.
Gammal och knotig. Men ack vilket

naturens konstverk det är.

Andra konstverk är växterna.
Här en ärtblomst.
Inte en luktärt alltså, utan en sockerärt.

En ljuvligt rosa cosmos, eller
rosenskära. De växer i rabatten.
Så vackra. Jag samlar frön. Ska ha MASSOR nästa vår.

Det är verkligen svampår i år.
Den här och många flera växer i vår gräsmatta....
Jag vill bo i en svamp...
jo jag tänker på den låten nu.
Nog är det väl märkligt....

Jo, så har jag ju bakat förstås...

Har ju sagt att det inte blir så många äpplen i år

som i fjor. Men några får vi alla fall. 

11 September.....
DÅ kom hösten. Den körde sakta förbi, stannade till och 

satte sina spår rejält i backen.
Den stånkade och vevade.
Hösten alltså.
Eller kanske mera den här bilen.
För den satte ner reflexpinnarna vid vägkanten.
HÖST alltså.

Vi gick även till valurnorna den här dagen.
Vad jag röstade på?
Helsepartiet heter det. 

Hösten har bjudit på några vackra dagar, 

mellan alla regnskurar.
Nu börjar man kunna se färgskiftningarna i träden.

Just här, säger jag att bor vid en fjord.
Vackert, spegelblankt vatten, berget med skogen

som speglar sig i vattnet. Allt jag saknar här, 

är Hurtigruta....

Vi har även fått några vackra solnedgångar så här långt in i halva september månad.

Det kan bli flera. Hoppas på det.

Ja, så har jag ju bakat igen då...
En fyrstekaka, med hallon och marsipan i.
Den blev såååå god. Har recept om någon vill ha.

När man åker bil från Kongsvinger och hem, 

så kommer man hit där det är ganska öppet. Då brukar jag passa på

 att fota. Men det är från bilen, i fart, 

så det blir inte alltid så rakt. Men vackert är

det i alla fall.

Dagens datum, 27 september.

Här har det tröskats. Men både tröskan och traktorn 

som hämtar spannmålet har haft det tufft här idag.
Det har regnat så mycket så backen är så

geggig. De hade stora problem med att ta sig upp.
Men det gick till slut.
Solsken, vackra färger och nästan 17 grader varmt. 

Så vad passar då bättre än att tvätta fönster.
Vi hjälps åt. Här står guben på stegen och tar

dem utvändigt. Jag har för korta ben och armar

för att nå och tvätta här.

Här fick han hänga ut genom fönstret i 

vardagsrummet för att kunna tvätta 

på utsidan. Jag hade inte nått här heller kan

jag säga. Inte utan att ramla ut.
Så nu är alla fönster tagna, alla utom ett och

det är på övervåningen. Men det blir tid för det med.

Med det så säger jag godnatt.
Ute är det svart som i en säck.
Det blåser lite, är 10 grader.
Vet inte hur det blir med vädret i morgon, 

får hoppas det blir fint.
Sov gott mina vänner.
Kram