lördag 27 september 2008

Lost, skogsfolket och potatis.

En dag i slutet av September.
Solen sken och jag bestämde mig för en ny promenad.
Nu börjar ni säker känna igen
stigarna som vi går på.
Men följ gärna med om ni har lust.

Naturen har förändrat sig sen sist jag gick här.
Solen gjorde kanske sitt till med.
Skogen är klädd i starka färger som lyser emot mig
där jag går med min goa kompis.
Här växte det tät skog i vintras.
Nu är det bara en massa rot.
Kvistar och grenar som ligger huller om buller
och gör det svårt att gå.
Men det är ändå vackert på nått vis.
Sträckte upp kameran högt i luften så
jag fick med bergskammen på Brandval vestside.
En skön dag i skogen tog sin början.

Trollstenen väntade på mig.
Under här går nog alla skogstroll, tomtar och annat småfolk
som bor i skogen.
Tittar man riktigt noga ser man faktiskt en stig under.

Min stig fortsatte dock rakt fram.
Det ljusnar mellan träden.
Inbillade mig för en sekund att jag såg någon
som sprang fort över stigen.
Undrar vem det var....

Jag ska passera en djup bäckfåra innan jag kommer ut på en äng.
Ska så upp för en ganska brant backe.
Lovar att hjärtat får jobba i den.
Hjärtat slår hårt och jag hör min egen puls som dunkar när
jag kommer upp på toppen.
Svetten rinner nerför ryggen på mig.
Men vad gör det....
Kan dusja när jag kommer hem.

Väl uppe fortsätter stigen in i en riktig trollskog.
En bäck porlar och rinner vid sidan om mig.
Tänker på att för ett par hundra år sen så bodde
det folk här i skogen.
De hade byggt sig små hus av sten och virke av stora
granar och tallar som de fått hugga ner själva.
Gjort sig små åkertegar och
tog sitt vatten från den här bäcken.
Här levde de sina liv.
Föddes, levde av skogen och det som den lilla
åkertegen kunde ge.
Till slut tog livet slut här, de dog och de små
skogsgårdarna blev övergivna.
Kan känna dessa människors närvaro när jag vandrar vidare på min tur.

Min goe vän var nog helt obekymrad om mina tankar
när vi gick där.
Hon blev törstig och tog sig en förfriskande
slurk vatten från bäcken.
Alla ser väl nu att det är en dam.
Hon har ju rosa koppel.

Den lekte sig vidare ner i skogen.
Man kunde nästan höra röster på de som bodde här
när de hämtade vatten för att
ha till dricka och mat.
Kunna tvätta sig och skura golv.
Kläder tror jag de sköljde i bäcken.
Dåtidens tvättmaskin.

Vi vandrade vidare och började så småningom vända
in på vägen hem.
Plötsligt får Erri snurren.
Hon blir helt tokig.
Hon har trippat på tå, sniffat i luften och
vartit laddad till tusen.
Här finns det gott om vilt.
Både älg, rådjur och småvilt.
Men av Erris betende att dömma var det ingen hare hon kände lukt av.
Plötsligt tvärstannar hon....
Jag lyfter sakta på huvudet och ser en stor älg framför mig.
Den står där bara...
På ca 10 meters avstånd står den där....
Kikar rakt på mig.
Hjärtat börjar dunka hårt.
Jag funderar på vad jag ska göra nu....
Tror det är en fjorårskalv.
Famlar efter kameran som naturligtvis
ligger i sin väska.
I min ficka....
Har en påse svamp och Erris spända koppel i handen.
Svär tyst för mig själv. Varför stoppade jag ner kameran
i den lilla väskan....
Kikar upp, jodå den står kvar...
Blicken fäst på Erri som nu står blick stilla.
Inte ett ljud hörs i hela skogen.
Bara mitt hjärta...
Så plötsligt vänder den. Gör ett galant hopp rakt in i skogen och försvinner.....
Där står jag kvar med kameran i handen.
Jag hann inte....
Erri vill gå fram och lukta på platsen där den stog.
Hon snor runt, runt och vill efter.
Har jag tappat kopplet där har hon försvunnit in
i skogen efter det ståtliga djuret.
Höll hårt i det rosa bandet kan jag säga.
Hämtar andan en stund innan vi så sakta börjar gå vidare hemmåt.

Kommer ner vid en plats där vi brukar plocka bär och svamp.
Det finns ingen svamp kvar. Den ligger redan i frysen.
Ett och annat blåbär är kvar på riset.
Lingonen lyser röda bland allt ris.
Skogen brinner av färger.
Jag tänker att jag är lyckligt lottad
som kan gå här och njuta av allt det sköna runt mig
i naturen.

Min blick fastnar på en liten rosa klocka på en
lingongren.
Lingonriset blommar igen..
I slutet av september...
Den hänger så ensam på det gröna lingonriset mitt bland
de rödgulgröna blåbärsriset.
På nått vis får jag vårkänslor igen.
Fast hösten är här och oktober närmar sig med stormsteg.
Men jag tänker att den lilla lingonblomman visar mod.
För visst är det modigt gjort att blomma i
slutet av september när man vet att vintern är runt hörnet.


När vi kommit ut på vägen igen så ser jag hur det jobbas i potatisåkern.
Nu ska pärera upp.
Tänker igen på de som bodde i skogen, innan vägen här fanns.
Kanske hade de häst eller oxe som drog plogen,
gjorde fåror för att sätta potatisen, och till slut
hjälpte till att få upp potatisen ur backen.
Kanske var det kvinnan i huset som slet för att få upp det nödvändiga
ut backen innan det blev kallt och tjälen kom.


Nu görs det maskinellt.
En traktor drar potatisupptagarn.
På den står det 2-3 man och rensar potatisen som
kommer på bandet.
Allt går fort. Enkelt.....

Så kommer det en traktor till.
Med ett släp efter.
Där står det stora träkasser.
Däri ska potatisen.

Tänker igen på de som bodde här förr.
En korg att ta med sig det lilla som växt upp på åkertegen.


Här sitter det en man i varje traktor.
Tömningen går fort och lätt.
Trälådorna blir fort fulla.
Det står kanske upp mot en 10-12 stycken sådana på
släpet.

De som bodde i skogen
fick kanske ett par korgar med den så viktiga potatisen.
Där ofta hela barnaskaran var tvungna att hjälpa till.
Jag tänker på vilket slit det måste varit att bo så.
Undrar vad de tänkte om framtden?
Trodde de att vi skulle få traktorer, bilar, flyg, med mera?
Kan inte tänka mig det.
De orden var nog inte ens uppfunna på den tiden.


Så körs potatisen till en lagerbyggnad.
Där finns trucken som mer än gärna lyfter ner de tunga
lådorna med potatis.

Skogsfolket fick använda handkraft.
Att bruka sina egna muskler var många gånger ett hårt arbete.
Men de hade inget val...

Potatisens sista anhalt är lagret.
Där staplas trälådorna i väntan på att bli transporterade
till butiker och fabriker för
att där vidareförädlas till
chips, pommes frites, potatismos pulver, potatismjöl och brännvin.

Skogsfolket skulle ha gjort stora ögon om de
visste vad potatisen skulle kunna användas till i framtiden.
Brännvin var det nog många som gjorde i stugorn redan.
Det är en gammal konst.
Som säkert många praktiserar än i dag...
Nog sagt om det.

Tänk om Ahlströmmer hade kunnat föreställa sig
framtiden och vad denna så användbara
rotfrukt skulle komma att ansvändas till.
En av våra stora nyttoväxter.
Tänk vad gott det är sen....
Nykokt potatis, köttbullar och sås....
Eller sill och potäter....
Ett gott mos med korv...
Man kan variera den i oändlighet.
Så avlsutar man dagen med en kall öl
och ännu mera potatis. En påse chips.
Är inte den lilla knölen en god knöl så säg.

Vill avsluta med en kille som har en enorm röst.
Många hörde nog när han sjöng
O, helga natt på norska idol.
Här är han igen.
Säger bara en sak...
Lyssna och njut.
Till er, mina vänner....
Erlend Bratland.
Bara 16 år.


26 kommentarer:

  1. Tyckte jag såg en vätte som gick på stigen under stenen. Förstår att du måste ha blivit lite rädd när älgen stod där. Tänk vad människorna slet förr för att få mat i magen. Ha en bra helg
    Kram mamma c

    SvaraRadera
  2. Ja, tänk vad mycket det kan hända i natuen. Kul att få följa med!
    BrittMarie

    SvaraRadera
  3. Märkligt med naturen, blåklockorna har börjat blomma här. Vi har nog skogstroll och tomtar i våra måssiga skogar på Hisingen med. ha en fin lördag, kram.

    SvaraRadera
  4. HElloj min goa vän.. VA poetysk og fantastiskt innlegg. Vilka bilder!!!! MEn jag gillar inte höstet..:=( ju jag gilla den höstliga farver men jag vill ha sommaren lidt lengre. Du måste förstå at här på Island är sommaren bara för 3 månade so jag vill gärna ha sommaren på hösten også.*fniss* Ha en tjingeling helg min kära. Klemms INGA
    ************
    Sæl min kæra vinkona
    Hvað þú ert með ljóðrænt og frábært innlegg núna. Þvílíkar myndir. En mér líkar ekki við haustið.:=(
    Mér líka haustlegu litirnir en þú verður að skilja að við höfum sumarið bara í 3 mánuði á ári. Svo ég vil gjarnan hafa sumarið á haustin líka. *hlær* Eigðu tjingeling helgi mín góða.
    knús. INGA

    SvaraRadera
  5. Hej Synne!
    Vad häftigt att springa på en älg, fast de är ju så STORA,läskigt!
    Visst slet de förr. Min far brikade berätta historier om hur han och hans 14 syskon slet ute på åkrarna...Men en god sak var ju att folk hade jobb.
    Härliga bilder som vanligt.

    Halloween är i slutet av oktober.
    Här höst pyntar man med pumpor, blommor majskolvstänger och fågelskrämmor det tillhör hösten. Får väl ta mig runt och ta kort.

    Ha en trevlig helg.
    ooops glömde logga in....
    Kram Bodil.

    SvaraRadera
  6. Visst är det härligt i skogen. Som ett riktigt äventyr är det när man traskar omkring omhuldad av skogsväsen och praktfulla djur:)

    Gillar dina bilder, de är vackra som vanligt! Spännande med en stig under "stenen"...

    Angående vårt problem så är det faktiskt så att chaffisen inte gjort sitt jobb utan ljugit om att han gjort det. Han har absolut INTE ringt mig för jag hade telefonen med mig vart jag än gick och dessutom finns ju nummerpresentatör över alla samtal, även de missade...

    Vi beställde från Elgigantens webshop just för att vi skulle få den hemlevererad. Tobbe och jag jobbar ju heltid och är fyrabarnsföräldrar så vi tyckte det var praktiskt att få den hemkörd ända till dörren. Och då fick det vara värt den slant det kostade för hemkörning. Klart jag blir riktigt besviken över hur det hela skötts både från postens sida men även över att Elgiganten skickade iväg en helt trasig vara från sitt lager! I fortsättningen blir det till att handla på Onoff. Brorsan min jobbar ju där och är butiksledare så då vet jag att om jag behöver skälla så löser sig problemet på en gång;) (stackars lillebror haha)

    Du får ha en härlig lördag i ditt vackra Norge!

    Stor kram
    Annica

    SvaraRadera
  7. nu hann jag inte läsa,men jag ville bara säga att det är rottis i han. och sen tror jag det var schäfer... eller..hm.. jo ev schäfer;) Kram och nu ske jag äta;) kram

    SvaraRadera
  8. Läskig! Blev inte rädd?

    Djur och kryper förföljer dig när man är i skogen §:-))

    Ändå, så mysigt ut!

    Vill bara med dig ngn gång och strossa runt i naturen .

    kjams!

    SvaraRadera
  9. Morrn Synne

    Tack för en historielektion,
    som var helt topp.

    Potatis kan användas till "allt",
    och den är nyttig och sund, inom
    vissa gränser........

    Ser fram emot "langpoteten".

    Ha de bra

    Hasse

    SvaraRadera
  10. Hei Synne :-)

    Takk for at jeg fikk være med på turen til deg og Erri! Og så morsomt at dere møtte på selveste skogens konge. Han treffer jeg på rett som det er også, spesielt på rideturer. Elger er ikke redd for hester, så de flytter seg ikke en millimeter... Selv har jeg hest som opprinnelig er fra vest-landet så hun er IKKE glad i elg (der finnes det jo ikke elg, bare hjort). I fjor måtte vi passere ikke mindre enn 8 stykker, både voksne og kalver, på et jorde rett bortenfor her. Da måtte jeg virkelig være bestemt for å få min stolte ganger forbi, altså :-) Det er sjelden elg angriper mennesker, men man skal være litt forsiktig hvis man møter ei elgku med kalv, for hun kan være aggressiv. Det var sikkert et ungdyr du møtte på, for de pleier å være mest nyskjerrige :-)

    Poteten ja, den har reddet mange fra sultedøden både i Norge og Sverige. Merkelig at noen kostholdseksperter har funnet ut at det er så dumt å spise poteter... men dem hører vi ikke på! I kveld blir det Raclette til mat her hos oss, og da har jeg alltid mandelpoteter til. Det er kjempegodt og veldig lettvint, for gjestene lager jo nærmest maten selv... Kjenner at jeg ble sulten nå, så jeg tror jeg begynner å forberede middagen. Ønsker deg og maken en fin lørdagskveld ved Nuggurn! Klem fra Britt :-)

    SvaraRadera
  11. Vilken otroligt vacker röst killen har,jag satt verkligen och njöt!!!
    Och så fint och spännande du berättar om småfolket och om dina tankar om människorna som levde i skogen förr utan bekvämligheter,tänk så dom fick slita för att tjäna sin brödföda!

    Tack för den vackra och spännande skogspromenaden vännen,jag levde verkligen in i mina tankar jag med hur dom hade det förr.Och så spännande med älgen som du och Erri fick se,synd att du inte hann ta upp kameran i tid innan den skuttade in i skogen..så typiskt!
    Mycket vackra bilder,ser ut som en riktig trollskog!

    Den lilla lingonblomman är så söt och tänk att den blommar nu..så liten men så stark och vacker!

    Tack för fina ord i min vrå!
    Ha en trevlig kväll!

    Kram Maria

    SvaraRadera
  12. Det är så mysigt att få "följa med" på dina promenader!

    SvaraRadera
  13. Tack tack för en underbar prommenad...synd att du inte fick med älgen!!Men du fick ju med så mycket annat...kramiz:)

    SvaraRadera
  14. Tack för promenaden, borde inte Du skriva sagoböcker!?

    Kramen //annette

    SvaraRadera
  15. oj vilken långpromenad - med allehanda händelser!

    tittar in på ett snabbt litet hej och önskar dig en fortsatt trevlig helg!
    kramar

    SvaraRadera
  16. Hei hei! Takk for koselig kommentar hos meg :) Så fin tur du har hatt her, og du gjør akkurat som meg, tenker på og ser for deg hvordan ting var før i tiden, hvordan de hadde det og hvordan de gjorde ting :) Masse fine bilder å se på også, og kattepusene lenger nede her lignet jo jammen meg bittelitt på Annek Katt ;) Ha en fortsatt fin helg! Synnøve :)

    SvaraRadera
  17. http://www.youtube.com/watch?v=hYfIMXkV9Q4&NR=1

    16 ÅR O GUDOMLIG RÖST..
    kRAM SYRRAN.

    SvaraRadera
  18. Nu har jag gått på promenad med Dig och voffsingen, härligt!!

    Hoppas att Du får en underbar söndag, kära du!

    Kramar
    Fliset.

    SvaraRadera
  19. Du bor så vacker, tänk att få gå där i alla färgerna. Ja, älgar kan verkligen skrämma slag på en. Det drar sig mot älgjakten nu, så nu får man se upp. Ha en skön dag i solen.

    SvaraRadera
  20. TAck för den fina promenaden i trollskogen och potatisskörden!

    Och inte minst - Erlend! Vilken kille du!
    Ibland är inte saker vad de synes vara!

    Ha en fortsatt skön söndag!

    Kramar
    Lisa

    SvaraRadera
  21. Kul med stigen under stenen! Så klart det är vättar och troll som går där, inga andra får ju plats.
    Du skriver så poetiskt! Önskar jag hade en gnutta av din förmåga att skriva så vackert!
    Ha det bra i grannlandet!
    Kram/Bia

    SvaraRadera
  22. Väldigt vackra bilder du har tagit..Ja vad vore livet utan potatis..och som du säger inget slår hemlagad potatismos..får nästan inte ha pulvermos...vilket ibland är bra när det är bråttom.
    Ha det gott!
    Kram

    SvaraRadera
  23. Tack för promenaden! Läskigt att möta en älg på så nära håll, de är ju så stora.
    Vi hade en älgko med två kalvar på vår stugtomt denna helg.

    Bilden med den lilla rosa lingonklockan var jättefin!
    Kram vännen!

    SvaraRadera
  24. Hej! Var glad att du har kvar din trollskog, den är värd massor både för folk och fä!
    Va synd att du missade kort på älgen, var du inte lite skakis ändå. Jag tycker dom är väldans stora djur när dom kommer nära...
    Förstår att Erri blev upphetsad, hon är väl en älghund?
    Nu ska här badas vår sedvanliga söndagsbastu, har varit ute mycket i det vackra vädret i helgen, o krypen har hittat mig som vanligt...så nu ska alla eventuella insekter o kryp bort i bastuhettan!
    Ha en fin början på veckan/Kramen

    SvaraRadera
  25. ja dessa troll skogar mins som barn när vi gick till vår stuga jag hade namn på var del av skogen... det var troll skogen tomte skogen.. osv.. det var magiskt minns jag älvornas glänta mins jag bra.. det var en liten glänta med vildväxande förgätmigej
    där bodde älvorna...

    SvaraRadera

När du ändå är här, så lägg gärna igen ett tassavtryck så jag kan besöka dig och din blogg.

When you are here, so please write a comment, then I know who Im going to visit.

Bakgrund.

Related Posts with Thumbnails