torsdag 19 februari 2009

SORG

TILL OSKAR.
En mycket speciell
herreman på fyra tassar.

Du kom till oss för 18 år sen.
Jag glömmer det aldrig.
Kära syster och svåger skulle köpa
en bil. En gul SAAB.
När de som sålde bilden kom, hade de med sig
lite mer än det som skulle levereras.
Ett grått litet nystan som satt i bilen
och såg helt förvirrad ut.
Det var Oskar.
Du kom till en familj med barn och andra katter.
Mötet med Pyret var inte det roligaste.
Du fick en snyting och morr och fräs.
Men det gick bra till slut.

Du växte och blev större.
Barnen som inte var så stora lekte med dig.
Hur många gånger du fick på dig dockkläder och
blev lagd i dockvagnen och körd runt gården
där ute på landet vet jag inte.
Men du var det snällaste man kunde tänka sig.
Du fann dig i allt utan att protestera.
Här ligger du i soffan och gosar dig med Lotus.
Syster med familj bodde på landet så du
gick ut och in som du ville.
När du ville ut satte du dig på fönsterbrädan,
reste dig upp och krafsade på rutan.
Då visste vi att det var dags för dig att ta din runda.
Här tvättar du och passar på en av alla valpar.
Det är ett fasligt sjå att vara barnvakt...
Tvätt och lek så ska dom dessutom sova....

Jag var ofta ute på besök och hade med mig mina hundar.
Stina och Jesse.
Den första en nyfiken liten dam och den andre en ganska rund
Cocker spaniel i sina bästa år.
Det fungerade utmärkt.
Ni umgicks civiliserat
Gick vi ut i skogen med hundarna så kom du med.
Men du slapp koppel.
Du gick så snällt med oss utan. Vi var ett roligt följe där vi gick.
Först vi med barnen.
Hundarna i koppel.
Så kom du och Pyret.
Här sitter du i somras och funderar på vad det är för nått
som piper och luktar på filten.
Men man behövde aldrig vara orolig för att du skulle
finna på nått galet.
Du var snäll mot de var som mindre.
Alltid.

Det blev några flyttar.
När ni flyttade till riktiga landet så fick du en kaxig hund till granne.
Han försökte styra över gårdens alla djur.
Men du blev liksom cheften över alla chefer.
Du satte dig i respekt.
Det kom en minigris till gården.
Det kom en till.
Det kom höns. Du var lika snäll mot dom.
Det kom får. De var nyfikna på dig.
Du lät dom undersöka vad du var för en filur.
Du var ju kungen på gården.
Här blir du undersökt av en liten valp.
Mamma till valparna sitter nere i hörnet
och håller kollen.
Man ser lite av ena örat.
Hon visste att hon kunde lita på dig.

Åren gick och barnen började skolan.
Det blev mindre åka vagn med dockkläder på.
Men du var alltid med på nått vis.
Du var den mest nyfikna katt jag visste.
Kommer ihåg en episod.
Äldsta dottern kom från skolan och skulle värma mat i mikron.
Det hade hon gjort många gånger förr.
Men just idag gick det inte så bra.
Så här gick konversationen mellan dotter i köket och mamma i vardagsrummet.
"Mamma, jag kan inte värma maten i mikron"
"Det kan du väl säger mamman, det har du gjort förr."
"Nej ropar dottern. Jag kan inte!"
"Mamma säger lite småirriterad, du öppnar luckan,
ställer in tallriken och så stänger du luckan. För att sen
trycka på startknappen!"
Dottern svarar igen.
"Men mamma det går inte!"
Mamma undrar lite surt varför hon inte kan just idag.
Jo säger dottern "Oskar ligger i mikron...."
Han har alltså passat på att lägga sig i mikron
medans dottern öppnat luckan och vänt sig om för
att ta tallriken.
Det var Oskar i ett nötskal det.
Här är det en liten tass som söker kontakt med Oskar där han sitter.
Även om de var jobbiga di däringa småbarnen så satt du kvar.
Trogen, tålmodig och lika snäll som alltid.

Du skulle vara en klippa på att fånga möss trodde vi.
Jodå fånga dom gjorde du.
Men du tog med dom hem.
Släppte dom lösa.
En gång under köksbordet när vi satt och åt.
Musen sprang iväg, vi drog upp fötterna, och väntade på att jakten skulle börja.
Men du, du satte dig bara ner och tittade intresserad på
hela kalabaliken.
Du hade gjort ditt tyckte du. Nu var det vårat jobb kvar.
Tack och lov för Pyret säger jag bara.
Hon avslutade det du börjat.
Här är den annan av valparna som gärna sökte lite trygghet
hos dig.
Du fann dig alltid i valparna hyss.
Men jag undrar vad du tänker.....

En annan gång kom du i vardagsrummet med en liten
stackars mus i munnen.
Släppte den på mattan. Satte dig sen och tvättade tassarna.
Den stackars lilla musen sprang för allt vad den var värd.
Full fart mot högtalarna som stod på golvet.
Vi försökte få ut den därifrån. Vi skakade
på högtalarna, hjälpte inte...
Svåger och maken spelade hårdrock för full guffe på stereon
för att skrämma ut musen på så sätt.
Funkade inte.
Vi gjorde allt för att få ut den.
Du tittade roat på oss, så vände du och gick.
Det var som du sa att "mitt jobb är klart, nu får ni göra resten".
Vi gav upp.
Än en gång kom Pyret till din hjälp.
Musen vandrade vidare någon gång under natten.
Du och jag kompis....
Ja, du och jag polarn....

Så blev det dags att flytta till stan.
Du hamnade i ett radhusområde.
Ett nytt kungarike att erövra.
Det gick smidigt.
Du gick ut och in även där, men höll dig mest på
eran lilla gård som hörde till radhuset.
Men ryktet om den snälle Oskar spred sig bland både
barn och andra katter.
Du blev fosterpappa åt en liten kattherre som bestämt
sig för att flytta in hos er.
Du sa till matte att var lugn du...
"Jag ska lära honom allt jag kan"
Det gjorde du.
Hur man ligger bekvämast i soffan.
Vart maten stod.
Hur man får mest kos.
Ja allt...
Man undrar hur man leker med det här benet.....

Åren gick.
Du blev en äldre grånad herreman.
Fortfarande lika snäll.
Klagade aldrig.
Så blev du plötsligt sjuk för några veckor sen.
Hörseln var nästan borta.
Så blev dina ögon svarta.
Du blev blind.
Det gick fort.
Du fick problem att finna din kattlåda.
Ditt liv började gå mot slutet.
Hmm, går kanske att nafsa lite i då....

Centrera
Du blev tvungen att få hjälp med att hitta din låda.
Finna din mat, och hjälp med att gå ut.
Du orkade inte gå.
Du var helt plötsligt så hjälplös så det gjorde ont att se.
Men syster var där. Hon hjälpte dig när du ropade på henne.
När hon pratade med mig för några dagar sen var hon ledsen.
Vi satt och grät tillsammans. Vi ville inte mista dig.
Så säger hon plötsligt att vet du, en sak är han jättebra på än...
Vad är det, säger jag.
Jo, han kan fortfarande sitta och tigga när vi äter räkor...
Mitt i all sorg så gav du oss ännu ett skratt.
Men sådan är var du Oskar.
Du gav av dig själv till alla som kom i din närhet.
Det här blev ditt sista kungarike Oskar.
Du var en kung. Till och med namnet säger det.

Idag tar din vandring slut.
Idag sluts dina ögon för alltid.
Familjen ska till veterinären för att hjälpa dig.
Du ska slippa lida mera nu.
Det är vi skyldiga dig.
Att ge dig den hjälpen.
Du som har gett oss så mycket glädje
genom 18 år.
Det är ett långt liv för en katt.
En katt som en gång kom in i vårt liv.
Tack vare en gul SAAB.

Nu får du snart möta Pyret igen.
Stina och Jesse väntar på dig med.
Du lämnar oss här nere för att få ett nytt liv i djurhimmlen.
Oskar.
Vila i frid.
Du är djupt saknad.
Dina tassavtryck finns i våra hjärtan för alltid.

Det här är nog det absolut svåraste jag skrivit någon gång.
Jag ser knappt tangentbordet.
Mina tårar trillar.
Jag tänker på min syster och familjen och vad de just nu går igenom.
Men Oskar får det bra nu.
Han slipper lida mera.
Skulle önska jag kunde vara med er idag.
Men vi är med er.
I tankarna...
Jag ringer ikväll.
Kramen älskde syster...


50 kommentarer:

  1. styrke kramar ja fy en sådan lång vänskap är aldrig rolig att avsluta!

    SvaraRadera
  2. ja fyyy vad jobbigt när det e dax att släppa taget om djuren..Jag tjöt jag med..Fint skrivet o många år ni har fått haft honom,ovanligt länge o vilken ovanlig katt,man kan ju tro attt han var en hona som gillade valpar oxå dessutom så mycket ,brukar ju inte vara vanligt för hanarna..Sänder stora långa kramar till er idag !! p

    SvaraRadera
  3. Så fint kattporträtt! Man märker att det är skrivet av en sann djurvän.
    Kram

    SvaraRadera
  4. Förstår precis hur dU/ni känner.Varje djur är en familje medlem. Kramar Dulsinea

    SvaraRadera
  5. Usch så sorgligt! Det är det som är det värsta att de älskade husdjuren lever kortare än oss! (Oftast). Kram!

    SvaraRadera
  6. Alltid trist når noen en er glad i dør. Om det er menneske eller dyr.
    Ønsker deg en god dag :)

    SvaraRadera
  7. Så trist....det er så vondt å miste et dyr som man er så veldig,veldig glad i......Klemmer.

    SvaraRadera
  8. Vilken katt! Jag känner kärleken när du skriver kära Synne! Att missta ett djur är bland det värsta som finns och det är en så stor sorg, har också en klump i halsen...*kramar om* Det blir ett värdigt slut nu när han inte mår bra och det är skönt att ni orkar göra detta svåra! Tänker på er allihopa idag och skickar energi!
    Kram
    Erika

    SvaraRadera
  9. Så oerhört fint skrivet, förstår att det är en tung dag idag, men Du får tänka på att Oscar får det bra nu, han har levt ett rikt liv och det liv han nu har haft den senaste tiden har inte varit värdigt Oscar, så nu får han det bra igen hos sina gamla kompisar.

    STYRKEKRAMAR //annette

    SvaraRadera
  10. Så fint du skriver Synne.En flott historie.Nå sitter jeg her og snufser da over stakkars Oskar...
    18 år er en god kattealder,og det høres ut som han har hatt et godt katteliv:)
    klem:)

    SvaraRadera
  11. Vackra ord och förstår att det känns tungt. Sorgligt att mista en hjärtevän.

    En jättekram till dig vännen

    SvaraRadera
  12. Fasen Synne... Nu fick du mig till att börja gråta på jobbet. Har ju inte jag tid med. Jag ska ju göra löner...

    Nej, bäst jag lämnar din sida nu annars börjar jag böla. Kan inte skriva mer.

    SvaraRadera
  13. Vilka fina bilder o vilken sorg att mista en kär gammal fyrfotad vän. Men ack så många lycklig år.
    Otroligt tungt måste de bli när de är borta.

    Tänker på Dig.
    Kramiz Anki N

    SvaraRadera
  14. Väldigt fint skrivet om din Oskar!
    Han blev gamal.
    Det gör ont i hjärtat, när ett djur som man har som en familjemedlem går bort.

    Tänker på dig!
    Skickar KRAMAR till dig // Nettan

    SvaraRadera
  15. Mina tårar trillar...

    Jag känner så med er!! De små hjärtevännerna har en förmåga att krypa en inpå skinnet.... och där sitter de sen.

    Var glad åt de minnen ni har och att Oskar nu får det bättre - Djur mår ju inte bra av att må dåligt... om du förstår vad jag menar.

    Han blev lika gammal som våran lilla drottning som gick bort för snart 4 år sedan - Mitji, eller missan som hon kallades.

    Jag kramar och tröstar allt jag kan - jag vet ju hur ont det gör.

    Hjärtekramar till er!
    Willewira

    SvaraRadera
  16. Usch så jobbigt. Väldigt vacker text och bilder. Vilken tur ni har haft som har fått vara hans vänner i så många år

    SvaraRadera
  17. näää, vad hemsk. nu sitter jag här och snorar oxå...usch.

    men vilka fina avskedsord han fick.
    vet inte om jag törs låta sonen läsa det här förrän efter jobbet i morgon...

    Snyft!
    Cin

    SvaraRadera
  18. Tack för detta underbara inlägg, Synnöve. Du tog verkligen fram det bästa hos Oskar. Jag hade precis samlat mig nu så läste jag det här ju. Men det är så underbart att det är så många som älskade honom ändå.

    SvaraRadera
  19. Jag gråter jag också... Gruvar mig så när det blir vår tur att ta svåra beslutet...styrkekramar till dig o din syster o till Oscar!
    Vilken otroligt fin berättelse du ändå orkade dela med oss!
    Kramen!
    Ragnvi

    SvaraRadera
  20. Gir deg en STOR klem i sorgen!
    Mange fine bilder og mange gode minner gjennom 18 år....

    Ser at du har besøkt meg igjen.
    Jeg var nok kun 1 dag i Sevilla, men suger inn opplevelser. Skriver alltid dagbok når jeg er på reise, så det er ikke vanskelig å mimre.
    I dag kommer siste innlegg om Sevilla. Jobber med det nå.

    SvaraRadera
  21. Sniff, sniff... Va fint du skriver om Oskar... 18 år de er langt liv för katt. Och man kan se at han ha havt et godt liv... Stora kramar till dig min k¨ra Synne. INGA

    SvaraRadera
  22. Vilken fin berättelse om katten Oskar. Du fick mig att fälla tårar då jag minns alla de djur som jag haft i mitt liv och jag vet hur jobbigt det är. För ett halvår sen fick vi lov att ta bort våran älskade hund pga sjukdom och det är fortfarande tungt. Det verkar som om Oskar haft ett jättebra liv och att han nu ska få kliva över till den andra världen. Det är nog skönt att få somna in när man börjar bli för trött och gammal. Ha det gott/brukar inte skicka kramar hit och dit men du får en :) kram leila

    SvaraRadera
  23. Så otroligt fint och ömt du berättar om denna mycket speciella kisse.
    Jag fick tårar i ögonen när jag läste det.
    Tänk så mycket fint och mycket kärlek en kisse kan ge,
    och Oskar måste varit en så otroligt klok katt.
    Kan tänka mig det känns svårt att låta honom vandra över till djurhimlen,
    men är säker på att han mår bäst av att få komma dit nu.
    Men förstår att ni kommer att sakna honom så mycket och det känns tungt just nu.
    Och ja hans tassavtryck kommer att alltid finnas i era hjärtan.
    Och alla underbara minnen, foton osv.
    Kan tänka mig att detta var svårt att skriva och att tårarna föll under tiden.
    Men oj, så fint du har skrivit och berättat om denne underbara kisse.
    Stora kramar till dig och er alla

    SvaraRadera
  24. Mina tårar rinner efter ditt vackra och sorgliga inlägg. Jag vet hur det känns och mista en älskad liten familjemedlem så jag skickar en STOR kram till er alla.

    Kram Åsa

    SvaraRadera
  25. Så otroligt vackert skrivet....Jag nästan gråter här på kontoret jag med...Vilken underbar misse och vilket underbart liv han haft och så många härliga minnen som blir kvar...!

    Stora Kramar till dig!

    SvaraRadera
  26. Hei Synne!

    Ble virkelig bekymret da jeg leste kommentaren din, og skjønner nå hvorfor. Du skal vite at jeg føler så inderlig med deg! Har vært i samme situasjon noen ganger selv, og det er helt ubeskrivelig vondt. En venninne av meg velger å ikke ha dyr, fordi hun ikke orker tanken på å miste dem. Men for meg gir dyrene så mye glede at jeg kan ikke leve uten:-) Synes din søster er veldig ansvarlig som tar med Kong Oscar til dyrlegen og gir han en god avslutning på livet; en riktig konge verdig. Jeg sender masse varme tanker til deg i kveld, Synne!

    Stor klem fra Britt

    SvaraRadera
  27. Aldrig lätt det där .när ens kära djur lämnar en . Allt gott min vän ,/Kram Lisbeth

    SvaraRadera
  28. Förstår att tårarna trillar hos er. De trillar här också kan jag tala om. Det var så himla fint och personligt skrivet. Lyckliga katt som hamnade i er familj!

    Vi fick hjälpa vår 15-åriga katthona Rigmor att få sluta för tre år sedan och det går inte en dag utan att vi tänker på henne. Hennes kattpojkvän Viktor är 18 och jag fasar för den dagen han inte orkar längre. Rigmors dotter Kajsa är 17 år och även om hon är och förblir vår bebis så förstår vi att hon inte heller kommer att finnas för alltid. Tack och lov har vi två yngre missar också, Eddan 7 år och en kattunge, Boris, som kom till oss i höstas.

    Många kramar till er!

    /Anette

    SvaraRadera
  29. Vilken vacker beskrivning av en underbar katt, jag sitter här och gråter nu...
    En liten tröst är att djurhimlen är underbar, det vet jag med säkerhet...där kommer denna vackra kattherre att ha många små skyddslingar att vakta över.
    Kram!

    SvaraRadera
  30. man blir så rörd. ÅÅÅÅ så fina bilder,så snäll han såg ut. kram

    SvaraRadera
  31. Alltid sorgligt när de små fyrfotade går bort ifrån en. Många söta bilder du visar på den snälla kissen.
    Kram mamma C

    SvaraRadera
  32. Men en sån underbar berättelse. Jag förstod ju hur det skulle sluta, men ändå kunde jag ju inte låta bli att le under hela läsningen, tills jag kom till slutet, le åt alla dina beskrivningar av Kungen :-) Jag kan ju verkligen förstå att ni är ledsna nu, men det måste ändå ha varit det bästa för Oskar.

    Tack också för att du berättade om värmeljuset, väldigt otäckt! Hur kan det bli så??? Men jag lovar att jag är försiktig, för jag är ju lite skeptisk till idén med glasburkar, så jag lämnar aldrig ljusen tända om jag inte sitter brevid.

    SvaraRadera
  33. Tack så jättemycket för dina fina ord :)
    Jag vet ju som sagt hur det känns och förlora ett älskat husdjur så jag vet hur tufft det känns för er nu och kommer att kännas en tid framöver. Ni får tänka på vilket UNDERBART liv er Oskar har haft tillsammans med er alla och att han nu springer omkring frisk och kry och glad tillsammans med Pyret, Stina och Jesse på de evigt gröna ängarna. Säkerligen sitter han där och kikar ner på er ibland :)
    Än en gång skickar jag en BAMSEKRAM och det är sant att tiden läker alla sår. Snart kommer ni sitta där och skratta åt Oskars alla små hyss ;) som han säkert gjorde då och då även om han verkade vara en genomsnäll liten katt.

    Jo du gissade fullständigt rätt :)
    JAG ÄLSKAR JULEN!!! Årets absolut mysigaste tid.
    Viskar lite tyst till dig "Jag längtar faktiskt redan efter julen" ;)

    Sköt om dig och ha en riktigt trevlig helg så gott det går iallafall.
    Kram Åsa

    SvaraRadera
  34. Det var en veldig fin historie om Oscar!

    ATTEN ÅR!!! Jøje meg, det er jammen en anstendig alder!

    Håper ikke mi' blir så gammel......

    Ha en alldeles strålende dag!

    Nå er det snart vår! :)

    SvaraRadera
  35. o så fint skrivet! förstår verkligen att den katten var speciell! Jag som vanligtvis inte gillar katter skulle nog ha tyckt mycket om den killen! Det jobbiga med djuren är ju att de lever så mycket kortare än vi..tror nog att vilan från ålderns plågor kan ge en smula tröst iaf. Jag hoppas det och översänder varma kramar!!

    SvaraRadera
  36. Åh, det är så tungt att mista nån man älskar. Härligt att läsa din text om en älskad vän! Kramis / Lotta

    SvaraRadera
  37. Vad trist att behöva avsluta en sådan lång kattvänskap, men förr eller senare är det ju tyvärr dags att låta dem gå vidare...

    Oskar verkar ha varit en underbar kattherre som var mån om allt och alla.

    Kram Caroline

    SvaraRadera
  38. Nu sitter jag också här med tårarna trillades på tangentbordet. Många gånger har jag varit med om samma sak och det är fruktansvärt smärtsamt att en kär vän blir gammal och sjuk och att man dessutom måste ta beslutet om avlivning. Varje gång tänker jag - aldrig mer. Men det är ju så att ett hem utan djur det är inget riktigt hem. Man får bita ihop för djurets skull för man vill ju bara väl. Jag har också haft en Oskar en gång. En underbar gråtuss som fick vingelsjukan. Usch vad jag grät. Tusen kramar kommer flygande!

    SvaraRadera
  39. Sörjer med dig. Det är inte lätt att lämna en så gammal vän. Så fin han var, så tålmodig med sina busiga djurkamrater. Det syns på honom att han låter de hållas.
    Ha det gott och trevlig helg.

    SvaraRadera
  40. Vad fint skrivet. Jag fick tårar i ögonen. Vila i frid Oscar.

    SvaraRadera
  41. jag tor vi är många som känner med dig, visst är djuren våra en del av vårt liv.
    Fint tecknat över Oskars liv...

    SvaraRadera
  42. Åh vad tråkigt :-( Kram på er.
    Fast många fina minnen ;-)

    SvaraRadera
  43. Men Synne
    vilken fin historia.
    Jag blev så rörd kan tänka mig precis hur du känner.
    Ha d så gott d går
    Många Kramar Sari

    SvaraRadera
  44. Nä nu ser jag inget genom dimman av tårar som rinner i ett flöde nerför kinderna...va vackert du skriver! Och som du minns förlorade jag min katt nyligen, så det känns extra mycket att läsa om fina Oskar. Kanske han och Blinka också träffas i katthimmelen

    SvaraRadera
  45. Oh, vad ledsamt men ändå så fint..gråter och mins min Miscka...17år...men det var den finaste kondolians jag läst, så vackert!
    nä ja bara grinar...Storkramen...och ge syster en kram med!!!

    SvaraRadera
  46. Vad fint du skriver om Oskar.

    SvaraRadera
  47. En kär vän som har slutat sina dagar. Ett sista farväl. Ja det finns nog inget jobbigare än så.

    Även mina tårar trillar efter att ha läst ditt fina inlägg, det märks att han var (är) älskad lille Oskar.

    Stor kram till dig och din syster

    SvaraRadera
  48. nu har de gått en vecka sen våran oskar fick sluta sina dagar hos oss. han somnade in lugnt o fridfullt på min arm. det gjorde ont när jag åkte me honom i bilen till vet för oskar har aldrig tyckt om att åka bil o han skrek o jag grät. vet tyckte att han var en stor katt o det var han oxå. vi alla här hemma saknar honom mycke o jag har kommit på mig sj me att ibland börja ropa på honom. dom andra katterna o hundarna låg i ngr dar o sörjde att det var ngn som inte var där längre o så fick det vara. oskar kommer alltid vara speciell för oss vi kommer inte få ngn mer som honom. han uppfostrade 20 valpar o en massa kattungar under sin livstid.
    han ska få en värdig begravning på djurkyrkogården.
    vi saknar dig oskar men vi vet att du har det bra däruppe me pyret, stina, jesse o queela.
    vi kommer alltid att älska dig i våra hjärtan.

    SvaraRadera

När du ändå är här, så lägg gärna igen ett tassavtryck så jag kan besöka dig och din blogg.

When you are here, so please write a comment, then I know who Im going to visit.

Bakgrund.

Related Posts with Thumbnails