Ja nu är det januari.

Januari kom med snö och kyla. 
Efter en lugn och skön jul och nyårshelg 
är vi tillbaka till vardagen igen. 
Varit en höst med mycket att tänka på
och det toppade sig med mors bortgång. 
Visste inte om jag och älsklingen skulle
komma iväg över till Sverige för att vara
med på begravningen. Men vi kom iväg, det 
var inga problem att komma hem till Norge igen då...
Vi fick 10 dagars karantän vid ankomst. 
Men det var inga problem för oss. 
Vi bor ju nästan i karantän. 
En solig och vacker vinterdag vid den vackra 
sjön är en bra laddningstation för att komma
tillbaka och fungera som vanligt.

Var hos tandläkaren i förra veckan. Den 
här gången kom vi iväg dit utan att jag 
drullat omkull och skadat mig.
Har nu ÄNTLIGEN efter 1 år fått
behandling för min skada.
Rotator cuff heter den. Har fått två sprutor 
och ska ha den tredje och sista om en vecka. 
Fick ingen bild på min tandläkare då, men dessa tre stod och lyste upp på centret. 

Flisa en eftermiddag när skymningen faller. 
Det snöade lite. 

Kan du läsa baklänges?
Det står Jul i Kaffegata. 
Det är huvudgatan på Flisa.
Var så många fina ljusarrangemang, men 

hann inte fota alla. 

Igår var det dimmigt. Man såg inte mycket
över sjön... man såg inte mycket alls tidvis. 
Inte så kallt då, bara 8 minus och så steg

temperaturen under dagen. 

Ska plocka in julen nu. Tomten och snögubben ska få komma ner i sin låda igen. Lyktorna får stå kvar.
De sprider varmt ljus där de sprider varmt ljus
på kvällarna.

Idag var det ingen sol. Men dimman var kvar. 
Isen har lagt sig på sjön och det gick 

väldigt fort. Men jag skulle inte gå ut där ännu. 

Det snöade lite i natt. Naturen har fått på sig 

sina vita kläder av snö och frost. Det är så vackert.
Vi lever i en del av världen där vi har fyra årstider.

Vintern är så vacker när den är så här. Men blaskväder gillar jag inte. Inte heller att dem saltar på våra vägar. Vore bättre om många bilister

lärde sig köra efter väglaget!
Jag  njuter av hängbjörken som är så 

vacker i sin vita skrud. 

Vägen in på gården kantas av björkar i 

varierande storlekar. Granhäcken är vacker med 

snöklädda grenar. 
Vinterlandskapet är så vackert. Lite som

att vandra i Narnia.  

Älskar dessa björkar. Både sommar,vår, vinter...
Inte lika mycket på hösten när de har fällt alla

sina 46586763518946/87648 löv! Många hittar

jag fortfarande i tvättstugan och hallen. 

Vita huset vid vackra sjön. 

Vårt hus och den isbelagda Nuguren där nere.

Bilen står där med snö på taket. I morgon skall den

ut och rulla några mil. Ska till stan på praktik. Går inte några bussar så han får skjutsa mig in. Så kvart över 6 i morgonbitti är det dags att fara iväg.

Äntligen ett blogginlägg igen.
Har varit URUSEL på det här hela hösten. 

Men allt har en orsak. 
Önskar er nu en fin måndag vidare.
Glöm inte hålla avstånd! Tvätta händer, använd handsprit och var rädda om er. 
Tillsammans ska vi klara av den här 

korona som inte vill dra härifrån.
Kram...

 

Ring, klocka, ring i bistra nyårsnatten

mot rymdens norrskenssky och markens snö;

det gamla året lägger sig att dö …

Ring själaringning öfver land och vatten!

Ring in det nya och ring ut det gamla

i årets första, skälfvande minut.

Ring lögnens makt från världens gränser ut,

och ring in sanningens till oss som famla.

Ring våra tankar ut ur sorgens häkten

och ring hugsvalelse till sargad barm.

Ring hatet ut emellan rik och arm

och ring försoning in till jordens släkten.

Ring ut hvad dödsdömdt räknar sina dagar

och forngestaltningar af split och kif.

Ring in ett ädlare, ett högre lif

med bättre syften, mera rena lagar.

Ring ut bekymren, sorgerna och nöden,

och ring den frusna tiden åter varm.

Ring ut till tystnad diktens gatularm,

men ring till sångarhjärtan skaparglöden.

Ring ut den stolthet, som blott räknar anor,

förtalets lömskhet, afundens försåt.

Ring in det rätta på triumfens stråt,

och ring till seger mänsklighetens fanor.

Ring, klocka, ring … och seklets krankhet vike;

det dagas, släktet fram i styrka går!

Ring ut, ring ut de tusen krigens år,

ring in den tusenåra fredens rike!

Ring in den tid, då andarne befrias

ur själfviskhetens sammansnörda band.

Ring mörkrets skuggor bort ur alla land;

ring honom in, den bidade Messias!

En stund vid Bæreia 4 augusti.

När man får lite tid över med sin goa väninna så hittar man alltid på något. 
Vi for upp till badplatsen i Kongsvinger som heter Bæreia.
Solen var framme och gav molnen lite av en match. Svårt att säga vem som vann. 
Spegelblankt vatten....

Molnen speglade sig i vattnet och

plötsligt såg jag en trollstav liggandes vid vattenbrynet. 

Det var grönt och skönt. Hade ju inte badkläderna med mig så jag kunde inte bada. Men vilken lust jag hade...

Vackert, spegelblankt och helt stilla....

Här var det fullt av folk under sommaren som badade vid denna pärla. 

Vi såg en man här. Han avnjöt sin frukost. 
Han hade kommit i sin husbil. Det doftade kaffe och man

blev så sugen på en kopp.

Vackert så det gör ont....

Tänk att bo där...

Skogen och åkermarken speglar sig verkligen i vattnet. 

Skogen och vatten. Stillhet och lugn och ro.

Här är verkligen naturen vacker.

Tänk att sitta här på en sten och filosofera.

Vatten, himmel, moln och träden går i ett....

Sommargrönskan speglar sig i vattnet. 

Det här kunde varit en fjällsjö, men det är faktiskt i Kongsvinger. 

Har sån lust att gå på stigarna här uppe och bara känna att man lever. 

Hörde bara några fåglar som sjöng.
Kände kaffedoften som kom smygandes. 

Rent och välskött är det här uppe.
Såg några rester av kanadagässen bara. Men det var inte så otroligt mycket. 

Här ser man garderoben.  Den brann för några år sen. Så byggde man nytt. Där inne kan jag säga att det är kallt...
Betonggolv och väggar... Mycket kallare där inne än i vattnet. 
Det kan jag säga. 

Renfanan böjer sig ut över vattnet...

En bra plats att ladda batterier. 

Inte så skönt att gå barfota här uppe då.
Varför säger du... 
Tallkottar svarar jag. Det finns inget som gör så att trampa på som tallkottar och lego!

Det är långgrunt här och det är skönt. Sandbotten med

lite stora stenar på botten. En fin plats. 

Finns gott om bänkar och bord att sitta vid. Papperskorgar är utplasserade över allt med. 

Här har Maria fångat nått randigt på bild...

Den randiga går in på stigen i skogen.

Den randiga ser ju jättesur ut...
När man ser sig själv så här så borde man kanske klippa av håret lite... eller...

Några veckor efter första besöket så var maken och jag uppe på samma plats. 
Jag bytte om i garderoben och gick i sjön.
Så skönt att bada lite. Inte kallt, utan skönt.
Årets första och sista bad begicks på Bæreia och 

datumet var 1 september. 

Nu ska jag finna mig något att äta.
Ute regnar det just nu, men det är ju höst.
Ha en fin eftermiddag och kväll.
Kram.....