Translate

tisdag 8 september 2009

Mats Lysen och annat snadder.

Det bor en europamästare här.
Inte hos oss, men en bit bort i vägen.
Han heter Mats Lysen och är 17 år.
Purfärsk EM-mästare i rallycross.
Titeln tog han i söndags, i Polen.
En kille som kan det där med att köra bil.
Vi är enormt stolta över att ha dig
som granne ska jag säga.
Grattis Mats.
Du har verkligen förtjänat titeln!
Bilden är lånad från Bilsport.no
Nu till något helt annat som det så fint heter...
Skogstur och svamp..
Ja vi tog en sväng ut en dag.
Skulle se om det fanns någon svamp att plocka.
Den här lät vi stå kvar...
Vet inte om den smakat så gott.
Lingonen lyste röda i skogen.
Överallt såg man röda tuvor.
Men det blev inga lingon den här dagen.
Plockade lite blåbär och maken svampen.
Klart hon var med....
Blåbärsätarn.
Det smackade bra där hon låg.
Så hittade vi första svampen.
Gula och stora.
Det var bara att plocka dom.
Maken gillar inte att plocka bär så
jag tog blåbären.
Men jag hann med att ta en bild på svampen
innan den försvann ner i påsen...
Man såg tydliga hösttecken överallt
där vi gick.
Det går fort nu. Allt för fort.
September kommer bli en rejäl höstmånad tror jag.
Fångsten blev några liter kantareller....
Lite flera liter med taggisar...
Så blev det ganska stora och fina
fårtickor. Men hemma sen upptäckte
jag att hälften var så maskätna
att det bara var och kasta.
Det är nog första gången vi plockat fårticka.
Så kom solen på besök en dag.
Det var så härligt.
Luktärten och rosenskäran blommar så fint
med sjön i bakgrunden.
Grannfrökens solrosor/solsikker
har inte blivit så stora i år.
Men den här börjar iallafall att slå ut.
En av de hon har vid lekstugan hade dessutom
gått av i den hårda vinden.
Men den fick ett nytt liv
inne i en vas istället.
Det blåste upp fram mot kvällen,
och det kom en rejäl skur.
Men regnet övergick snart lite sol igen.
Regnbågen dök upp som lite plåster
på såren.
Luften var klar och hög.
Björkarna har tagit fram höstdräkten nu.
Årets färger är gult, orange och lite grönt.
En vacker kombination.
När jag höll på och pysslade lite i köket
här i går morse så kände jag
mig väldigt iakttagen
Jag tittade ut genom fönstret och såg....
Ja, ni ser ju själva...
Idag såg jag de här vackra blommorna.
Vet inte riktigt vad de heter.
Men visst är det rudbeckia något?
Eller är jag helt ute och cyklar nu?
Vackra är de iallafall.
Men ni som vet, är det frön eller är det lök?
Fick lite lust på dessa blommor till våren.
Det drar ihop sig till helgen.
Dels ska vi på marknad i Torsby på lördagen.
Så är det val här i nabolandet.
Jag vet redan vad jag ska rösta på.
Men det jag verkligen undrar är om
min röst gör så mycket till eller ifrån.
Det känns ju ändå som politikerna kör
över oss vanliga dödliga i slutänden iallafall.
Blir också less på alla soffliggare,
de som klagar mest över allt, men
som inte går till vallokalen och
gör sin röst hörd.
Upp ur soffan nu folkens. Det
är fyra år till nästa stortingsval.
Ta chansen nu, när du har den.
Det ska jag göra...

lördag 5 september 2009

Trollstigen.


Tänkte visa några bilder från
en plats som säkert många varit och besökt.
Trollstigen.
Det är en bit på väg 63 i Møre og Romsdal fylke.
Den förbinder Valldal med Åndalsnes och Romsdalen.
Den blev av Håkon den VII den 31 juli 1936.
Den tog 8 år att färdigställa då.
Den går i sick sack från den innersta delen
av Isterdalen upp till Stigröra.
Den följer nästan den samma sträckan som den
gamla stigen Klövstien.
Den stigen är numera restaurerad och märkt
som gångsting. Det är en härlig känsla att
gå där ska jag säga.
Vägen består av 11 hårnålssvängar, var och en
med en radius på 10 meter.
Under den höga Stigfossen som mäter
180 meter finns det en bro.
När det är mycket vatten i fossen
kan man få sig rejäla duschar där.
Men det är kallt, rent vatten så passa på.
Det förekommer ofta stenras längst med vägen.
Det var ett sådant som gjorde att man la om
en del av vägen 2005.
Det är den tredje och fjärde svängen på vägen.
Samtidigt byggde man två nya broar över älven.
Det var inte något lätt jobb ska jag säga.
De fick göra det under senhösten och på våren.
Vägens högsta punkt är Alnesreset.
Det är 850 meter över havet.
Alnesreset stod tidigare värdshuset
Trollstigheimen. Det blev taget av ett
stort snöras för många år sen.
Trollstigen är en vinterstängd väg.
Den har öppet mellan mitten på Maj och
fram till snön kommer.
Men de kan stänga den tillfälligt om
det skulle bli dåligt väder.
Man ser det innan man svänger av mot Trollstigen.
För de har en stor skylt där det står
att den är stängd vid vägen mellan Dombås
och Åndalsnes. Så har de bom när du kommit
en bit in på väg 63.
Vår vän som tagit de här fina bilderna nu i sommar
sa att dem byggt en ny utsiktspunkt på den högsta
delen av Trollstigen.
Trapporna har funnits där tidigare, men inte gjutna
som nu, utan i trä.
Det är ganska nervipirrande att gå där
ska jag säga.
När man så kommit ner alla trappor så får
man se en stor balkong nästan.
Där kan man gå ut och titta.
Om jag förstod honom rätt, så var det
glasrutor i staketet
Men bara tanken på att stå där och titta ner
gör så jag blir helt svettig i händerna.
Lider nämligen av lite höjdskräck.
Men när vi kommer dit.
Då SKA jag ut där.
Det är en sak man bara måste göra.
Här stod han nedanför i en liten ficka
och tog bild upp mot balkongen, medans Stigfossen
kastar sig utför bergssidan.
Balkongen är inte så stor när man står
där nere och ser upp.
Väl nere i Isterdalen igen körde han vidare på
vägen mot Dombås.
Stannade på Bjorli för en fika.
Där finner man även en stor anläggning för vintersport.
Men de har även aktiviteter för sommargäster.
Inte så långt därifrån kommer
två av världens bästa skidskyttar.
Näe inte Ole Einar Björndalen, utan
Lars Berger og Tora Berger.
Syskonparet från Lesja.
Vill man inte köra bil så kan man åka tåg.
Raumabanen går mellan Dombås och Åndalsnes.
Världens vackraste tåg resa.
Det gör till och med stopp för fotografering
Jo, det är lite sent för en semester nu kanske....
Men det kommer en sommar nästa år.
Raumabanen är öppen året runt. För det är
en nerv av järnvägen som slutar
i Åndalsnes. Därefter är det buss
som gäller om du vill vidare till Ålesund.
Det är en vacker resa det med.
12 Mil, med djupa fjordar, långa tunnlar.
inte så vackert kanske. Höga fjäll och
mycket fotostopp.
När du kommer till Vestnes så ser du
Molde på andra sidan fjorden.
Men det är en annan resa det...
Så vill jag bara avsluta med att tacka
Per Öyvind för att jag får låna dina
fina bilder. Det uppskattas mycket ska jag säga.



torsdag 3 september 2009

Nu har man blivit sjuk.....

Svininfluensan har slagit till
hos den Synnerska familjen.
Ja det är sant.
Blev sängliggande i tisdagskväll.
Ont i skallen.
Feber och snorig.
Vaknade onsdagsmorgon ganska pigg.
Gick ner och åt frukost.
Tog en ipren och gick upp och la mig igen.
Sov några timmar.
Under dagen sov och drack jag med jämna mellanrum.
La mig tidigt i går kväll.
Vaknade piggare i morse.
Fortfarande ont i huvudet. Men ingen feber.
Lite snorig.
Lite hängig.
Undrade lite försynt om det verkligen inte var värre.
Det var det inte.
Är inte helt återställd ännu.
Det tar nog några dagar till.
Men jag har varit utanför dörren och
luftat mig några gånger.
Har fått i mig mat och vätska...
Så jag kan trösta er därute med att
värre en så här blev det inte...

Nu till något helt annat...

Gick en promenad i tisdags.
Tänkte se om jag hittade någon svamp i skogen.
Det var soligt och ganska kvavt.
Man ser på träden att hösten knackar på.
Det var en klar dag och
färgerna var så härliga.
På en sten vilade sig två av de små
underverken i vår natur.
En liten trollslända.
Då tänkte jag på dig Sussie....
En fjäril tog sig en rast på samma sten.
Förstår att de tog en rast just där.
För solen värmde upp stenen.
Svängde av på en skogsväg.
Här hade jag aldrig gått förut.
Det var så härligt grönt.
Plockade lite mer av blåbär med mig hem.
Lingonen får jag ta när jag blir helt ok igen.
Men de lyste vackert emot mig där jag gick.
Höstfärgerna har börjat ta över skogen nu.
Det var en riktigt färgsprakande promenad
ska jag säga.
Erri ja....
Tja hon gör som vanligt.
Äter blåbär och riktigt myser.
Nästan hemma igen såg jag att tröskan
var i full sving.
Här har han precis tömt över spannmålet
traktorsläpet.
Sen var det bara att fylla på igen....
Innan regnet kom.
Tisdagen kom med gråväder.
Jag skulle gå ner till bussen.
Det blev en kort promenad
Grannen kom med bilen och frågade
vart jag var på väg.
Hon hade en annan granne i bilen
som snällt klev ut för att ge mig platsen.
De skulle hem till honom med en gräsklippare
som tog upp all plats i baksätet.
Så hon svippade ner mig till bussen,
så tillbaka för att hämta upp den andra grannen.
Det är skönt att bo på landet.
Men nu hade jag lite tid att fördriva.
Så jag tog mig en promenad ner till Glomma.
Men först gick bort till kyrkan.
Så här ser den ut.
Brandval kyrka.
Diset hängde i luften.
Nere vid vattnet var det helt stilla.
Gick bort och ställde mig under bron.
Det är en hängbro.
Det droppade vatten från den ner i Glomma.
Man kände sig konstig där man stod,
när bilarna körde över bron och den gungade...
Vattnet hade bra fart där det rann förbi
mig där jag stod och tittade.
Men tittar man ut över vattenytan ser
det ut att vara helt stilla och spegelblankt.
Men låt er inte lura.
Glomma är lite lurig.
Det finns strömmar och underströmmar överallt.
bron på norrsidan...
På sydsidan ligger badplatsen här.
Där finns även en flytbrygga.
Frestelsen var stor.
Fick en oemotståndlig lust att bada...

Såg ett björklöv i sanden under vattnet
innan jag var tvungen att gå tillbaka
till busshållplatsen igen.
En flock med fåglar flög över himlen
Stod och kikade på dem en stund.
Det var spännande att se deras flykt över
himlen, när de vände och nästan stannade
upp i luften. Att de inte krockar med
varandra är jag väldans förundrad över.
På kvällen var månen framme.
Den vilade på den blå kvällshimlen
och visade sig helt,
eller med ringar som Jupiter...
Granntjejen kom ner en stund med sin kusin.
De sa att något märkligt hänt på
min stora torkvinda...
Så jag gick med ner...
Det hängde fullt med äpplen i den.
Precis samma fenomen som förra hösten.
Men i år var det tidigare...
Men jag undrar ja...
Jag tror att det är fyra små flickhänder
som är skyldiga till det här iallafall ja...
Men de tänkte nog på fåglarna.
Lillkillen sa fundersamt idag när han såg mig,
"men Synne, vart ska du nu hänga tvätten?"
Ja det kan man undra sa jag och log.
Igår var jag ute en stund.
Trots att jag inte var helt ok.
Men lite luft kan väl inte skada, eller?
Det var så mörka moln, samtidigt som solen sken.
Man väntade bara på regnet.
Men det dröjde...
Rönnbärsträdet med sina röda bär
och gröna blad var en kontrast mot den
gråsvarta himmlen.

Siktade in mig på de här två björkstammarna.
Det var så vackert med den gråsvarta himlen, de gröna buskarna och de gula sädesfältet.
Det andades höst.

Det är nog så.
För just nu så vräker regnet ner.
Det är dags att släcka lampan och
krypa ner under täcket.
Regndropparna som smattrar mot
taket gör så att jag blir sömnig.
Det är skönt att somna till
naturens egen vaggsång.


Related Posts with Thumbnails