Besökstid och avlösning.

Våra första gäster hade åkt.
Nu skulle nästa gäng komma.
Men innan de kom så gick vi bort
för att hämta posten.
Hela gänget.

(alla bilder är klickbara)

Så hörde de av sig. De som aldrig varit här förut.
Jag gick ut för att kunna se när de kom.
Där stod jag och vinkade så de skulle
vart de skulle köra.

Medans jag väntade på dem så
gick jag och tog en bild
på grannens solrosor/solsikker.
Det är något mycket märkligt med de i år.
För de växer inte.
Förra året vid samma tid
var det dubbelt så höga....

Nu började utflykternas tid.
Den här dagen tog vi en tur upp
till badplatsen i Kongsvinger.
Den heter Bæreia.
Här var det ingen alls den här dagen.
Vädret var inte det bästa.
Men sjön låg blank.

Helt spegelblankt var det.
Man ville inte riktigt
stoppa ner handen i vattnet för
att känna om det var varmt.

Det var nästan så man var rädd att
ytan skulle spricka som en spegel.
Men till slut så kunde jag inte låta bli.
Ytspänningen krackelerade och små
vattenringar spred sig ut över vattnet.
Om det var varmt?
Nja, men det gick nog att bada iallafall.
Men jag provade inte....

När kvällen kom var det helt klart ute.
Jag ser ut genom fönstret och ser en måne.
Stor och rund.
Kunde inte motstå frestelsen
att gå ut och ta bilder.
Dessvärre så blev de inget bra.
Men man ser spegelbilden av
månen i vattnet.

Dagen efter blev det ett besök på
Kongsvinger Festning.
De håller på att göra i ordning
murarna på fästningen.
Det är ett pilljobb av stora mått.
De plockar ner muren sten för sten.
Märker upp dem och lägger dem åt sidan.
Murbruket har de sökt efter
långt innan de började ta ner murarna.
De ville ha samma typ av murbruk som
de hade när fästningen blev byggd.
Anledningen till att de gör det här
är att alla murar på fästningen
börjat rasa ut.
Många hundra år av väder och vind,
slitage av människor och framför
allt tyngden av jord och gräs har
nu gjort sitt för att murarna
har börjat ge vika.
Men nu ska det ordnas.
De har hållit på några år.

Här uppe ligger brunnen.
Tror inte att den används idag.
Men den är vacker att se på.

Runt om på fästningen står det sköna bänkar
som bara väntar på att trötta besökare
ska sätta sig ner och ta en pust i backen.
För backigt, det är det....

De gamla vackra kanonerna
som skjutit många kanonkulor från
den högt belägna byggnaden har fått sällskap.
Det är kanoner av lite nyare slag.
De har kurser här uppe.
I salutskjutning.
Det är ganska fantastiskt att tänka sig.
Här står det människor som ska lära
sig att skjuta salut vid speciella tillfällen.
17 mai är väl ett av de tillfällen.

De är vackra byggnader. Tegel är
otroligt vackert att se på.
Såg ingen skylt på vad det här är
för byggnad. Men jag tror det
kan vara kasernen.
Rätta mig om jag har fel.

Så fann vi den här skylten.
Här inne doftade det gott av kaffe och te.
Vi gick in, beställde kaffe, te, våfflor och muffins.
Det smakade bra efter att ha gått runt

där uppe någon timme.Här ser vi min gubbe, min kusin
och min farbror.
Vart min faster tagit vägen har
jag ingen aning om.
Vi står utanför messen iallafall
Himlen var nästan blå.
Solen försökte värma oss
så gott den kunde.
Men det var en bra dag...

Hemma igen efter turen så blev det middag.
Efter maten gick vi ut en tur.
Allihopa.
Grannbarnen ville bli med ut och
gå med. Så det blev en kort promenad.
Här har maken fångat en gård på andra sidan sjön.

Det fanns många vackra blommor att
vila ögonen på ute.
Har inte en aning om vad den här heter.
Men den är vacker.

Lupinen höll sig med husdjur.
En liten fjäril satt så stilla på
blomman så jag trodde att
det faktiskt var en av blommorna.

Det börjar gulna i åkern....

Visst är det vackert att se på.

Tistlarna visar sig från sin vackraste sida.
Det är ett vackert ogräs det med,
som många andra av våra ogräs

En vattenpöl fångade intresset till fotografen.
Det bubblar i vattnet.
Man undrar hur det kommer sig....

Flera vackra tistlar med
potatislårar i bakgrunden.
Men i år blir det inga potatisar
på åkrarna här.

Lilla fröken E lånade min kamera och
tog en del bilder under promenaden.
Hon påstod att det var lika bra.
För när vi gick dagen innan så
tog jag inte EN enda bild....

Unge herr E blev lite trött i sina små ben.
Men när han fick sitta på mina axlar så
blev det genast bättre.

Tillslut fick jag avlösning på att
vara häst. Maken tog över efter en bit.
Man blir rätt sliten i axlarna när man haft en
liten trött herreman sittandes där högt uppe.

Väl hemma igen så blev det lite slappa
en stund. Så tände vi grillen.
Det blev lite grillkorv och
gissa att det smakade gott efter
en lång skön promenad.

Idag den 10 august så sitter man och ser ut.
Man undrar lite trött när det ska bli sol.
Har den runda, gula damen glömt oss här?
Vi har en väldigt skojig astrolg här som heter
Knut Jörgen Röed Ödegård.
Någon hade sänt en fråga till honom och undrat
vad det var för oidentifierat föremål
som syntes på himmlen här en dag.
Det var gult, runt och det kom värme ifrån det....
Jag har mina aningar....

Besökstid.

Nu skulle man behöva ha lite ledigt.
En intensiv vecka har precis tagit slut.
Men jag ska börja från början....

Det började med att jag var på
kontroll på sjukhuset.
De ville se och höra hur det gått
efter operationen.
Inga problem där längre kan jag säga.
Absolut det bästa jag gjort.
Så alla ni som går runt och har problem.
Gå till er läkare.
Ni kommer få ett nytt liv efter en sådan operation.

Jag var med maken på jobb efteråt.
För jag kom inte hem.
Det går buss, men jag hade inte lust att
gå från bussen och hem i spöregn.
5 km är inte långt.
Men gissa att det blir som en jordenruntresa när det regnar....
Alltså blev jag med i bilen.
Färden gick mot Flisa.
Vi kom ifatt en tjej på hästryggen.
Det såg så härligt avslappat ut.
Kunde gärna ha bytt plats med henne för ett par timmar.

Vi fortsatte upp till Flisa.
Vi passerade åkrar och ängar.
Hus och hagar där det gick kor eller hästar.
Vägarbetsområde där man skulle
haft njurbälte på sig.
Så körde vi över Flisaälven,
som låg spegelblank där under bron.
Så var vi framme.
Vi passade på att äta lite innan det var dags
att göra sig klar för återfärden till Kongsvinger.
För hur märkligt det än låter,
så mat må man ha...

Nu stannade vi på Kirkenär.
Medans maken gjorde sitt jobb,
så tog jag mig en liten runda.

På Kirkenär finns det många vackra
äldre byggnader.
Här är två av dom.
Den närmaste innehåller
ett hembageri.
Skulle gärna gått runt en stund,
men tiden var knapp så
det vara bara att sätta sig i bilen igen.
När vi kom till baka till Kongsvinger
så for vi hem. Vårt väntande besök kom inte
den här dagen.
Fel på bilen gjorde att det blev framflyttat en dag.

HUR DET KAN GÅ....
Fick en telefon från min väninna som
skulle komma och besöka oss.
Reparationen på bilen drog ut lite.
Så vi bestämde oss för att åka en tur själva.
Vi skulle handla.
Maken hade kommit hem och vi hade fikat
innan vi gav oss iväg.
Kongsvinger Festning låg där på
sin höjd och passade på oss.
Den skulle vi besöka ganska snart.
Men nu körde vi förbi den.
Regnet hängde i luften.
Men så sprack det upp och solen visade sig faktiskt.

När vi passerade Sigernessjön så
var det soligt.
Men badplatsen låg tom.
Tänk att få gå i vattnet här för ett dopp....

När vi närmade oss Skotterud så öppnade
sig himlen plötsligt.
Det vräkte ner igen.
Regnet var med oss hela vägen till Charlottenberg.
Nej då, det är inget fel på varken
kameran, bilden eller fotografen.
Det är bara vatten som rinner
nerför frontrutan på bilen.
Så gamla Konditori Diplomat i Charlottenberg
ser ut att vara lite på kanelen....

Handlingen var avklarad på ett par timmar
och vi for hem igen.
Väninnan?
Jodå, hon var på väg från
Sundsvall till oss äntligen.
När klockan var närmare ett natt till lördagen
så kom det en bil smygandes in på gården.
Det kom en sms där det stod
"vi är här nu".
Jag satt vid köksfönstret så jag såg dem.
Vi fikade lite innan ungarna
kröp i säng.
Så satt vi och pratade en stund innan
även hon tassade upp och la sig.
Hon mötte maken i trappan som skulle
upp och på jobb....

Så var det plötsligt ny månad.
1 augusti.....
Vart tog de härliga sommarmånaderna
juni och juli vägen?
Augusti...
Det är en månade som ger mig blandade känslor.
Sommar men samtidigt lite höstkänslor.
Går det att backa tillbaka bandet?
Att uppleva de två månaderna om igen?
Bara att inse, det närmar sig skördetid.
Men ännu så länge dröjer det en stund.
Havren är inte mogen ännu.
Men regnet har slagit ner mycket
av det som växer på åkrarna.
Nu hoppas vi på en fin månad.
Augusti...

Besöket vaknade sent omsider och
vi skulle iväg en sväng.
Vi hamnade av en eller annan märklig
orsak på samma plats som dagen innan.
Men nu gick det undan att handla.

Men innan vi kom iväg fick vi besök.
Jag tittade ut genom fönstret och fick
se den här fina stora råbocken
som plötsligt bestämt sig för att
hälsa på och smaka på lite färskt, saftigt gräs.
Nu upptäckte jag hur smart man är som alltid
har en kamera till hands inom räckhåll.
Det blev några fina bilder på den
där den gick och njöt av gräset.
Plötsligt vände den och for som en
blixt ner i havreåkern igen.
Det gick i en dörr och då försvann den.
Den bilden där hamnade även i vår
lokala tidning.

Det var inte bara fina fyrbenta som
ville besöka oss.
Även den här tvåbenta skapningen
gjorde ett stopp.
Jag tror den har en deformerad fot.
Men det verkar inte hindra den
i att flyga och klara sig bra.
Någon som vet vilken art det är?

Körsbärsträdet dignande av bär.
Det smakade de allra flesta av oss.
Någon tyckte de var sura.
Medans andra lät sig väl smaka.
Ungarna åt en del, men fröken till
vänster på bilden tyckte de var sura.
Damen till höger däremot
lät sig väl smaka.
Jag undrar bara hur en hund gör
när den ska spotta kärnor....

Lilla herr E lånade min ena
kamera och passade på att smygfotografera
oss ifrån källardörren.

Dagen efter for de vidare hem mot Sykkylven.
Skulle gärna följt med dom.
Men nya gäster skulle anlända så
det var kanske lika bra att hålla sig kvar hemma.
Men det kommer en annan dag.
Nu ska jag ta mig en smörgås.
Sätta mig gott tillrätta i gostolen
och se ut över sjön en stund.
Kanske kommer det ett litet rådjur
gående i den gröna åkern....

En sommarmix och en bloggpaus.

Östergötlands landskapsblomma
växer stolt i en rabatt här.
Den ligger mig varmt om hjärtat
så östgöte jag är...
Blå och vacker är den.
Blåklinten eller som den heter
i Norge, kornblomst.
(alla bilder är klickbara)

Här har stora E varit framme och
förevigat mitt go`hjärta.

Vårt körsbärsträd har fått en knäck...
Det var tungt av alla bär och en morgon
låg en av stammarna nere på backen.
Bären är inte mogna på det ännu,
så jag vet inte om de går att rädda.
Synd är det.

Snart dax att plocka de som fortfarande
växer i trädet.
Röda och vackra.
En låt far genom huvudet på mig.
*Ska vi plocka körsbär i min trädgård*
Den nynnar jag för fullt nu....

Jag tog en sväng in i rödavinbärsskogen.
De hände där röda, klara och så goda....

Rosorna växer och doftar så gott.

Fröken E tog ett fint kort över sjön.
Med lite fina nässlor och baldersblå i förgrunden.

Lillebror ville inte vara sämre.
Han tog den här vackra bilder.

Sjön är vacker bakom det höga gräset.
Fröken E är duktig på att bilder tycker jag.

Tänk att en nästan utblommad
baldersblå kan vara så fin.
Det tyckte lillebror med.

Erri äter inte bara blåbär.
Även jordgubbar och vinbär.
Men att hon åt körsbär visste vi inte.
Men fröken E gav henne ett
och det åt hon gärna.

Sen fann de ett riktigt troll....

Jag hittade min favoritinsekt.
En söt humla som letade godsaker
i den fina tistelblomman.

Så fann jag ännu en härlig
bild av lilltjejen.
Hon har talang för det här med bilder...

Jag tog en lite mera "stel" bild
av Nuguren.
Skulle kanske försöka tänka
lite som lilltjejen....

Vaknade en morgon och
tittade ut genom fönstret.
Fast jag sett den här utsikten nu i
flera år, så finner jag ständigt
nya vackra motiv.
Här är morgonen alldeles färsk
och krispig. Diset har inte
lättat helt ännu.

Sjön låg spegelblank....

Som en tavla...

Det var helt stilla ute.

Sjöfåglarna var de enda som var igång
med dagens bestyr. De skulle
ha frukost tänker jag.

Spegelblankt.

Ja, så vackert kan
det vara en tidig morgon i juli.

Igår kom den här fram.
Det är en potatisupptagare.
Det är visst så att potatisen är
färdig att tas opp.
Det närmar sig hösten med andra ord....
Vart tog du vägen du sköna, efterlängtade sommar?
Vart tog alla varma, ljusa sommarkvällar vägen?
Vill så gärna sitta ute och njuta
av ett kallt rosèvin.
Men det har inte blivit av ännu.
Snälla sommar, kom tillbaka till oss...

Nu kommer jag att ta en liten bloggpaus.
Vi får besök under några dagar.
Då får jag inte så mycket tid att
sitta framför datorn.
Men jag kikar in till er snart igen.