Translate

måndag 23 mars 2009

Dimma och sol som blev blöta stövlar.....

Vaknade innan klockan ringde.
Det var ljust ute och det var inte så svårt
att kliva upp ur sängen.
När jag kom ner och såg ut var det dimmigt
och ganska härligt ljus ute.
Jag tassade ut.
I morgonrock, strumpor och tofflor.
Jag bor ju på landet.
Såg det här genom äppleträdet.

Så hördes det plötsligt en herrans massa tut från luften.
Jag såg upp och det var den här synen jag såg.
Fyra gäss som seglande genom luften.
Högljutt tutande för att tala om att
nu är vi här....

En stund senare kikade jag ut igen.
Då var ljuset ett helt annat.
Dimman steg och sjönk.
Solen försökte bryta sig igenom.
Det var nått trolskt över utsikten
och jag knäppte kort för allt jag var värd.

Ytterligare en stund senare såg jag ut på verandan.
Där satt grannen i äppleträdet och
hackade på svålen för fullt.
Han eller hon bor i närheten. De turas om
att komma hit för en snacks.
Har ett par av gråspett som kommer med.
Den är grågrön, men en röd prick på huvudet.

Det blev så fint väder så jag bestämde mig
för att lifta med maken som skulle iväg.
Men naturligtvis inte ensam.
Erri var naturligtvis med.
Hennes dag var fullkomligt lyckad.
Först bilåka, så en lång härlig promenad.
Men det kunde kanske varit torrare på vägen då....
Här startade vi.....

Isen har gått i ån och det har varit stor
aktivitet ser man.
Här är det ett träd som fått sig
lite stryk av Herr Bäver tror jag.

Här ser man en stor det av ån.
Det porlade och brusade när vattnet forsade förbi.
De som bor här råkar lite illa ut på våren
när det är snösmältning.
Vattnet stiger väldigt högt
och när det är som värst går det helt upp till vägen.

Men just idag var det ingen fara för det.
Det är ett härligt ljud när vattnet strömmar på.

En liten strömvirvel snurrade och snurrade...

Det är ganska strömt här.
Snön är fortfarande djup vid åkanten....

Bäcken som rinner ner i ån rann förbi den här
lilla söta gångbron.
De har satt ett skovelhjul där och det snurrade
väldigt fort.

Så fortsatte vi vår väg.
Här ute i ån så har
visst Herr Bäver varit i
farten igen.
Det ser ut som någon kastat
en hoper granar i vattnet.
Men det är nog ett noggrant
planerat bygge av den lille gynnaren.

Så spetsade Erri öronen och blev lite spänd.
När jag såg åt hennes håll så förstog jag varför.
Ån har fått gäster.
Änderna och svanarna har hittat hit igen nu
när isen äntligen är borta.
Ån ringlar sig runt och rinner till slut ut i Nuguren.

Vi fortsatte efter att vi stått och tittat på fåglarna en stund.
Det var massor av ljud i luften.
Fåglarna har fullt upp nu, med att hitta sin
rätte partner inför sommaren.
Det sjunges, kvittrar och flaxas över allt....
Här nere i Nuguren finns resterna kvar av
de som de använde när de flottade timmer
förr i tiden. Jag hade gärna sett hur de skickliga
karlarna gjorde för att få timret ut här och
vidare ner mot Noer för att sen
få det ut i Glomma.

Så hörde vi plötsligt en massa tut igen.
Men vi såg inte något.
Inte förren jag kikade genom kameralinsen.
Ut i den smala rännan, så långt det går.
Där fanns det det ett gäng med sångglada svanar.
Det tutades för fullt.
Det var som de ville säga att nu är det vår...
Vi stod på vägen länge och bara lyssnade och njöt av
den varma vårsolen.

Väl hemma igen fick jag slänga stövlarna i torktumlarn.
Strumpor i tvätten och torka tårna
ganska bra.
Jag var dyngsur!
Stövlarna läcker som ett såll.
Nu hänger dom över elementet för att torka inuti.
Tumlarn gillade dom inte för den öppnade
luckan och kastade ut den ena stöveln själv.

Försökte mig på en liten film.
Det är det lilla skovelhjulet.
Ha nu en fabelaktig måndagskväll.


söndag 22 mars 2009

Ett med naturen.....fast inte på tv.

Vårtecken.
Svarttrost/trasten.
Sett genom köksfönstret idag på morgon.
Men han var inte ensam....

Han hade tagit med sig ett gäng
skönsjungande starar...

Bofinkarna, ja ialla fall den
som var tuffast av dom stämde in i kören.
Tillsammans med grönfinkarna.
De andra bofinkarna höll sig i bakgrunden.
Maten hade en strykande åtgång.
Jag var ute och fyllde på både
frön, nötter och talgbollar.

På eftermiddagen gav vi oss ut på en
skön promenad tillsammans med Erri.
Solen visste inte om hon skulle vara med
eller hålla sig kvar bland molnen.
Men vi gick ialla fall.
Som ni ser så ligger snön kvar...
Det kom lite på morgonen med.
Precis som om vi behövde fylla på lagren då....

Ute på åkern såg vi två prickar
som rörde på sig...
Man undrade vad det vara....

Man märker att det har varit mildväder nu
några dagar. Grusvägen var så mjuk att gå
gå på, men attans vad blöt den var.
Man ser spår efter traktorn, stövlar och hundtassar.
Vattnet rann fort från den ena pölen till den andra.
På vissa ställen bubblade på gruset.
Kanske tjälen är på väg att släppa taget....


De två svarta rörliga prickarna vi såg,
det var de här två små fåglarna.
Tofsvipan...
Nu var de två, igår såg vi bara en.
Den stackarn har klarat sig här sen
den 12 mars. I snöväder, kyla och vind.
Undrar vad den har levt av?
Men nu var det ett par ialla fall.
Så det kommer nog flera snart....

Till och med vattenpölarna leker i vårtider.
Här tycker jag att jag ser Karl Alfred som blir
kramad av ett spöke...
Läckert var det ialla fall.

Myrorna har vaknat....
Huva, nu kan man inte gå hit längre.
För de bits så in i granskogen de där myrorna.
Det gör ont kan jag förtälja..
Så nu får de ha bedehuset för sig själva....

Här är snön borta på vägen med.
Nu kan jag säga att det kommer många
med sina hästar här. De kör på de här vägarna
för det är mjukt underlag.
Så nu får man se upp...
Plötsligt så kommer det en Järvsöfax bakom ryggen....
Eller en Ego Boy...
Det är roligt att se, för det går fort kan jag lova.

Här såg maken något som hoppade fram
och tillbaka och lite hit och dit.
Visst är det en tofsmes?

Så vände vi hem igen.
Den asfalterade vägen var ganska våt
av all snö som smält.
Det var så mysigt att kunna gå utan att halka.

Maken tog några bilder upp på Rafjellet.

Så fort snøn försvinner ska vi ta oss upp hit igen.
Det är en helt fabelaktig utsikt däruppifrån.
Men upp i tornet, dit går jag aldrig....

När vi kommit hem efter promenaden så
stretchade Erri. det borde man kanske gjort
själv med efter en tur.
Men vem tänker på det...
Hon ser ialla fall ut att njuta...

Nu är det mörkt ute.
Man sitter och är lite urken.
En förkylning som jag fått i present,
troligtvis från mina småtroll i huset bredvid, har flyttat in.
Men strunt samma. En vårförkylning hör med.
Näsan rinner och jag nyser...
Men vad sjutton, det finns de som har det värre...
Atchjo på er.

lördag 21 mars 2009

Två små duktiga fotografer.

Idag var jag ute ett par timmar
med de här små trollen.
Vi gick på skaren, vi gick igenom skaren
och satt fast rejält.
Det var ganska djup snö.
De gungade och åkte rutschkana/sklie.
Vi fikade snöte och snökaffe och åt lite snömat i
lekstugan/dokkestua.
Några av oss åkte rattkjälke.
Inte jag alltså...
Pratade om ditt och datt och hade
det väldigt mysigt.
Ingen direkt supersol, men skönt ialla fall.
Det är deras bilder jag visar idag.
Jag tycker de har tagit många fina bilder.
De är jätteduktiga för sin unga ålder.
Vad månde bliva.....

Stora E först.
Här fotade hon fiket och fick med en bit av mig också.

Så såg hon Erri som låg och slappade en bit bort.
Hon måste ju vara med på bild.

Hon gick runt lite och tog lite bilder.
Den här är riktigt bra på Erri som snällt
satt och kikade på när vi fikade i lekstugan.

Så satte vi oss på verandan en stund.
Det var gott att kunna sitta där och njuta.
Vi hörde fåglarna som sjöng och man
fick lite vårkänsla ialla fall.

Så var det Erri som var i linsen igen.
Men den här gången lyckades hon nästan
gömma sig bakom gungstativet/huskestativet.

Så fick lillebror, lilla E kameran.
Han kom på att man kan fota i fönster.
Blev inte så dumt det väl?
Där ser ni kameran de hade skoj med.
Vår lilla rosa canon.

På verandan stog ju gräsklipparn klar
för att tas i bruk.
Den skulle jag få låna om inte våran röda fungerade sa han.
Men den får nog vänta
några veckor till.

Så såg han syster stora E som försökte gå
på skaren emot oss.
Erri är med, självklart.

Han kunde naturligtvis inte låta bli
att föreviga traktorn.
John Deeren måste ju med.
Även den snyggt parkerad på verandan.

Han tyckte det var så kul att fota,
så han ville inte vara med och åka rattkjälke.
Mamma och syrran fick åka själva...
Erri följer med....
De här goa fotograferna bor jag granne med.
Lilla E, som är tre år snart,
frågade vart maken har sin röda lastbil.
När jag sa att den står på posten så svarade han bara jaha...
Men han ville åka den förstog jag.
Stora E som är 5,5 år och jag ska ta en dag och gå
ut med varsin kamera
och leka fotografer tillsammans.
Kanske vi kan gå upp i skogen.
Om det inte är så mycket snö vill säga.
Så nu vet ni vad vi gjort här på gården idag.
Vi har lekt i snön.
Ha nu en fin lördag.
Hälsningar två unga fotografer och Synne.
Sjongsjing på er.
Related Posts with Thumbnails