Translate

tisdag 17 februari 2009

En tur i det blå.....del 2.

Efter att vi konsulterat kartan i korsningen så bestämde vi oss
för att fortsätta rakt fram.
Vägen slingrade sig fram genom den täta finnskogen.
Så dök skylten upp.

Här ligger en nedlagd tullstation.
Men det är ingen säkerhet för att man inte bli stoppad
längst med den här vägen för det.
En vacker plats var det ialla fall.

Bara för att vara på den säkra sidan så
gick jag på andra sidan om skylten.
Jodå, det stod rätt...

Nu var vi alltså inne i Sverige.
Det märktes med en gång.
Vägen var lika smal och krokig som på norska sidan.
Men det var plogat och skrapat på ett
helt annat sätt en hemma.
Nere i svängen låg det här fina huset.
I en röd liten stuga......osv....

Så var det dax för nästa vägskäl. Vi stod här en stund,
kikade på kartan och funderade.
Men så....

Vi svängde höger och körde mot Kyrkskogen...
Men vi blev fundersamma när den här backen uppenbarade sig...
Det gick uppåt länge...
Det kan sluta illa när man kör en toyota hiace...
Den är så lätt bak.
Men vi har ca 100 kg sand i bagaget bara för viktens skull.
Annars hade vi inte kommit upp tror jag.
Vägen var smal så det fanns inte plats för mötande heller....
Man funderade allvarligt på vad sjutton man gjorde här.
Men vi kom upp.

Så började en väldigt vacker väg att visa sig framför oss.
Smal var den, men så fin. Välplogad och skrapad.
Har inte en aning om det är grusväg eller asfalt här.
Vi får se till sommaren.

Vi körde genom skogen, på raksträckor som skulle
gjort en rallyförare galen...
Små mjuka gupp och backkrön som Henning och Petter Solberg
verkligen skulle gillat att prova ut.
Så plötsligt dök nästa vägskäl upp.
Vart skulle vi nu då?
Som ni märker så är det inte någon välplanerad biltur det här....
Men vi hade skoj och fick se massor av vacker natur.
Men vart skulle vi?
Vi körde mot Häljeboda....

Vägen slingrade sig framåt.
Så dök den här fina lilla gården upp.
Den låg så vackert.

Raksträckorna fortsatte att dyka upp.
Vägen såg ut som ett smalt band som låg mellan alla träd.
Det var ett vackert band att köra på ialla fall.

Vi närmade oss ännu ett vägskäl och nu var det inte så svårt
att veta vart vi skulle.
Charlottenberg nästa....

Men innan vi svängde så tog jag en bild på den här skylten.
Var väl så vi kände oss när vi inte visste riktigt vart vi var...
Bortan....

Vi hade inte så långt kvar till Charlottenberg.
Men vi hade en överraskning i vänte...

Ett par kilometer från avtagsvägen kom vi upp den här backen..
Jag utbrister plötsligt att det står en älg där....
Maken tvärnitar i backen.
Så rullar vi några meter bakåt och där......

Där står den...
Skogens konung.
Fast jag tror att det är en älgko.
Så det måste ju bli skogens drottning...
Hon såg på oss, vände sig om ett varv....

Stod länge och kikade på oss.
Inte rädd eller skygg, men nyfiken.
Jag knäppte och knäppte....

Till slut så vände hon om och lommade iväg in i skogen igen.
Hon ledsnade säkert på att kika på burkmaten som stod
där på vägen och brummade...
Hon trodde säkert inte att vi var så goda.
Ett imponerande möte kan jag säga.

Efter mötet med skogens drottning så fortsatte vi till Charlottenberg.
Där handlade vi det som var planen.
Men vad får ni se en annan gång...

När vi for hem så tog jag bild på det som visar att
vi har haft rally VM här.
Vi hade tänkt åka och kika.
Men 250 kr / skalle för att se en dagsetapp?????
Näe det var för dyrt.
Dessutom så skulle ju maken jobba.
Men skyltarna hann jag fota ialla fall....
Här vid Norsenga inne i Kongsvinger.

Här gick den etapp.
Vid travbanan och ridhuset...
Ser du Flisan....
Det är dit jag ska ringa *ler*

Här svänger man av till en annan specialsträcka.
Inte så många km från där vi bor.
Vi körde förbi där när vi for hemifrån.

Alltså mot Skinnarböl.
Cirkeln är därmed sluten.

Det var slutet på våran härliga söndagstur.

Hoppas ni hade det trevligt i baksätet med oss på turen.
Nu ska jag ordna lite mat åt maken som kommer från jobbet snart.
Så jag säger över och ut.
Klems på er.

måndag 16 februari 2009

En tur ut i det blå.....

Igår var en dag som kom med sol,
blå himmel och kyla.
Maken tyckte att vi skulle åka oss en tur.
Han har levererat varor runt om här med posten.
Så vi satte oss i bilen och for iväg.
Vid bokstaven r i Kongsvinger går det ett rött streck.
Vid den lila sjön kom vi fram när vi körde från oss.
Vi siktade på Austmarka.

Från Roverud så körde vi mot Skinnarböl.
Här är det en härlig raksträcka.

Det var inte mycket trafik, och naturen
visade sig från sin bästa sida.

Ett stycke bort här så gick en
av specialsträckorna i Rally Norway.
Vi hade tänkt fara och kika.
Men jobbet kom i vägen både för mig och maken.
Vi får ta det nästa år istället.

Den rosa byggnaden är ganska synlig i bilden.
Har inte en aning om vad det är för byggnad.
Men jag tycker den är läcker iallafall.

Även härifrån ser man Kongsvinger festning
som ruvar högt där uppe på berget.

Här har vi svängt vänster ut på väg 200.
Vägen här är ganska kurvig och mycket upp och ner.
Vi kikade på hus längst med vägen här för några år sen.
Innan vi fann vårt nuvarande paradis.

Vi kom så småningom fram till sjön Digeren.
Vägen går ganska högt upp så man har en
fabelaktig utsikt.....

Jag får en känsla av att vara på fjället när jag ser den här bilden.

Jag har fått börja tänka om lite när det gäller
det där med att vi inte bor vackert...
Men nog sjutton har vi vacker natur runt oss
här nere med.
Visserligen inget hav eller några fjell som
Sunnmørsalpenen då, men man
kommer långt med den här utsikten med.

Så dök Finnskogen skylten upp.
Då befinner man sig verkligen i rejäl skogmark.
Här har man hamnat i svedjefinnarnas rike.
Ett kulturlandskap väl värt att besöka.
Sommar som vinter.

Vi närmade oss en vägkorsning.
Långt där nere ska vi svänga höger.
Mot Austmarka...

Men vi tog oss ett stopp först.
Här ligger nämligen sjön Møkeren.
Vi gick ut och såg en vacker sjö som var isbelagd.

De har till och med plogat väg ut på isen.
Så här kan man köra tryggt om man vill
ut och köra halkkörning en stund.

Turistinformationen som finns där ger all den
infon man behöver när man kommer dit.

Vi fortsatte efter en stund.
Kom fram till en liten damm.
Det här är ena sidan....

Och det här är andra sidan.
Vackert var det iallafall.

Här närmar vi oss ännu ett vägskäl.
Vi ska mot Sunne.

Vägskälet kommer vid det stora gula huset på bilden.
Så jag tog en bild över samhället lite från höjden.
Austmarka.

Vägen blev smalare och smalare.
Mera snö både på vägen och runt i skogen.
Det var helt underbart.

Hit fram har maken kört med postbilen.
Efter skylten var vi på helt okänd mark.
Men vad gjorde det.
Gott om tid hade vi, vädret var strålande.
Kameran var laddad och vi hade diesel i bilen.

Ett litet hus dök upp. Det låg så vackert så jag kunde
inte låta bli att trycka av.

Så bromsar maken plötsligt in.
Så säger han, var det inte du som ville
ha bilder på isen?
Jo menvisst var det så.
Hoppar ut ur bilen och fotar.
Det är så vackert.
Naturen kan det där med att skapa konst.
Inte som kostfack i Stockholm precis....

Här har till och med ett träd
fångats i isen.

Så fortsatte ett stycke till.
Vi kom till ett nytt vägskäl...
Vilket håll skulle vi åt nu då.....

Fortsättning och slut
på den här ut i det blå resan
kommer under morgondagen...

Ha nu en fin måndagskväll.

söndag 15 februari 2009

* FOTOTRISS *

Söndagsmorgon.
Det är dags för en ny
Idag vill Helena att vi ska visa triss, i trissen.
Här är mina trissar.

Utan den här trissen av kameror så blir
det inga foton till bloggen.
Beklagar kvaliteten på bilden,
men den är tagen med den fjärde kameran i samlingen.
Nämlingen mobilen.

Så kommer jag med en triss av bra författare.
Jag älskar krim/deckare.
Här är tre mycket bra författare.
B.Akunin skriver om en kriminalare som jobbar i
Moskva 1876.
Han heter Erast Fandorin.
En ganska ny författare iallafall i Norge.

Så har vi P.D. James.
Hon kräver väl kanske inte någon större presentation.
Där har vi den engelske kriminalkomisarien
Adam Dalgliesh.
Det har även gjorts tv serie av hennes böcker.

Den tredje författarn i min triss heter
Patricia Cornwell.
Hon skriver om patologen Kay Scsarpetta.
Handlingen sker ofta i Massachusetts.
Man sitter fångad från sida ett till sista sidan
när man väl öppnat en bok med doktor Kay.
Alla dessa tre kan jag rekomendera.

När man sitter och läser en av de här böckerna så
behöver man ibland lite snadder till.
Då kan jag ta fram en triss tuggihelsike.
Kokoskakor/kokosmakroner.
Det är gott att gomla när spänningen kryper i kroppen
och man inte kan lägga bort boken.
Här har jag en triss tuggihelsike...

Det var mina trissar idag.
Vill du se flera så kika in här.

Nu önskar jag er en
fabelaktig söndag.
Trissa lugnt.
Related Posts with Thumbnails